Jag blir så trött... del 2

Hmm.. lök tror jag är lungt...
Jag har inte så jättepejl på vilka föddoämnen som innehåller "mest" antiflamatoriska ämnen.. men har själv hakat upp mig på just vitlök och ingefära..
Såg på tv i helgen om en prinsessan som levde typ på 1700-talet. Hon botade sin barnlöshet med att dricka vargmjölk... vad tror Ni om det? .
I värmland så lär vi ju ha gott om varg...
1½ timma kvar... ahhh.. lite nervöst...

Nä.. BIM är ingen spännande upplevelse längre... minns Ni också i början hur man sådär naivt sprang iväg till apoteket och köpte gravtest direkt mensen var en dag sen?
Det var då det...

//solkatta

Morrn på Er alla!
Nu har jag varit på intervju.. oj oj.. va spännande det var..
Skulle vara en kort intervju på ca 20 min. Vi blev sittande närmre en timma...
fast nu efteråt vet jag inte om det var dåligt eller ej...
Det "svåraste" var att försöka förklara varför jag med en så fint o välbetalt jobb skulle kunna tänka mig att börja med en så "dåligt" betalt jobb.
Sen kom ju såklart frågan upp med barn. Om vi tänkte skaffa det "snart".
Där känner jag att jag drog till med årets lögn. Sa att vi kommit upp i ålder men att för stunden var det inte aktuellt. Visst inte vad jag riktigt skulle svara...!!!
Men om det blir så att vi kommer adoptera så är det ju delvis sant. Då blir det ju inga barn förrens om några år...
Jag satt alltså med dotterns föräldrar (dottern är den jag ska bli assistent åt) och de intervjuade mig verkligen på "djupet".
Och jag förstår dem. Hade det varit min dotter så hade jag också viljat ha det "bästa".
När jag gick därifrån kändes det faktiskt bra.
På kvällen var jag så glad och lycklig över vilka fina föräldrar denna dotter har. Pappan pratade så himla varmt och stolt över sin flicka. Fast hon hade visa begränsningar i sin fysik så fanns det ingen gräns vad denna flicka skulle få uppleva i livet. Resor, studier osv.
Även om jag inte blir kallad till ytterliggare intervju (vilket jag dock hoppas hoppas!) så var det riktigt roligt o givande att få träffa familjen... så fina föräldrar!
Om en vecka ungefär ska jag få veta om jag gått vidare. Som sagt hoppas hoppas...!

//solkatta

Cellisen:
Det känns faktiskt helt ok att byta ner sig... vi har inget "dyrt" hus eller andra dyra omkostnader i livet.. (om nu inte IVF:erna kommer kosta en massa.. men jag har sparat undan pengar i typ 3-4 års tid för blivande barn).
Men just det att känna sig i bättre psykiskt form skulle vara värt mycket...

Har dock sökt ett par jobb till.. varvid ett är hyperintressant. Men där har jag inte hört nåt ifrån än. Skickade dock in i fredags...
Känns ändå lite sådär hopplöst. Tänk att det är ca 50 pers som sökt ett assistensjobb. Och ännu droppar det visst in fler ansökningar. Och så pratar de på tv om att det är brist på arbetskraft... känns ibland som rena rama rapakaljan! I värmland är det banne mig ingen som helst brist i nåt yrke.. den som påstår det borde få en tupp nerkörd i halsen eller nåt..
Om det är bortåt 100 sökande på varje jobb som utannonseras så känns det enbart fjantigt att säga att det råder brist på sökande...??
Även om kanske visa sökande kan sållas bort direkt iom. icke kvalifikationer...
Ser ibland i computer sweden tidningen hur de med stora bokstäver skriver "BRIST på it utbildat folk framöver". Men det dom egentligen menar är brist för att inte 25000 om året utbildar sig längre inom genern.. att företagen inte längre har 300 pers att välja ibland då de sätter ut annons utan det handlar kanske "bara" om 50 - 100 pers...
Usch blir så arg o ledsen när jag tänker på hur chanslöst allt känns...
Faktiskt lite som med att bli med barn. varför skulle just jag väljas ut till att bli mamma?
Varför skulle just jag väljas ut till tjänsten?

