• Anonym (ledsen)

    dö av sömntabletter?

    har en bekant som var nära att dö på grund av att hon tagit för många sömntabbletter. så hemskt.

    men jag undrar om det verkligen går? väldigt farligt att läkare skriver ut de, om det är så enkelt att ta självmord. behövs det väldigt väldigt många?

  • Svar på tråden dö av sömntabletter?
  • Anonym (allmän fuck-up)

    Tabletter är väl en bra amatörmetod, eller ifall man vill ge sig själv en chans att överleva. Man kan ju råka bli hittad och magpumpad eller nåt, eller bara vakna upp efter några dagar med liggsår på halva kroppen, eller med en fet organskada...

    Det svåraste i att ta livet av sig är inte metoden, utan att ta sig över levnadsinstinkten, som finns där trots ångest och helvetes alla kval. Är man tillräckligt sjuk för att ta sig förbi den, så kan man lika väl dra den där plastpåsen över huvudet. Är man så sjuk ser man inte det bisarra i det hela, utan det ter sig nog bara som en smidig lösning.

  • 1Paraply

    .....min livs kärlek har gasat ihjäl sej o lämnat mej......dem hittade honom imorse....ja vill bara dö o få träffa honom o krama om honom o aldrig släppa......

    .....sitter här o söker efter sömntabletter för att få dela evigheten me honom......ja orkar inte vara lämnad kvar.....mitt liv är bara slut.....

  • Anonym007

    Hej

    Hur mår du ? Finns det någon du kan ringa ? Du är viktig!!! Ta och ring efter hjälp!! Snälla

  • Anonym (:/)
    1Paraply skrev 2015-01-10 19:29:21 följande:

    .....min livs kärlek har gasat ihjäl sej o lämnat mej......dem hittade honom imorse....ja vill bara dö o få träffa honom o krama om honom o aldrig släppa......

    .....sitter här o söker efter sömntabletter för att få dela evigheten me honom......ja orkar inte vara lämnad kvar.....mitt liv är bara slut.....


    Jag beklagar sorgen, men jag tror inte att han skulle vilja att du också tog livet av dig. Han måste ha älskat dig djupt, och då vill han säkert att du ska få uppleva det han inte kunde.

    Fanns det något han alltid pratade om att han ville göra? Till exempel en resa, eller en tatuering, eller gå på någon speciell konsert?
  • Anonym (P)

    Vill bara inflika med att man visst kan tänka på sina anhöriga i "en sån situation" som gör så att man inte tar livet av sig trots att man vill. Det finns alltså de som är självmordsbenägna, vill verkligen dö men väljer att inte utsätta sin omgivning för något sådant hemskt. Tycker det är viktigt att folk vet att inte alla som vill dö väljer att vara egoistiska.

  • Anonym (ja.)

    Ja du kan dö. Även om du inte vill dö så kan du dö av bara en tablett då du kan få andningsapné.

  • den värdelösa

    Behöver tips!!!

    Sedan 4:an har jag varit ensam. Jag har inte haft någon att prata med. Ingen att vara med???? Jag har känt mig helt värdelös... Jag har bara velat dö sedan 5:an???? Jag vet vad ni tänker... Prata med en kurator. Men deg har jag gjort. Svaret jag fick var " var snällare!!" Men jag har ju behandlat hela klassen som kungligheter men inte fått något tillbaka????Vad ska jag göra!!! Jag berättade en sak de sagt och gjort och hon fick spel!!! Då vill jag inte berätta hur jag egentligen har det???? jag vill inte oroa henne... och juste jag har 2 mammor... det är en av orsakerna till att vissa tycker att jag är konstig... Jag älskar mina mammor!!! Men ibland vill jag bara vada som alla andra och ha en mamma och en pappa... hoppas ni förstår vad jag menar och inte tar det på fel sätt!!!???? Jag har funderat på att ta självmord i 2-3 år nu... men varje gång tanken dyker upp tänker jag på min närmaste släkt och tycker synd om de och hatar mig själv ännu mer för att jag är så självisk!!! Och varje gång jag tänker på att ta självmord, speciellt när det har varit extra tungt i skolan, så tvekar jag... och om man tvekar man verkligen inte ta självmord, eller??????? Ibland när jag själv hemma tar jag en kniv och trycker den hårt mot bröstet med spetsen mot. Men precis när jag ska hugga ångrar jag mig och tänker " VAD FAN HÅLLER JAG PÅ MED!!!" Jag har två syskon som jag skulle förstöra livet för om jag tog livet av mig!!! Jag vill inte att deras liv ska förstöras bada för att jag är så SJÄLVISK!!! De ända jag kan prata med är mina fyra fåglar, men de svarar ju inte direkt???? SNÄLLA!!! OM NI SER DETTA GE ETT TIPS PÅ HUR JAG SKA GÖRA FÖR ATT GILLA FORTSÄTTA LEVA!!!

