*Ja nu var jag allt snäll :-) Slänger in

Fatima:
Men det har jag ju svarat på. Läser du vad man skriver eller söker du bara öppningar för att krångla till det.

Kan du själv se ett syskonpar fostra ett barn med sanningen att "dina föräldrar är syskon". Tycker du själv att ett barn skall behöva adopteras för att hamna i en sån miljö? FÖR, ska de välja att ljuga! I samma stund som det finns en lögn så är det inte som det ska vara eller hur!

Ett homosexuellt par ljuger inte för sina barn! Ett sexuellt par blir inte förkrossade om deras barn också visar sig vara homosexuella! Och här kommer jag till hela poängen, ett homosexuellt par är precis lika goda föräldrar som ett heterosexuellt. Det är du som drar jämförelser, inte jag!
Ett homosexuellt par känner stolthet över sion kärlek och vill visa VÄRLDEN att de är kära, medan ett syskonpar som är tillsammans, Va??

Skulle jag upptäcka att jag fick känslor för en kvinna (om jag av någon anledning skulle bli singel igen) så skulle jag inte bli förkrossad eller orolig över mig själv, inte på något vis.
Häftigt, skulle jag känna!!! Spännande! WOW, får jag uppleva det här också!!! Och förmodligen så skulle jag slänga mig på telefonen till någon av mina homosexuella vänner och ha ett samtal på sjuttiontvå timmar!

Skulle jag däremot känna att jag fick känslor för min bror, så HJÄLP!!!!!! Jag skulle boka upp sjutton tider hos en psykolog, gråta ut med någon nära vän och vara HELT förtvivlad över det som hände med mig!!

Vad är det du inte förstår????

Jag har verkligen ingen tanke om att sex bara är tillåtet inom äktenskapet. Verkligen inte!! Jag har själv haft många sexpartner och har skaffat två barn med två olika män och har inte varit gift med någon av dem.
Jag hoppas att alla mina barn lever ut sina liv, har olika partners under sin ungdom, reser mycket, träffar massor av olika slags människor och kulturer innan de bestämmer sig för vem de ska stanna resten av livet med!

Om det var detta du menade?
För jag fattar inte ens hur du tänker/menar Fatima?

Du pratar om regler och gränser och vägleda rätt osv.....
Men vi lever i två helt olika världar du och jag. Vi kan inte jämföra på det viset, vi måste ju börja med att ha samma utgångsläge, eller hur. Och det har vi inte!

Du är troende och följer koranens texter. Du pratar om profeter och guds ord. Detta finns inte i min värld annat. Jo, som någonting man bör sätta dig in en del i, eftersom en stor del av världens befolkning tror på sånt och då ska det tillhöra allmänbildningen, kultur och att kännas vid sin värld.

Nej mina argumanet hjälper inte och det är inte det jag försöker göra heller, hjälpa! Jag pratar utifrån vilken värld jag lever i och hur jag ser på det och förnuft och känsla på helt andra villkor än vad du gör.

Alltså, jag behöver inga skrifter för att inte hamna i dessa lägen, jag har det i mig. Jag behöver inte höra röster från GUD, för jag HAR DET I MIG.

Jag föddes med det och jag bär det med mig varenda dag.

Jag kan inte längre försöka berätta hur det är, för detta är bland det tokigaste jag har uppletv här på fl. Det är utan tvekan den mäst bisarra tråd jag variit med om att skapa och jag vet inte om jag ska skratta eller vad åt att jag stannat kvar så länge som jag har!

Att ni inte kan särskilja på att syskon inte borde skaffa barn för att homosexuella gör det är över mitt förstånd.

Men det enda jag med klarhet kan säga och som jag VERKLIGEN vill skriva under på är att det är en j-a tur att det finns böcker som koranen och bibeln om det är vad som krävs för att hålla er i chack!

Fatima:
Nej, jag förstår dig inte alls!
Jag har bara blivit mer och mer förundrad över vilken komplicerad tankeverksamhet du för med dig själv för att hitta fram till de enklaste svar som finns och att du trots din tro och din otroliga iver endå inte ser vad du har framför näsan på dig!

Lillstrumpa79:
Akta dig! För i den här tråden är det detsamma att lämna dina barn till ett syskonpar som blivit kära och vill ha familj som att lämna dom till ett homosexuellt par. Du tar dig ut på stora vildmarksäventyr om du ska försöka dig på att föklara en urskillnig!
Det är helt enkelt så att sätter man inte gränsen vid man och kvinna så är man totalt gränslös.

Den mäst inskränktsfulla och föraktfulla tråd jag lyssnat till här!

Fatima:
Jag kan inte dra detta vidare med dig längre!
Vi lever så olika, vi tänker så olika och vi ÄR förmodligen så olika så vi ska bara ge upp nu!

Det är hemskt intressant att diskutera och det ligger mig varmt om hjärtat vilket är anledningen till att jag gör det ofta, men här hänger jag med av bara farten. Jag kan helt enkelt inte förklara mer för dig ärn jag redan har gjort.

Ja, och jag skulle nog kunna göra det många gånger till om vi fortsätter diskutera. Därför tycker jag vi ska sluta med det! Som sagt, jag förstår dig inte!

För att mina fördomar är bättre än dina??
Jag sitter inte och jämför, och det minsta jag gör är att tävla med dig! Kan du inte bara acceptera att jag inte tycker det ger mig någontnig längre. För att en diskussion skall vara givande så måste man väl någonstanns komma till en förening.
Jag känner bara hur jag förstår dig mindre och minder. Jag blir bara så trött och har tappat lusten!

Jag bryr mig inte längre om vad du har för fördomar och tycker du att jag har det, so fine whit me!! Du får tycka precis vad du vill Fatima, eftersom vi är så olika i våra livstankar så upplever jag det som en självklarhet att vi "tycker saker" om varandras åsikter.

Kan du inte bara se det för vad det är, att jag inte tycker det är intressant att prata på den nivå vi är?
Vart vill du dra det?
Någonstanns så måste man väl kliva av tåget, eller?

Först ägnar du en hel kväll åt att försöka hitta mina gränser,och gjorde det väl också vid ett part tillfällen kan jag dra mig till minnes och sen avslutar du det hela med att säga att det är hyckleri??

Och vad betydde ditt inlägg i gäsboken efter att man läste det tror du?

Pamela:
Härligt att se dig här. Vilken kväll.....
Jag borde lagt ner alltihop men hamnade i någonslags oförklarlig vilja att göra mig förstådd, vilket så inte skedde.

Hoppas helgen har varit bra!