Jag och min pojkvän har varit ihop nu ca 5,5 år. Jag har vetat från dag ett att han hade ADHD. Det var en diagnos han fick som barn.
Det finns många sorters mediciner och framförallt väldigt många grader av doseringar. Vilken sort och hur mycket medicin är jätte viktigt att en kvalificerad läkare bestämmer.
Ofta blir det så att läkare och pasient får pröva sig fram till vad som passar.
Det tar flera månader att avgöra bara om EN medicin fungerar eller inte, så det är en lång process. Vissa mediciner kan göra det värre, ibland kan personligheten förändras totalt och ibland kan personen bli nästan apatsik.
Anledningen till att många med ADHD tar droger beror på att dom då blir "normalare". I vissa fall märker inte familj och vänner alls att dom tagit droger för att personen i fråga verkar helt normal, som om dom har en lugn och bra dag.
I medicinerna är det amfetamin eller amfetamin liknande substans. Det är som om dessa droger har motsatt verkan på personer med ADHD jämfört med "vanligt" folk. Men när man får det utskrivet av en special läkare så är det i mycket kontrollerade doser.
Det är heller inte säkert att man tycker det är värt att ta medicinerna pga alla biverkningar mm. Min kille har prövat många olika mediciner, men just nu använder han inga förutom sömnmedicin. Och för oss fungerar det bäst just nu i alla fall. Han kämpar varje dag med det psykologiska och det blir bättre sakta men säkert, så att det inte går att ändra alls är han ett motbevis för, men han kämpar verkligen för att göra rätt. Men som sagt så tar allt väldigt lång tid.
Ett stort problem vi har haft är att han inte kan planera mer än ca tre dagar fram i tiden. Det ligger i diagnosen, men det tycker jag har varit jobbigt att anpassa sig till.
Jag försöker också förstå hur han fungerar och frågade varför det inte går att planera längre fram än så och han svarade att det är som att du har tre tankar i huvudet samtidigt och från vardera tanke går det ut tre till och så vidare vilket gör att mer än ca tre dagar fram så är det helt kaos i huvudet eftersom han inte kan prioritera viken tanke som är viktigast. Det hjälpte mig i alla fall att förstå lite bättre.
Något annat att tänka på är att om en person med ADHD verkar okoncentrerad när man är ute beror det ofta på att denne inte kan sortera ljud utan hör ALLT som händer runtomkring, alla samtal, naturljud mm.
Vad gäller våldsamhet så fungerar säkert alla olika, men jag kan säga att för egen del har jag aldrig varit orolig att bli fysiskt skadad. Självklart finns det en våldsam sida, men jag har aldrig blivit drabbad av den, för han skulle aldrig skada någon han älskar. Och sedan vi blev ihop har har bara haft ett fåtal utbrott mot någon annan, men så fort jag ställt mig i vägen eller pratat med honom så har han lugnat ner sig. Han vill ju inte bli så arg och eftersom han är medveten är det lättare att hantera och då jobbar han också själv med det.
Oj vad mycket det blev. Hoppas det hjälper någon.
