~*~30+ som fick barn i oktober 06, del 7~*~

bussig; guuuud vad gullig kärleksförklaring!! Jag blev aldeles varm när jag läste det!
Våran Félix har (inspirerad av mamma) börjat fantisera friskt! Han tittar ner i gröten och utbrister: NÄMEN, vad är det HÄR? FARFAR?!?! Goddag, farfar!

Igår tittade han på snön och sa att den var "trasig" (det regnade på snön och slaskade lite).

Jag grubblar lite på en sak... Félix är som bekant en snäll och försiktig liten grabb som hos dagmamman leker på marken (vill inte gunga eller åka kana), mycket sällan kaxar, smockar i sig maten och ligger tyst och väntar tills de andra barnen vaknar när det är vilstund. Han har ofta torr blöja hos henne (håller sig) men vill inte gå på pottan när vi provat hemma.
Han är glad & leker hos dagmamman, men ibland får jag för mig att han känner sig pressad där. Han håller sig aldrig hemma (han talar glatt om när han bajsar m.m.), han äter i lugn och ro (det tar en evighet) och studsar vilt omkring när vi leker i parken/hos andra.
Vad tycker ni? Jag har ju lyxen att kunna välja om jag vill ha honom hemma, samtidigt är min filosofi att barn behöver en liten puff ibland för att växa upp och vara självständiga. Han är hos dagmamman 3 dagar i veckan, 9:30-4:30. Hon är jättesnäll, har 2 egna barn + 2-3 andra barn hemma (liten grupp mao) och dom sitter ofta och pysslar vid köksbordet, leker med saker/sagor/musik i vardagsrummet och går ut minst 1 ggr/dagen.

men shit snarko.... du har ju jobbat häcken av dig dessutom!!!
Nu tycker jag VERKLIGEN synd om dig!!!!! *kramar*

1 tu 3 skrev 2008-11-29 13:27:25 följande:

Snarko; Oj, vad det advent i söndags? Trodde det var dags först nästa söndag.... behöver jag säga att vi inte pyntat

Snarko; fy tusan för lösmagar... det är verkligen vidrigt!
Hur fungerar det med dagisplats förresten, mister man den om man blir arbetslös (hm.. jag kan inte "systemet" hemma så bra).

I morgon kommer mannen hem från tjänsteresa till Sverige, fullpackad med kläder från Lindex!! Heja BAMSE säger jag! Beställde online med leverans till butik, han behövde bara traska förbi & plocka upp lådan, perfekt!

1 tu 3: sköönt med frissan!!!! Jag längtar till helgen, då tänkte jag faktiskt fly fältet ensam ngnstans och bara slappa några timmar. Bara jag, en bok & en latte! (drömmer mig bort)
Skämt & sido, grabbarna läggs ju klockan 20, så jag har flera tysta timmar för mig själv att plocka & slappa på...

1 tu 3 skrev 2008-12-08 21:19:38 följande:

jul & nyår - vi är hemma. Nyår är ingen stor grej här (inga raketer & dunder vid 12-slaget), det brukar vara middag hos svärisarna som gäller - kanske även i år? Eller ännu bättre - vi kan ju bjuda hit dom, nu när vi har plats (och så slipper vi resa med ungarna och slå oss in hos svärisarna med resesängar & allt).

Igår blev jag (självutnämnd) världens sämsta mamma
Félix slingrade sig ur mitt grepp när vi skulle ur bilen och han slog i skallen... 2 stygn på akuten. Hade jag inte varit så förbannat trött & less på 2-årstrotset hade jag hållt kvar honom, men det jobbiga är att jag innerst inne _ville_ att han skulle halka ner på marken och få händerna i snön (vi bråkar ständigt om att inte ta av mössa, vantar & skor i bilen). Dessvärre hade jag lite dålig koll exakt var stolpar & dylikt fanns (mörkt & snö) så hans lilla panna klonkade i betonggjutningen som står upp för stolparna till carporten.
Idag är allt frid & fröjd dock - men akuten med en blodig 2-åring och en hungrig, svettig lillebror var inget jag gör om frivilligt. Känner mig så otroligt dum & korkad, det hade verkligen inte hänt om jag hållt i honom (och det var första & sista gången jag lät honom slingra sig ur mitt grepp!)
Idag plockar dom alla visdomständerna på mig... Ska bulla upp med soppor & värtabletter för att ta mig igenom helgen.