    Ps: mår verkligen JÄTTE DÅLIGT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

  • Anonym (P)

    Man dör inte om man håller sig till den föreskrivna doseringen. De som dör gör det för att dom blandat med alkohol och medvetet tar för många, dvs missbrukar.

  • Anonym (P)
    den värdelösa skrev 2015-12-02 17:51:17 följande:

    Behöver tips!!!

    Sedan 4:an har jag varit ensam. Jag har inte haft någon att prata med. Ingen att vara med???? Jag har känt mig helt värdelös... Jag har bara velat dö sedan 5:an???? Jag vet vad ni tänker... Prata med en kurator. Men deg har jag gjort. Svaret jag fick var " var snällare!!" Men jag har ju behandlat hela klassen som kungligheter men inte fått något tillbaka????Vad ska jag göra!!! Jag berättade en sak de sagt och gjort och hon fick spel!!! Då vill jag inte berätta hur jag egentligen har det???? jag vill inte oroa henne... och juste jag har 2 mammor... det är en av orsakerna till att vissa tycker att jag är konstig... Jag älskar mina mammor!!! Men ibland vill jag bara vada som alla andra och ha en mamma och en pappa... hoppas ni förstår vad jag menar och inte tar det på fel sätt!!!???? Jag har funderat på att ta självmord i 2-3 år nu... men varje gång tanken dyker upp tänker jag på min närmaste släkt och tycker synd om de och hatar mig själv ännu mer för att jag är så självisk!!! Och varje gång jag tänker på att ta självmord, speciellt när det har varit extra tungt i skolan, så tvekar jag... och om man tvekar man verkligen inte ta självmord, eller??????? Ibland när jag själv hemma tar jag en kniv och trycker den hårt mot bröstet med spetsen mot. Men precis när jag ska hugga ångrar jag mig och tänker " VAD FAN HÅLLER JAG PÅ MED!!!" Jag har två syskon som jag skulle förstöra livet för om jag tog livet av mig!!! Jag vill inte att deras liv ska förstöras bada för att jag är så SJÄLVISK!!! De ända jag kan prata med är mina fyra fåglar, men de svarar ju inte direkt???? SNÄLLA!!! OM NI SER DETTA GE ETT TIPS PÅ HUR JAG SKA GÖRA FÖR ATT GILLA FORTSÄTTA LEVA!!!

    Ps: mår verkligen JÄTTE DÅLIGT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


    Livet förändras, man går igenom olika faser. Eftersom du inte vill prata med nån om detta föreslår jag att du hittar ett anonymt forum på nätet som består av tonåringar (?) i liknande sits, som blir mobbade och utstötta. Och där kommer du få stöd och framförallt få känna att du är inte ensam. Och det kan göra en enorm skillnad och ge en lättnad, tills ditt liv går över i en ny fas där förhoppningsvis allt är mycket bättre för dig.
  • Wallflowers

    Hej finaste! Jag skapade ett konto bara för att kunna svara dig! Jag har inte gått igenom det du gjort men jag har försökt ta mitt liv tidigare o funderar på det hela tiden nu. Det finns sååå mycket du bör uppleva och göra med ditt liv. Jag önskat att vi kunde prata irl. Så jag kunde peppa dig att fortsätta kämpa! Du är värdefull! Du är bäst! Du kan kämpa emot! Du orkar!!

