Fick värkar runt tolv på natten, gick runt i lägenheten, lutade mig mot fotöljen o vaggade fram och tillbaka, sambon ringde bb runt 3 och dom säger att eftersom det är första gången jag ska föda barn så kommer det säääkert ta lång tid, så stanna hemma, ta en panodil och bada. Sagt och gjort.
Somnar till i badkaret, vill inte gå upp, värmen var skön. Ber sambon ringa igen, har ont, är lite panikig. (jag vet ju inte hur man gör när man föder barn
)
Sambon ringer igen runt 5, halv 6, jag sitter på toa och märker att det kommer lite blod, skriker åt honom att säga det till tanten i telefonen, nu säger dom att det är lugnt, men ni kan ju komma in på en undersökning.
Jag vägrade, jag tänkte minsann inte åka dit bara för att bli hemskickad igen! så jag gick runt och vaggade ett tag till.
Runt halv 7 känner jag att nu börjar det kännas annorlunda, sambon ringer taxi.
vi kommer fram runt 7, klarar nästan inte av att gå från taxin till dörren (ca 3 meter) men lyckades ändå.
kommer in, får lägga mig ner, skriker åt sköterskan att jag inte tänker ta av mig byxorna (haha, fan, jag var helt väck, utan nån egentlig anledning
) men hon lyckas övertala mig.
Sen säger hon 'Oj, du är öppen 10 cm, det är bara att krysta'.
Lustgasen smakade äckligt så den sket jag i.
Klockan 08.29 kom våran lilla Saga
så det tog allt som allt tog det 8 timmar och 29 minuter
sprack inget, Mådde jättebra förutom att man var satans trött..
Ska inte gå in på hur barnmorskorna på BB va, jag ville därifrån direkt, men dom tyckte jag skulle stanna. Dom sa emot varandra, såg inte samma tjej två gånger, allt jag gjorde var fel, fast det var tjejen innan som sagt att det var rätt... nej usch, tänker inte stanna längre än absolut nödvändigt nästa gång.