Ledsen efter utvecklingssamtal.

Ett utvecklingssamtal ska vara av positiv karaktär -MEN det är även viktigt att ta upp saker som inte fungerar. Sen kanske det var fel av personalen att inte säga något tidigare men jag tror att det är bra att sådant kommer upp till ytan. Vi som föräldrar är väldigt snabba att vända taggarna utåt när vi får höra negativa saker om våra barn. Jag är själv lärare och har haft otaliga antal utvecklingssamtal och vet hur svårt det är att ta upp saker med föräldrarna utan att de ska känna sig påhoppade.
Om jag går till mig själv så skulle jag vilja veta om mitt barn beter sig illa - för att kunna ha en chans att göra något åt det. sen är det självklart viktigt att se till alla berörda parter. Jag vet inte om de pratat med de andra barnens föräldrar men det antar jag att de har gjort - de har väl också utvecklingssamtal. Det är nog lätt att tro att det är bara är en själv som får all kritik men så är det inte. Det har jag varit med om många gånger att barn och föräldrar tror att man bara skäller på dem - det är lätt att bara se sig själv i det hela.

Om du känner dig illa behandlad tycker jag att du ska ta upp det med personalen i fråga. Säg hur du upplevde samtalet och ge henne en chans att få försvara sig. Berätta din syn på det hela - berätta vad din son har sagt till dig. Det är inte lätt att se allt när man har hand om 15 (eller fler) barn.

Betydligt mer oproffisigt att inte inse att barn faktiskt kan ha problem!
Jag är glad att personalen på M´s förskola såg hennes problem och tog upp det med oss annars hade vi inte varit där vi är dag

Och rätt larvigt att ha ett utvecklingssamtal om man inte pratar om vad som är viktigt för just det barnet

Jag tycker nog också att problem ska tas upp i det vardagliga mötet med föräldern och på utvecklingssamtal ska man ta upp det positiva, hur barnet utvecklas, och pedagogen ska informera om hur man arbetar med problem som man alltså nämnt tidigare, och hur det utvecklat sig sen man pratade om det sist.
Men sen ser man ju när man själv hämtar sitt barn att många föräldrar liksom kommer springandes varenda dag och slänger på sitt barn kläderna och springer därifrån igen, och då finns ju ingen tid för det vardagliga samtalet. Jag brukar alltid planera in så att jag har tid att stanna en stund vid hämtning och lämning och pratar med personalen om hur de tycker det går, om det hänt något speciellt, och även berätta om det är något speciellt hemma eller om det är nåt som sonen funderar mycket på för tillfället. Tycker det är jätteviktigt att ha den kontakten med personalen, och utan den kontakten skulle inte jag känna mig trygg att lämna mitt barn där.

Oj, så knasigt.... De ska ju framhäva barnets positiva egenskaper och jobba med det som inte är så bra...

Måste bara hålla med om detta, och jag utbildar mig (också)till förskollärare. På senast utvecklingssamtal pratade vi mycket om sonens problem, om vi inte skulle gjort det hade vi ju bara suttit där och "ja, han är så glad och god pojke". Jag vill ju veta hur det verkligen står till med mitt barn på utvecklingssamtalet, både på gott och ont.

Och det med att det inte är barnen som har poblem, utan att det alltid är de vuxna/omgivningen -vilken idioti de vill ha lärare att tro på! Visst kan miljön spela roll, men man måste ju inte bli blind för att själva barnet också kan ha ett problem.

Vadå knasigt?

Är det bara jag som faktiskt vill VETA vad som händer, hur M mår,beteer sig etc?

Om hon kan rita en huvudfoting eller är en underbar tjej( det vet jag att hon är)

Jag hade blivit vansinnig om personalen inte tog upp "riktiga" saker på utvecklingssamtalet

Varför vill man ha ett sånt om man bara vill höra halva bilden?

Dessutom tänker jag att större problem vill jag absolutt inte ta upp under tex hämtning. Tiden har jag, men det kan ju vara mycket jobbigare att få höra kanske halva saken kring ett problem, så kommer barnen hoppandes på en och inte vill man prata om vad barnen inte klarar av när de är där och kan höra.. Och för mig hade det varit fånigt att skulle ha ett extra möte om problemen, bara för att utvecklingssamtalet ska handla om allt som är bra..

Men menar du att ni inte har någon kommunikation alls utöver ett utvecklingssamtal per termin!?
Jag har ett barn med speciella behov, så visst problem har funnits hur många som helst, men personalen har ändå kunnat hålla utvecklingssamtal med mig som vart i en POSITIV anda, som gjort mig glad och verkligen belyst hans framsteg och hur de arbetar med saker och även hur jag som förälder kan hjälpa till i arbetet med sonen. Det har aldrig vart snack om att det här och det här är ett problem, för uppstår problem så tar de det med mig direkt, inte flera månader senare på utvecklingssamtalet, för vid det laget brukar vi redan ha en handlingsplan som vi kan diskutera och följa upp. Men det är ju också ditt ansvar som förälder att höra dig för hur det går på förskolan och att ta dig tid att prata med personalen, helst dagligen. För mig är den dagliga kommunikationen superviktig.

Nä men tvärtom tycker jag, det är jättebra för barn att höra att man uppmärksammar det som blir lite tokigt, att både fröken och föräldern tycker att det är viktigt att få rätsida på saker å ting och att man vill ta tag i det och hjälpa barnet att lösa det. För det är ju inte som att barnet inte märker själv om där är ett problem, och barnet är väl oftast den som mår mest dåligt av att det inte fungerar som det ska på förskolan eller i den sociala kontakten. Det handlar ju liksom inte om att man ska skuldbelägga barnet för det som blir fel, bättre än så måste man ju kunna uttrycka sig om man nu jobbar med barn eller är förälder.

Självklart har vi det men den stora bilden är svår att få vid hämtning/lämning

Vi pratar flera gånger i veckan med personalen och det är både positivt och negativt

Men utvecklingssamtalet är mångas chans till ett längre samtal med personalen och då får man ta upp båda sidor

och under hämtning tar vi sällan upp problem med M eftersom att det känns fel att prata över huvudet på henne och andra barn