  • Lollolollo221

    Jag vill både leva och dö..... Min familj har vänt mig ryggen och min stora kärlek gjorde slut, min enda trygghet kvar var min arbetsplats, men chefen valde att flytta på mig.... Jag har försökt nå ut till min far men han vägrar svara när jag skriver att jag saknar honom och önskar kontakt. :( Jag har till och från mardrömmar från min barndom som poppar upp i tid & otid. Jag känner inte att jag lever det liv som jag borde och mina vänner förstår inte hur jag lider. Det känns som jag bara lever på låtsas. Har funderat på att hoppa från balkongen då jag bor högt upp har jag möjlighet... Men vill inte lida, tycker jag har lidit tillräckligt. Vill bara att det ska gå smärtfritt.... Ser ingen ljusning, bara illusioner av den spillra jag en gång var. Något fundamentalt fattas mig men inte många ser eller förstår. Nä hur ska de kunna göra det? Utåt sett på jobb är jag den som skämtar och är glad och hjälpsam. Men Inombords känner jag mig tom, orkeslös.... Allt är ett spel och jag tänker oftare på de jag mist som faktiskt har tyckt om mig än de som lever.... Jag är ingen elak person men de jag älskade mest har övergivit mig.... Hur plockar man upp sig själv igen? Hur hittar jag lyckan? Hur för jag för att fylla tomrummet igen? 2 år har gått sedan allt hände....


    N
  • Kipzan
    den värdelösa skrev 2015-12-02 17:51:17 följande:

    Behöver tips!!!

    Sedan 4:an har jag varit ensam. Jag har inte haft någon att prata med. Ingen att vara med???? Jag har känt mig helt värdelös... Jag har bara velat dö sedan 5:an???? Jag vet vad ni tänker... Prata med en kurator. Men deg har jag gjort. Svaret jag fick var " var snällare!!" Men jag har ju behandlat hela klassen som kungligheter men inte fått något tillbaka????Vad ska jag göra!!! Jag berättade en sak de sagt och gjort och hon fick spel!!! Då vill jag inte berätta hur jag egentligen har det???? jag vill inte oroa henne... och juste jag har 2 mammor... det är en av orsakerna till att vissa tycker att jag är konstig... Jag älskar mina mammor!!! Men ibland vill jag bara vada som alla andra och ha en mamma och en pappa... hoppas ni förstår vad jag menar och inte tar det på fel sätt!!!???? Jag har funderat på att ta självmord i 2-3 år nu... men varje gång tanken dyker upp tänker jag på min närmaste släkt och tycker synd om de och hatar mig själv ännu mer för att jag är så självisk!!! Och varje gång jag tänker på att ta självmord, speciellt när det har varit extra tungt i skolan, så tvekar jag... och om man tvekar man verkligen inte ta självmord, eller??????? Ibland när jag själv hemma tar jag en kniv och trycker den hårt mot bröstet med spetsen mot. Men precis när jag ska hugga ångrar jag mig och tänker " VAD FAN HÅLLER JAG PÅ MED!!!" Jag har två syskon som jag skulle förstöra livet för om jag tog livet av mig!!! Jag vill inte att deras liv ska förstöras bada för att jag är så SJÄLVISK!!! De ända jag kan prata med är mina fyra fåglar, men de svarar ju inte direkt???? SNÄLLA!!! OM NI SER DETTA GE ETT TIPS PÅ HUR JAG SKA GÖRA FÖR ATT GILLA FORTSÄTTA LEVA!!!

    Ps: mår verkligen JÄTTE DÅLIGT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


    Den värdelösa är endast värdelös i de ignorantas ögon. Jag hamnade på denna sida för att jag själv sitter och funderar på om det verkligen är värt att leva, men jag har å andra sidan hormonstörningar, just nu den regelbundna men jag har också en kronisk sköldkörtelhormonnedsättning som ställer till det i vardagen. Personligen kan jag ursäkta mig med att känslan snart går över och det blir bättre, men det är ju inte så för dig.

    Jag har dock önskat att jag slapp finnas sedan mycket unga år då jag utsattes för stryk och mental stress och psykning så länge jag kan minnas pga min pappas sjukdom epilepsi som påverkade hans humör och han tog oftast ut det på mig som var äldst. Jag beskyller honom inte, men kan inte förneka att upplevelserna satt sina spår.

    Vad har då hållit mig kvar?

    Först kan jag ju säga fy skäms till alla där ute som använder skuldkänslor för att hindra någon från att ta sitt liv. Ja, personen kanske inte tar sitt liv, men den mår fortfarande lika dåligt om inte värre för den nu har skuldkänslor gentemot vänner och familj..

