Vi pratar aldrig om något viktigt vid matbordet tyvärr.
Nu försvann jag igen. Lite att pyssla med på jobbet.
Japp, jag är en sådan tråddödare. Har lite svårt för folk som skriver lögner och försöker få andra att tycka synd om dem.
Prata i bil är nog rätt bra men vi har ju ingen bil så det blir lite svårt. Vi pratar ibland i sängen när det inte är superljust, allstå då behöver vi inte sitta och titta varandra i ögonen och prata om saker som kanske känns lite jobbigt. Lättare då att ligga brevid varandra i lite halvmörker och prata.
Tidigare var det bara bebisen som lockade, nu är jag mer lockad av att ha en ett- eller tvååring. Gillar bebisar men helt nyfödd är ju inte så jättekul jämfört med en 5 månaders lite plutt. Det händer ju mycket mer då.
Men, är du fortfarande vaken?! Du brukar vara väldigt tomt vid denna tiden annars
Det är otroligt hur mycket folk tror de kan lura andra. Men, hur otroligt låter inte det du skriver nu i efterhand men sånt tror man ju på när man är mitt uppe i det. Blir så irriterad över hur mycket falskt det finns. Och sedan har alltid dessa människor en grupp snälla, blåögda människor runt sig som försvarar dem mot allt. Trist att behöva förklara att de blivit lurade. En annan sak som är så synd är ju att dessa snälla männsikor ger så mycket av sig själva i engagemang, tid och ork till denna människa som sitter och ljuger dem upp i ansiktet.
Tvååringar är så himla roliga, springer runt och babblar mest hela tiden. Sedan kommer treårstrotsen *ryser*
Jaha, du är en som jobbar bäst på natten. Jag är mest med på dagen, helst fm. Åtminstone när jag pluggade. Hade jag inte startat före 10 blev det ingenting gjort den dagen. Men eftersom jag jobbar natt så måste det ha ändrats.
Det är kanske så, att man vill känna sig behövd och som att man gör en insats. Med tanke på mitt yrkesval så är väl jag en sådan. Men jag hade blivit förbannad om jag lade så mycket kraft och tid på någon som ljög för mig men alla kanske inte resonerar så. Jag fick ju ganska mycket mothugg direkt efter mitt inlägg i tråden som jag länkade till.
Riktigt trist att inte sova tillsammans. Vet precis hur det är. Nu jobbar både sambon och jag natt och de senaste två veckorna har vi jobbar olika nätter, jag mån tis, han ons tors och jag fre, lör och sön. Sedan tvärtom veckan efter. Trist. Men fre och lör är vi hemma båda två!
Konstigt när det plötsligt ändras. Jag var väldigt morgontrött när jag var liten, när jag var kanske 17-22 så var jag otroligt morgonpigg och gick upp vid 7 även när jag var ledig. Nu sover jag utan problem till 13 om jag får och sitter uppe till 03 på kvällarna. Men efter sommaren blir det ändring på det eftersom jag kommer jobba dag istället och då behöva gå upp vid 05-tiden på morgonen.
Det måste verkligen vara en stark drivkraft att känna sig behövd. Få pyssla om någon och vara beskyddande och "mammig". Synd om det går till överdrift bara.
Men det är inte lätt att förändra sitt sätt att jobba. Det tog ett år innan jag kom in i rätt takt när jag pluggade och det tog tid innan jag hittade rätt dygnsrytm när jag börjat jobba.
Jag skulle inte frivilligt gå upp tidigt om jag inte måste, det ska jag erkänna. Sedan kan jag gå upp och säga hejdå eller hjälpa till med någonting tidigt på morgonen om jag direkt kan stupa i säng.
Godnatt (morgon) sov så gott. Tack detsamma.
Vi får höras en annan dag.
Vilken riktig skitdag skrutt. Hoppas att det blir bättre.
Fi:låter som en härlig bebismässa. Hade också velat gå men hade inte fått med mig sambon utan mycket klagomål och lite utpressning. Han är ju en total filmnörd och samlar på film så han hade helt klart sagt att han skulle följt med OM han hade fått köpa film för 1000 kr.
Stackars lilla fågel som brutit både vinge och ben. Låter hemst men jag tycker att det känns bra att någon räddade den från plågorna, även om det är på ett fruktansvärt sätt som jag aldrig skulle fixa själv. Tittade precis på animal police på animal planet. Usch, blir så arg och ledsen. Precis innan det programmet såg jag uppdrag granskning om Bobby-fallet. Gillar inte uppdrag granskning egentligen men detta avsnitt såga jag hela. Och grät såklart. G blev lite orolig tillslut men lugnande sig när jag snyftat fram varför jag grät hejdlöst.
Inga planer för kvällen, sambon har åkt till jobbet. Jag har lekt med katterna som nu ligger i soffan och sover. Blir väl eventuellt en gilmore girls-kväll men ett glas cola, mmm