Tack för stöd snarko!
Har inte "trotsboken" här, vilka är dina bästa tips?
Jag satsar ofta på "time in" istf "time out" när det kör ihop sig, det fungerar oftast bra. Sätta sig nära, hjälpa, prata, hålla om... ögonkontakt.
Mannen kör med mer autoritet här-bestämmer-jag -stil och det blir oftast pannkaka med tårar och hulkningar. Det eskalerar bara till mera bråk tycker jag. T.ex. vid läggdags (på med pyjamas, borsta gaddarna m.m.) - man måste försöka vara deras kompis & coach tycker jag, inte "den som bestämmer" (fast det gör man ju i slutändan, men jag tycker "coach" är nyckelord!).

Alla fyra tänderna plockades igår och det var en herrans massa bedövningssprutor hit & dit innan dom började. Underkäkens tänder satt ordentligt, tandläkaren tog i så att hela stolen skakade och mitt besök drog ut 20 minuter på tiden! Men... nu är dom borta dom rackarna. Sydde fint gjorde dom i alla kratrarna och jag mår förvånansvärt bra, typ 10ggr bättre än jag föreställt mig. Sov en massa inatt & har ispack i ansiktet (okej, man ser ju ut som piff/puff, men det gör inte speciellt ont)Tabletter fick jag att knapra på också, dom hjälper superbra. Däremot jämrar jag mig inför mannen som idag fått ta båda killarna HELT SJÄLV med matning, påklädning & dagislämning för stora (troligtvis mataffären med lilla, han är fortfarande ute & kör kl.10:05). Som grädde på moset får vi ytterligare 10cm snö idag... he he he (elaka frugan).

mejja75: instämmer helt i konflikt-resonemanget! Som tur är så ser & säger min man väldigt ofta att han tycker jag har bra kontakt med ungarna och han lyssnar väldigt bra om jag säger vad/hur jag tycker fungerar bäst.
Visst, Félix bråkar kortare stund med pappa när dom väl ska göra något (borsta tänderna, klä på sig m.m.) men ibland tycker jag nästan att Félix blivit kränkt och kastat in handuken liksom. Han är ju en himla snäll grabb (och smart tycker jag ), så jag ser hellre att man resonerar med honom så att han lär sig.
T.ex om Elliot tagit en av hans leksaker så rusar Félix gärna fram och rycker tillbaka den, men istället för att vråla NEJ och FY (som till en hund typ) så tar jag Félix i famnen, säger åt honom att titta på Elliot hur visa hur ledsen han blev och sen säger jag till Félix att ge Elliot en _annan_ leksak såatt båda kan leka. Det tog typ 100ggr (eller var det tusen?), men nu ger Félix ofta Elliot en annan leksak innan han försöker sno åt sig vad nu Elliot har i händerna.

Roliga kommentarer igår:
◘ Mamma städar bland leksakerna och kastar legobitar tvärs över rummet ner i lådan. Felix: "FörSIKTIGT mamma, inte ta sönder!"

◘ Frukostbordet: Elliot har nappen i munnen, mamman gör gröt till bebisen. Félix äter smörgås & Elliot försöker smaka en bit. Félix:
"Ta ut NAPPEN först, Elliot!"

Annelitan: vad duktig du är som fixar hela rasket själv!

Tänk vad lustigt det är - jag får verkligen äta upp det där "Félix är sååå snäll"-snacket jag kört med hittills! Idag har han varit helt hemsk Puttat Elliot i dom mest fula lägen (tryckt ner honom, puttat honom så han slagit huvudet i kaklet...) och jag har vrålat på Félix 3-4 ggr redan innan lunch. Sen vid middagsvilan blev det världskrig och han skrek i sängen säkert 20 minuter, sen tog jag upp honom & slöt fred, läste saga och började om - och det blev ytterligare SKRIIIIK i 10 minuter innan han slocknade. Urs, jag är inte van att vi bråkar (Elliot däremot, han gråter & tjorvar för jämnan så honom har jag nog blivit lite avtrubbad med). Sen la jag ner Elliot för sovstund och det blev till att lyssna på ytterligare 10 minuters gråtande. Blä för sånna här stunder när man känner sig så elak!!