    Det som gör att jag inte hoppar ut genom det lättillgängliga fönstret på 10:e våningen är nyfikenheten på vad jag missar om jag inte finns kvar.

    Men det som motiverar mig är att jag upptäckt föreningslivet, som innebär att jag får aktivera mig och träffa andra som har samma intressen. Har även lett till att jag umgåtts med några på fritiden. Jag fick verkligen känslan av att det var här människor som jag letat efter hade gömt sig.

    I det långa loppet har min aktiveringen i föreningen lett till ökad kunskap inom mitt framtida yrke och en praktikplats inom detsamma.

    Så jag kan starkt rekommendera! ????
  • Anonym (K)
    den värdelösa skrev 2015-12-02 17:51:17 följande:

    Behöver tips!!!

    Sedan 4:an har jag varit ensam. Jag har inte haft någon att prata med. Ingen att vara med???? Jag har känt mig helt värdelös... Jag har bara velat dö sedan 5:an???? Jag vet vad ni tänker... Prata med en kurator. Men deg har jag gjort. Svaret jag fick var " var snällare!!" Men jag har ju behandlat hela klassen som kungligheter men inte fått något tillbaka????Vad ska jag göra!!! Jag berättade en sak de sagt och gjort och hon fick spel!!! Då vill jag inte berätta hur jag egentligen har det???? jag vill inte oroa henne... och juste jag har 2 mammor... det är en av orsakerna till att vissa tycker att jag är konstig... Jag älskar mina mammor!!! Men ibland vill jag bara vada som alla andra och ha en mamma och en pappa... hoppas ni förstår vad jag menar och inte tar det på fel sätt!!!???? Jag har funderat på att ta självmord i 2-3 år nu... men varje gång tanken dyker upp tänker jag på min närmaste släkt och tycker synd om de och hatar mig själv ännu mer för att jag är så självisk!!! Och varje gång jag tänker på att ta självmord, speciellt när det har varit extra tungt i skolan, så tvekar jag... och om man tvekar man verkligen inte ta självmord, eller??????? Ibland när jag själv hemma tar jag en kniv och trycker den hårt mot bröstet med spetsen mot. Men precis när jag ska hugga ångrar jag mig och tänker " VAD FAN HÅLLER JAG PÅ MED!!!" Jag har två syskon som jag skulle förstöra livet för om jag tog livet av mig!!! Jag vill inte att deras liv ska förstöras bada för att jag är så SJÄLVISK!!! De ända jag kan prata med är mina fyra fåglar, men de svarar ju inte direkt???? SNÄLLA!!! OM NI SER DETTA GE ETT TIPS PÅ HUR JAG SKA GÖRA FÖR ATT GILLA FORTSÄTTA LEVA!!!

    Ps: mår verkligen JÄTTE DÅLIGT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


    Jag vet inte om du fortfarande är inne på familjeliv så du kan läsa mitt svar, men jag hoppas det. Och jag hoppas att du för allt i världen inte har försökt skada dig själv. 

    När jag läser hur du känner fylls jag av djupt medlidande. Du har så mycket kvar i livet att se, upptäcka och uppleva.

    Du skriver att du har försökt prata med kuratorn i skolan. Det är förstås bra, men har du berättat för dina mammor hur du mår? Vet de hur ledsen du är? Om du hade varit mitt barn hade jag verkligen velat veta - och jag hade gjort allt för att försöka hjälpa dig. 
    Kan du till exempel byta skola? Det verkar ju som om dina nuvarande klasskamrater är riktiga idioter, och så ska du inte behöva ha det. I skolan ska man känna sig trygg och slippa mobbing. 

    - Och jag tycker det är bra att du tänker på dina anhöriga när dina självmordstankar kommer. Det betyder att du vet att du är älskad. Jag kan lova dig att dina mammors högsta önskan är att du (och dina syskon) ska må bra. Jag tror att de kommer gör allt de kan för att hjälpa dig, om du berättar för dem hur dåligt du mår. Kanske kan ni ta kontakt med en "riktig" psykolog istället för kuratorn? (En psykolog har längre utbildning och kan mer om hur man hjälper människor som mår dåligt.) 

    Jag hoppas så att du får hjälp att må bättre. Du verkar vara en riktigt fin person som jag önskar allt gott i livet! 

    Kramar från 
    K
Svar på tråden dö av sömntabletter?