//solkatta

Gu va gott det skulle vara med räckmacka just nu...!
Vara roligt att få vara idol... har ju sökt flera gånger till programmet på tv men inte kommit med..! (grovt ljug).
Äsch, världen är full av "idioter".. visa dagar så retar man sig på dem mer.. andra mindre.
Jag lever i den tron att de inte besitter så mycket erfarenhet att de kan sätta sig in i situationen. Fråga samma personer 3 år senare... och de har förhoppningsvis fått sig lite mer livserfarenhet... eller så kommer de aldrig komma till den nivån.
Nu låter det kanske som om jag är super erfarenhet... kanske i visa områden... men visst finns det gånger då man trampat på som den värsta elefant... men jag har förhoppningsvis haft den styrkan att jag bett om ursäkt och lovat att "läsa" på bättre nästa gång...

//Solkatta

Chanell:
Va roligt att hålla på och övningsköra... räknade ut på intervjuen i måndags att jag haft körtkort i 13 år. Känns ju som jättelänge... men ändå är det lätträknat hur många dagar jag kör på ett år. Speciellt under vintertid.. är så satans rädd för halka. Det är väl det där med att förlora kontrollen...
Har i perioder funderat på att betala några kronor bara för att privat åka till en halkbana och få prova på att sladda runt lite.. just för att märka att man faktiskt inte dör av det...
Även om det som sagt inte är så ofta jag tar bilen så är det en skön känsla att veta att bilen finns och att man tex en lördagsförmiddag kan ta bilen ut till köpcentret och shopa det man vill ha (eller har råd med).. och sen slippa ta bussen hem. Man har sin egna bil som man kan mosa in allt i...
Nu när vi ska ta oss till Uppsala med kort varsel så hade vi inte klarat oss utan bilen och körkortet. Förra hösten så gjorde ju sambon en biopsi i visa känsliga delar och fick en massa "droger". Så då fick jag köra de 30 milen hem. Nog det längsta jag kört på en o samma dag..
Men då var jag glad att jag hade körtkort! :)
Hoppas du får ditt kort snart... måste som du säger kännas roligt att hålla på med något som man med stor säkerhet faktiskt kommer att lyckas med i slutändan. Du får meddela oss här vilka framsteg du gör...!

Usch idag har jag dumt nog lovat en kollega på jobbet att följa med på spinning på lunchen. Jag måste haft en skruv lös igår eller nåt...
Alltså.. han har aldrig tidigare gått på spinning och jag har tidigare gått på spinning ca 2 ggr i veckan. men det senaste halvåret har jag inte tränat ett dugg. Är som en hösäck i kropppen. Men han lyckades övertala mig... (vilket inte är så svårt när han "trycker" på de rätta knapparna).  Att bli kallad fegis och urballare får mig att liksom tända till totalt!!!
Så nu har jag lite ångest hur det ska gå. Fick precis ett mail ifrån en gammal kollega som sitter på ett annat jobb som undrar om jag vill med o käka kinamat på lunchen idag...
Rent spontant känns ju det mer lockande..? Hmmm... men träningspasset är ju bokat.
Får väl gå på passet och försöka omboka lunchen tills på tors/fre....

//solkatta

Puh, överlevde träningen.. men det var hårt!
Jag var ju tvungen att "vinna".. (tävlingsmänniska så det skriker om det ibland... )
Hade liksom lite tävling i vem som kom upp i högst puls. Var en stor tavla framför oss med samtliga deltagares puls. Jag brukar alltid ha hög puls... och min medtävlare hävdade att han också hade det... men jag "vann".
Pressade mig upp till 201... med han fick upp sin i ynka 184....
men nu sitter man ju här helt utpumpad.. fast det känns gött i kroppen på nåt sätt. kanske kanske hjälper det en att slappna av..? Kroppen orkar just nu inte att spänna sig..!
Dock lite huvudvärk eftersom jag har lätt för att svettas som en gris... vätskebrist.
Fick lite blodad tand och bokade upp mig på ett pass nu på fredag efter jobbet igen... .
Tror helt klart att tränning är super för välmåendet. Man utsöndrar ju endorfiner som väl ska vara lite som kroppens glädje/smärtstillande hormon?

Ska se om jag kan få gubben hemma o komma ut lite på löppass igen... eller kanske lura med honom till badhuset..? Konstig hur man är... ett träningspass och man blir smått lyrisk... fast det borde ju vara positivt!?

//Solkatta

Filura:
Spännande att vara igång med behandling...!
Om du inte är nedreglerad... fortsätter du då med sprayning tills du blivit nedreglerad?
Hoppas dock att allt är i sin ordning så ni kommer till nästa steg ...
Se det som en vinst att du inte mår dåligt... ! Du kanske är i såpass bra "form" att kroppen inte reagerar negativt..?

