SYLTFISK

Ok, godnatt. Har lite att göra också. Hörs en annan gång.

Godmorgon Har sovit till 17:30! Har aldrig sovit så länge efter jobbet tidigare.
Natten var ok, lite pyssel med en riktigt dålig patient och så men annars helt ok. En patient som kom till avdelningen i torsdags för att starta cellgiftsbehandling. Sedan blir hon jättesjuk med multiorgansvikt och inatt la njurarna av helt. Fick informera maken om att vi inte längre gör någonting annat än lindring för henne. Är förvånad om hon lever när jag går av imorgon bitti. Usch, ibland är inte detta jobbet så kul.

Elessario: Så hos er är det sambon som längtar och väntar och du som bestämmer när det är dags?. Ovanligt i denna tråden   

Herregud, G nämner inte barn mer än max 1 gång/vecka Han är inte riktigt lika redo....

Men vilka framsteg! Han kommer vara redo till nästa ÄL. Du kommer kanske föda när vi andra startar. Klart du ska vara jultomte.
Undrar varför inte G kan göra såna framsteg, han är ju över 30 år.
 
Ibland undrar jag verkligen vad jag jobbar med men samtidigt får man så mycket tillbaka. Det som är värst är om det är någon som är döende och har det väldigt jobbigt och ingenting jag gör hjälper. Det är inte kul. Läser dödsannonsera i tidningen varje dag (jag är knäpp, jag vet) och förra veckan var det annonser på fem patienter som jag haft och två st som legat på grannavdelningen.

Men september är väl riktigt bra!
 Hade jag sagt till G att jag inte ville ha barn hade han blivit besviken men han skulle utan tvekan vänta några år. 

Alla hos oss är tyvärr inte empatiska. De finns allt de som skulle passa bättre någon annanstans. Men de flesta är riktigt bra. Stark måste man nog vara, eller man blir det nog. 

Ska sätta mig och äta lite innan jag ska iväg till jobbet. 

Hörs kanske senare idag eller imorgon. 

Hejsan igen. Verkar bli lite lugnare inatt.

Såg att ni pratat om abort/inte abort om fostret skulle vara missbildat. Tycker det är någontng som man ska prata om direkt. Så som G och jag känner nu så skulle vi göra abort om det var något fel med fostret. Jag har ju lite belastningar i släkten, min syster har autism, så vi kommer kräva specielist mvc direkt och fostervattensprov är självklart. Jag vet hur mycket jobb det är med en sjukt barn. Sedan är det så att OM vi får ett barn någongång  med handikapp av något slag så är det inte hela världen för oss. Jag är uppvuxen med det och sambon jobbar med personer med utvecklingsstörning så det ordnar sig.

Herregud det kommer verkligen inte vara många kvar som väntar till 08. Men jättekul för er Lusse och Fröken. Förstår att ni måste vara överlyckliga just nu.

Fröken, jag hade köpt lite billigare tester faktiskt. CB är verkligen dyra.

Klart jag är här. Jag är alltid vaken mitt i natten.

Nej, det är ju så. Man kan prata om det och spekulera men innan man sitter i situationen vet man inte hur man reagerar och tänker.

Godnatt, godnatt!! Sov så gott!!

Hoppas att din tråkdag imorgon blir ok ändå.

Hejsan!

Såg tråden du länkade till fröken, ibland undrar man faktiskt. Hade en kompis som fick barn när vi var mellan 14 och 15 år och då tyckte inte jag att det var konstigt alls. Eller, jag förstod att det var ovanligt men tyckte inte att det var en stor grej. Vilket perspektiv man hade då

Ni pratade om hur era barn kommer se ut tidigare. Det finns en sida på nätet (som jag inte hittar nu) där man kan räkna ut sannolikheten i % att barnet får en viss ögonfärg. G är blod/rödhårg med gröna ögon och jag har brunt hår med bruna ögon. Man fyller i sin och partnens ögonfärg, respektive föräldrars ögonfärg samt en ja eller nej fråga om syskonen. Tror vår % var 60 % brun 30 % gröna och 10 % blå eller någonting liknande. Ska kolla om jag hittar länken.

Hejsan!
Sitter hemma hos mina föräldrar. Är "barn"vakt åt syrran, mamma och pappa är på 50-årsfest. Malin ser på allsång så jag kan sitta vid datorn innan jag ska underhålla henne igen. Ska ringa och väcka sambon snart, han ska jobba inatt.

Igår hade jag två tjejkompisar hemma på vinkväll. Vi lyckades dricka tre flaskor vin + ett par vodkadrinkar på tre pers. Gick och lade mig vid 4-tiden. Hade verkligen jättekul, vi har inte träffats alla tre på länge, en av tjejerna har varit i Asien ett pat månader. Det enda som är riktigt trist är att den ena tjejen har blivit väldigt sjuk i anorexi/bulimi. Hon har någon konstig kombination av dessa sjukdomar. Dessutom är hon ssk och jobbar på en avdelning för tjejer med just anorexi/bulimi. Uppenbart att vården där är obefintlig och inte fungerar. Ska ringa till hennes sambo imorgon när hon jobbar. Känns som jag skvallrar på henne med vad annat kan jag göra?