• Ostkustens Pärla

    Tråden för oss som fick missfall vid allra första graviditeten!

    Försöker härmed starta en tråd för oss som upplevt att allra första graviditeten slutade i missfall. Jag tror nämligen att detta kan väcka helt andra frågor och funderingar än när man får missfall när man redan har barn. Självklart är båda situationerna lika ledsamma, men har man redan fött ett eller flera barn vet man ju iallafall att kroppen har funkat förr, och det ger ju en gnutta hopp att det kommer gå bra nästa gång...

    Att allra första graviditeten slutar i missfall kan väcka tvivel om den egna kroppen. Kommer jag nånsin kunna få barn? Kommer det sluta med missfall varje gång? Är det nåt fel på mig?

    Ja, ni har säkert egna funderingar. Dela med er, diskutera, peppa, trösta!

  • Svar på tråden Tråden för oss som fick missfall vid allra första graviditeten!
  • Ova

    Jag förstår precis hur du känner dig. Jag skrapades 31 maj
    och har tänkt vänta åtminstone tills jag haft mens en gång innan
    vi försöker igen. Det värsta är att trots att jag intalar
    mig att det får bli när det blir denna gången och vi
    kan vänta tills efter jag varit utomlands i september så
    vet jag att när vi börjar försöka så förväntar jag mig att
    det tar på första försöket.
    Det är också så frustrerande att man inte kan få ett
    "medicinskt" svar på hur länge man bör vänta innan man
    försöker igen.

  • Sweetangel85
    Kevlarsjäl skrev 2007-06-13 08:09:27 följande:
    Många i min omgivning har sagt "Nu vet ni i alla fall att ni kan bli gravida" till oss. Självklart menar de det som positivt och självklart tänker jag och sambon också så. Men samtidigt... det är ett under varje gång en graviditet blir ett faktum. Och ett under varje gång det faktiskt blir ett barn. Det har man i alla fall insett efter missfallet. Visst, det finns människor som "bara bestämmer sig för att bli gravida" "testar att inte ha sex den dag de har ägglossning" och blir gravida för de är så himla superfertila... men faktum är ju att det i snitt tar 7 månader att bli gravid för ett fullt friskt par... Så min oro och mina funderingar nu handlar mest om "kommer jag bli gravid igen". Det finns ju många som blev gravida direkt när de började försöka (som jag) men sen dröjde det år. Vi är inne på försök 3 efter missfallet och det är ju egentligen ingenting men för mig känns det som en EVIGHET!!!!!!!!!!!!!!!!!!
    Jag tänker o känner precis som deej! Och har fått många likadana kommentarer!
    Men för oss tog de 6 mån o bli med barn, så är oxå livrädd för att de ska ta minst lika lång tid till
    ♥ Kotten ville inte stanna kvar
  • Rigmor Mortis

    Det vanligaste är att man blir gravid fortare andra gången (enligt min bm), då kroppen mer "vet" vad som är på gång. Men visst, det finns alltid undantag.. vi fick vänta ett år första gången, men bara fyra månader efter missfallet.

  • Kevlarsjäl

    Jag blev gravid på första försöket efter slutat med skydd, sen missfall och nu är vi inne på tredje försöket så för mig stämmer det INTE att man blir gravid lättare efter mf.

  • kron

    Har inte läst hela tråden. Min första graviditet slutade i missfall, min andra blev en dotter! Tog ca 8 mån att bli gravid första gången, sedan tog det 5-6 mån innan det blev plus igen. Lycka till allihop!

  • Kleopatra II

    Så hamnade även jag i denna tråd
    Gjorde VUL hos en privat läkare idag. Jag skulle ha varit i v.9, men tyvärr visade det sig att fostret bara var så stort som i v.5. Jag blev så chockad, att jag inte kom mig för att ställa några frågor. Jag fick en tid för VUL igen i nästa vecka. Men det känns rätt meningslöst... eller? Han sa ju själv att något förmodligen gått snett.

    Och jag kan ju inte ha räknat fel. Fick ett starkt plus för en månad sedan. Då kan det ju alltså inte finnas en chans att fostret bara är 5 veckor.

    Någon som vet vad jag kan göra nu? Vart vänder jag mig för att ta bort det? Vi ska på bilsemester i Italien om en vecka och jag vill helst inte att något ska ske där. Usch så mycket tankar i huvudet. Men mest är jag arg och ledsen. Känns som om någon snott något mycket värdefull av mig. Känner mig helt tom...

  • Kevlarsjäl

    KleopatraII: Beklagar så ditt missfall. Skickar styrkekramar.

  • Sweetangel85

    Ni som fått tidigt missfall, hur har ni mått efter missfallet?! Asså rent fysiskt?
    Jag är på dag 8 efter mf, och jag mår väldigt illa idag plus att jag haren del molvärk av o till.. svider i magen oxå.. har ni oxå känt så??


    ♥ Kotten ville inte stanna kvar
  • Ova

    Konstaterat MA i v.13-14 och tvillingarna var
    i storlek som v.8. Jag skrapades och mådde som
    vanligt efter det. Hade inget ont och blödde lite
    i en vecka. Ironiskt nog så mår jag bättre nu än
    när jag var gravid.

  • södermalm

    Har läst bl a den här tråden och flera andra länge, men inte skrivit..hänger mest annars i 30+-trådarna.

    Som 30+-are (med marginal)var jag helt väck när det aldrig hände något, kände mig lastgammal och fick panik. På 10:e/11:e försöket fick vi det efterlängtade plusset, men slutade tyvärr i ma i v 9 (hade dött i v8). Chocken var så stor, jag hade sett hjärtaktivitet bara en dryg vecka innan. Så deppig som jag varit den här våren finns itne. Samtidigt tänkter jag verkligen NÄR och absolut inte OM. Vet så många som plussat på just 3-4:e försöket efter mf, så mina förhoppningar inför onsdagens BIM är skyhöga....

Svar på tråden Tråden för oss som fick missfall vid allra första graviditeten!