Imorgon vid 9 tiden så ska jag till fertmottagningen för VUL. Ska se vilken sida som min kropp tänker droppa nästa ägg ifrån. Är väldigt inställd på att det nu blir vänster sida eftersom det förra gången var höger. Blir det vänster så får jag vänta en månad till.
Nu är jag ju så inställd som sagt på att vänta så det kommer nästan bli lite jobbigt om det helt  plötsligt visar sig vara en vänster...
har ju planer på att osteopaten och spinningen ska få "hjälpa" några veckor till...

//Solkatta

Morrn!
Får man vara med o vara neg här idag...?
Har preics varit på VUL. Inga mogna blåsor... känns skitjobbigt att kroppen ska bråka så. Har nu nån konstig spottings på dag 10 redan..? Fattar inte vad som händer...
Tänk osteopaten hade rätt att hans behandling kunde till en början ge rubbningar i systemet?
Hade en ny läkare och hon sa som de andra redan sagt.. "Det kanske är bättre med IVF"?
På tisdags ska jag tillbaks och hon ska få kolla med VUL igen. Samt ska vi prata lite mer om IVF... kanske har alla dessa läkare rätt?
Jag kanske ska sluta gapa om DI och gå på D-IVF istället..?
Ska suga i mig allt Ni går igenom nu med sprutor och sprayningar... om Ni "överlever" det eller inte..?

Augustibrud:
Fy va trist ... jobbigt det där med att man hoppas så fruktansvärt mycket... i mitt fall så slår det ibland tillbaks med att jag blir så arg på mig själv .."Hur jävla patetisk får man bli liksom.. som kan tro/inbilla sig att man var gravid?". Nästan som nåt självförakt?
Hoppas du och sambon kan hitta på nåt mysigt tillsammans nu till helgen... nåt som kanske för en liten stund i allafall "förtränger" tankarna på den tråkiga/förhatliga mensen?
Kanske sortera upp korten ifrån Nice resan? Skriva lite trevliga bildtexter till dessa..?

//solkatta

ÖnskanS:
Ni är så himla gulliga här inne...!
Det är så skönt att kunna skriva här och veta att Ni sitter ute i landet nånstans och vet precis hur det känns.. även om vi inte har exakt samma fel så har vi alla denna längtan efter att få bli gravida... inte många i min "verklighet" som kan sätta sig in i känslan...
FL blir ibland som ett litet parallellt universium... man undrar lite om det "verligen" exiterar..?
Nä.. alla behöver ju inte må dåligt. Och det är ju som du säger... vad gör man inte för att nå målet barn?
Tänk hur många gånger man gått på krogen och festat o sen dagen efter mått riktigt pissigt..? Bakfull och skakis.. och det har man ju liksom gjort frivilligt.. då ska man väl egentligen härda ut lite sprutor och svettningsattacker eller vad det nu kan bli..?
Nu ska det visst bli tårta på jobbet...

//Solkatta

Go kväll...
Usch.. idag har det varit en jobbig dag. Alltså.. jag vet ju att ungen ska ut när som helst..
men ändå blir jag sååå jävla arg.. och värst av allt.. hysteriskt avundsjuk!!!
Var hos svärmor med sambon igår kväll. Var en trevlig kväll med mat o vin mm. Sambon o jag beslutade att sova över. På förmidan åker svärmor en kort sväng för att skjutsa en vänninna till bussen. När hon kommer tillbaks strålar hon av glädje..
"Åh, nu har barnet kommit!". Under turen så har hon fått ett mobilsamtal ifrån sambons kusin att de fick en liten dotter vid 5 tiden på morgonen...
Jag blir så himla avundsjuk... sambon och jag åkte hem och han bara väntade på utbrottet.
Fattar inte varför hans jävla kusin kan få mig att bli så avundsjuk... rent logiskt så är det ju jättekul att de nu fått barn. Men jag klarar bara inte av det...
Just nu har sambon åkt hem till mamma och jag vet att de nu sitter o pratar om mig och mitt hysteriska sätt...
Och jag ska egetligen kolla på nån utbildning på nätet.. och så hamnar jag här på FL...
Borde ringa min mamma men jag orkar inte med att hon också ska "förklara" att kusinhelvetets unge inte har nåt att göra med min icke graviditet... eller så ska hon fråga om jag sökt några fler jobb... :(.
Tur att det är måndag imorgon.. NOT.
Men det är i alla fall ett bra program på tv ikväll. Aches to ashes... 21.15 .. ettan eller tvåan. Tror det är sista avsnittet...
Syns imorgon ...

//solkatta