Så blev man "dumpad" igen!

Som får de att skratta? jag är faktiskt inget underhållningsprogram,jag kan inte charma de jämt heller för den delen,jag har också mina dagar! fast jag verkar ha "mina dagar" oftare än andra!

en grönsak skrev 2008-11-24 15:05:42 följande:

jag var också väldigt osäker på mig själv ett tag, o precis som du beskriver när jag träffade nån så förstörde jag allt genom att "kväva" personen med en massa frågor som bara fick den andra personen att lägga benen på ryggen.

men det kan ändras ska du veta. jag träffade min nuvarande kille på nätet och det kändes bra från första stund. jag behövde aldrig gå o grubbla på om han ville träffa mig igen eller vad han kände för det märktes på en gång att han ville det. iom detta fick ja så mycket mer o bättre självförtroende.
i januari kommer vår lilla bebis o allt känns underbart.

så jag lovar! du kommer också att träffa den rätta. det gäller bara att ha lite tålamod
lycka till o många kramar till dig

Men det kanske bara är bra?

Och bättre än att sätta upp en fasad bara för att fånga en kille? Mamma berättade om en väninna till henne som inte vågade visa sig osminkad för henne... Så kanske ditt sätt gör det svårare att finna en hjärtevän men gör att det kommer funka bättre när du väl hittar en?

Anonym (xx) skrev 2008-11-24 15:23:15 följande:

Jobbade du med dig själv då? För det verkar som att även om man träffar rätt person så kan man skrämma iväg han genom att vara/bete sig osäkert eller kväva personen på det sättet!

Så på nåt sätt så träffar jag typ alltid nån när jag är nästan pank och verkligen inte kan hitta på nåt skoj!
Så typiskt!!

en grönsak skrev 2008-11-24 15:26:33 följande:

jag försökte nog vara ganska likgiltig första daten (eftersom jag visste hur det slutat andra gåner)
men vi klickade på en gång och det var nästan han som typ hörde av sig mer o var mer på (ombytta roller för en gång skull)fast på ett positivt sätt. då sköt ju självförtroendet i höjden. och jag har inte känt av dom "dåliga tankarna" efter det.
jag är vanligtvis ganska svartsjuk, men i detta förhållande behöver jag/och är inte det, vilket är så skönt!!!

en grönsak skrev 2008-11-24 15:05:42 följande:

Jag vill lyfta fram den här meningen. Det är humor mitt i bedrövelsen och för mig en tydlig signal om att du har allt som behövs för att få en fin man.

Jobba lite med din osäkerhet då? Du får köra rollspel och annat och fundera över situationerna i förväg. På det viset kan du kanske lära dig att suga i dig komplimangerna och strunta i osäkerheten.

Du vet, vi människor kommunicerar ju så mycket, så om man verkligen vill kan man alltid vara osäker och tolka den andra negativt.

Jag skulle kunna köra med att vara helt känslokall eller typ vara distansera mig men då är jag inte mig själv,inte heller när jag är för på och ställer massa jobbiga frågor så vem är jag? hur hittar jag balansen? hur får jag en chans till? är det kört? är han glad över att det är över? kommer jag sluta som ett jobbigt minne bland alla sina minnen?
Finns så många frågor och så många svar men vilken är rätt?

Åhh jag gör bort mig om och om igen!
Jag såg verkligen fram emot att träffa han igen,faan!

Vad trist...

Lev i nuet - det är det enda du har. Om du koncentrerar dig på frågor om framtiden så missar du att vara bra just där och då... liksom, du kommer aldrig ur startblocken.

Men som nu t. ex. det här är ju ett jättefint samtal därför att du är mitt i det och inte tänker på annat. Så rätt kan du vara vid andra tillfällen också.

Åhh jag dör!

Nej det gör du då rakt inte

Känns som att det är en sån dag när man skulle kunna skriva ett sånt där"jag ger upp livet brev" inte ens det klarar jag av!

Humor kanske jag har men det hjälper inte!

Nä om bara fler kunde komma med ideer och tankar eller tips kanske,jag kanske låter jobbig men ni kanske inte vet hur det känns,sitter där med familj och har nån som tycker om er även när ni är på dåligt humör!

Jag har inga vänner,inget socialt liv alltså,skulle vilja prata med nån så det här verkar vara enda sättet!
Med min familj kan jag inte ens diskutera för de tycker bara det är lyxproblem och har en bestämd åsikt om nätdejtning,de säger bara: sluta leta så ska du se att han dyker upp när du minst anar det! Yeah right,2år senare så sitter man där som ett fån och känner mig som svarta änkan fast utan en död make!

Sen är det faktiskt ett problem till,eller 2 stora problem!

1: jag har stora bröst,väldigt stora! Jag kan inte slappna av i sängen och typ inte ens visa mig naken för det är ingen vacker syn och sen om vi bara ska ligga o mysa,sova över så ligger jag alltid med behå för ja,jag känner mig aldrig bekväm och det märks,och det förstör och det suger!

Sen är det så att jag faktiskt Kan ha roligt själv,jag trivs med mig själv men jag börjar sakna nån,nåt en partner,jag vill ha närheten som bara ett bra förhållande kan ge och det är inget man köper på konsum! Saker börjar gå åt skogen när jag träffar nån för då känner jag typ att jag får inte sabba det här nu,nu måste det funka,hur ska jag göra bla bla bla och så blir det så här!

Det är så komplicerat!

Hm...

För att återknyta lite till ett tidigare inlägg. Någon skrev om sann kärlek och jag tror att den finns, och att man kan finna någon utan att leta. Men då måste man förstås vistas på platser där man på ett naturligt sätt träffar andra.

Stora bröst, oj oj - ja inte undra på att det inte funkar då. Det vet man ju vad män tycker om sådana...

Varför inte bara prata med dem om det? Vem vet, de kanske fångar dig i famnen då bara och säger att det får lösas på något sätt :)

Det är inte så komplicerat egentligen. Du har ju svaret själv. Det är fullt möjligt att det inte funkar just beroende på grubblerierna.

En sak jag tänker är att du kanske inte har funnit den rätte för dig. Jag menar, att om det verkligen är bra så kanske du inte skulle ha tid att oroa dig? Kanske finns det nån därute som drar samma skämt som du gör? Som tänker likadant som dig och säger samma meningar som du? Finner du en sådan tror jag resten löser sig av sig själv.

Nu får det räcka för mig på en stund, så jag får önska dig lycka till

Tack tack! Du har verkligen kommit med bra ideer och tips! Jag vet bara inte om jag orkar ens,fan vad det suger att leva ibland!

Jag antar att det här går över och nån månad senare så sitter jag här igen med skitmusik i hörlurarna och tårar i ögonen men kanske för att jag är hungrig,hellre det än att träffa nån kille igen,att jag inte lär mig, åhh jävla mas alltså men jag är inte så road själv av det här heller!

en grönsak skrev 2008-11-24 16:21:44 följande:

alla har fel och brister (o tur är väl det...)
jag har också komplex för mina tuttar, speciellt då det ena är lite större o hänger mer. det tog lång tid innan jag visade dom utan att ha bh. men nu när man är trygg i sitt förhållande så bryr jag mig inte, dessutom älskar min kille mina tuttar ändå
och när du väl träffar rätt kille som älskar dig för den du är så kommer han också att älska dina tuttar

Nu fick man ett sms iaf,typ allt gick så fort,fatta inte vad som hände och varför det kändes fel plötstligt! Nää vad fan svarar man? det är lungt. Skit på dig snorunge kanske.. Ähh det får gå över det här!

jag har inboxat dig:P