Sylt skrev 2007-12-12 09:30:19 följande:
Godmorgon!Har också precis lämnat på dagis o känner att jag måste skriva av mig - helt OT!!!Är sååå trött på detta dagis av lite varierande orsaker, men det går i vågor o man hoppas alltid att det skall bli bättre. Men nej... jag skall nog sluta hoppas. Att få en annan dagisplats i kommunen är svårt (spec eftersom vi inte letar plats i aug). Han står i kö på andra ställen, men vi måste nog bli mer aktiva.Iaf - I bilen på väg t dagis säger treåriga killen -"Alla stora killar är tuffa och dumma mot tjejer". "När Ville (lillebror) blir stor skall han också bli en tuff kille som är tuff mot tjejer". Jag frågar vad han menar med detta och vi reder ut det ganska bra. Kommer fram till att han faktiskt är en "snäll" kille och att det även finns "tuffa" tjejer mm mm. Jag jobbar ganska hårt för att det inte skall vara så könsuppdelat, hemma har han både vagnar/dockor/bilar/lera/bollar/svärd mm mm. Han älskar verkligen sina gosedjur o fixar lika mkt med dem som sina pistoler. Kommer t dagis o sonen har med sig ett armband som han gjort hemma (sånt gör de inte på dagis). Han är jättestolt o vill visa. Det första fröken säger är "Oj, vad tufft"! Pärlor som ser ut som flygplan, det är ju för riktiga killar, sådan skulle vi också ha här, vi har ju bara tjejpärlor". Själv blir jag bara trött o försöker ta upp ämnet med henne. Berättar om vår diskussion i bilen o säger att jag gärna vill att de skall prata om det med barnen. Då säger hon "ja, men du har har ju en väldigt grabbig son". OCH!!! Även om han hade varit det (och vad är spec grabbigt??) så behöver han väl ändå prata om att tjejer o killar är lika mm, t om nästan ännu mer än om han hade varit en "feminin" kille.Blir bara så trött o ledsen! Man kan ju försöka hur mkt som helst hemma, när det nästan motarbetas på dagis. Jag förstår att barnen pratar mkt med varandra o att det är där han hör mkt av detta. MEN, är det inte personalens jobb att hjälpa barnen att sortera/reda ut sina berättelser?Är jag gnällig o petig? Föör noga med att det skall vara jämlikt/rättvist??
Jag känner med dig måste jag säga!
Det är inte lätt det där när dagis gör en sak och hemma är det åt det motsatta hållet.
Själva har vi en underbar personalstyrka på dagis och vi är kanon nöjda. Colin går på ett tillfälligt dagis där saker och ting inte är som på andra ställen. De har en väldigt liten innergård (ser ut som en stor hundgård med gunnebo stängsel) Detta ligger precis vid vägen. Jag lovar och svär att jag har varit arg och lessen, pratat med rektorn under möten och gjort vad jag kunnat, men endå, endå så sköter pedagogerna allt så bra och fint att det väger upp till att inte standarden är den bästa.
Barnen har så kul, de pysslar - MYCKET, sjunger och har lite lätt gympa, är ute mkt under dagarna, träffar dagbarnvårdarna och deras barn 1-2 ggr i veckan. (för att lära känna varran och hjälpa till när så behövs)
Men....när sonen kommer hem och ska "panga", skrika som ett monster, hytta med nävarna, brottas osv osv osv så känns det förjävligt att han lär sig sånt från andra barn som jag försöker hålla honom ifrån. Jag är allergisk mot spindelmannen, batman och alla andra urtråkiga figurer som var "modernt" när jag var lite....men nu vill Colni oxå ha - för det har hans kompis! *grymt* Han och pojken i fråga som är ett år äldre brottas mkt på lekgården och pedagogerna låter dem hållas under uppsikt - så länge de inte blir för hårda tag. Och det kan jag inte säga nått om. Visst, han är ju pojke och många pojkar leker så, men för mig hade han gärna fått vänta ett tag till.
Som förälder känner jag sån vanmakt över att inte kunna hålla ett öga på alla situationer som uppstår och saker som jag inte vill att min son ska lära sig, ha, eller göra mot andra.
Hänger ni med?
Alltid lika långt från mig...men det är så skönt att kunna prata av sig om allt möjligt här, inte bara inredning.
Sylt! Hur gammal är din pojke?
Tänkte lite på hur dana diskussioner du kan föra med honom. Berätta att mamma och pappa tycker det är viktigt att man tänker på detta, gör så här....fast alla människor gör inte det. Men att ni vill att han ska ha det i sina tankar. (såklart svårt att säga till ett mindre barn.....)
Lycka till och stooor kram!
