efter flytt deppig? e de vanligt?

ja kära du jag förstår det... men du måste ju försöka tänka positivt o försöka hitta vägar dit du mår bra..
nu gräver du ju bara ner dig i alla negativiteter när du tänker så som du gör...

jo ja vet,,, kanske blir bättre snart... hoppas...

det kommer GARANTERAT att bli bättre... hur snart är upp till dig... om du fortsätter tänka så här negativt o fortsätter att sätta orimliga krav på dig o hålla upp en fasad så kommer det nog ta längre tid..

Ang. fasaden så tycker jag du ska fråga dig vad det är som är så fel med att visa sig lite sårbar, ingen är perfekt. Du säger
"jo jag mår bra" när du eg. bara kan säga "det är en mkt stor förändring, det är lite omvälvande.." vad är felet med att säga sanningen?

ja vet inte, orkar kanske inte med att folk ska tycka synd om mej.
ja e nog rädd för att visa mej sårbar för folk

då är det en lärdom i livet du borde ta itu o lära dig.. för innan man har lärt sig att kunna visa sig svag är att vara stark blir problem alltid stora problem..

nu har du ett perfekt tillfälle o träna på det...
o det är ju inte så direkt att du blottar dg, erfekt mjukstart..
det ända du behöver säga är att "det är en stor förändring, det är lite omvälvande"..

pratade du med din kille igår?

jo ja sa att ja tyckte de va jobbigt att umgås så mkt med hans familj och att ja mår dåligt av spontana besök, och att de är så mkt nytt att vänja sej vid, han sa att dom bara vill va snälla och hjälpa till och att dom alltid vart spontana....

fint att ni pratade..
men nu när du har berättat hur du mår så är det ju upp till honom o se till att de kanske inte kommer lika ofta.. han måste ju säga det till dem på ett bra sätt..

så om han inte gör det självmant.. får du säga till honom att han får göra det..

jo...