Vi transplanterade !

Dessie...ja, då har du ju fått något donerat. Bra attd u tagit ställning. Det är viktigt att göra det, både för sig själv men också för sina barn. Att diskutera med nära och kära, var mans tår i frågan och också skriva det.
/Carola

tomcar1 skrev 2008-12-22 21:04:02 följande:

Jo, jag tycker oxå att det är viktigt att ta ställning till vad man ska göra

Jäkla skit rent ut sagt! Man vill ju bara må bra och speciellt nu vid jul! Tycker ändå att du ska söka akut, hur kollar man om hjärtat är på G att stötas av? På mig kollar de vissa levervärden så det är ju enkelt.
Det är tufft när man har barn, jag får sådan ångest när jag tänker på att dottern skulle behöva växa upp utan mig. (självklart tufft annars med!!!)

Jag hoppas att det "bara" är en sketen infektion som gör dig svag och attdu slipper jul på sjukhus!

Kram

Marija79

Ursh så trist!
Hoppas det ordnar sig! Kram

Hej Marija.
Det glädjer mig att det är lite bättre! Låter läskigt med biopsin, har gjort det på levern 2 ggr och det är inget som känns speciellt kul...sist fick jag dessutom en blödning. Huga.
Det går ju så extremt mkt olika förkylningar nu och med ditt höga takrolimusvärde så är ju risken stor att åka på det!
Låter som en bra idé att byta tillbaks, ite stabilare.
----------

Vill passa på att önska er alla en riktigt GOD JUL och hoppas att ni får må bra under julhelgen!

Kram / Malin

Ngn som äter Imurel?

Jag äter azatioprin, som dom säger är det samma som imurel.

Malounis skrev 2008-12-29 10:41:30 följande:

Hur har det fungerat? Biverkningar? Extra provtagningar? Ev ska jag börja med Imurel å det även kan hjälpa min tarminflammation.

Hej, nu är jag trött. Ska nu öka till 40 mg kortison och mitt humör är redan väldigt påverkat så det känns som att det bir jobbigt det här.
Shit, det känns som att man aldrig ska få må bra. Man trodde ju att efter operationen så skulle livet flyta på men det gör det inte alls. Tarminflammationen är dålig, blodsockret blir högre och ju mer man pillar med kortisonet desto mer pill blir det med insulindoser.
Kaliumet är lågt, prografhalten låg på 3.9 så nu blir det till att öka den med och det gör att sockret blir ännu högre.
I bland känns livet tungt och det gör det nu, tungt, tungt, tungt. Får känslan att jag vill fly men vad ska jag fly ifrån, min svikare till kropp går inte att fly ifrån. Undrar när den kommer lyckas med att ta död på mig, den kämpar intensivt för att lägga mig i graven. Känner mig så förådd av min kropp...

Ibland känner jag att jag inte ens vill kämpa, som att jag ska låta den ta mig så att jag slipper mer. Fast det går inte, jag har ju andra att tänka på som jag inte bara kan överge så där. Kanske borde gå till en psykolog istället-fast egentligen vill jag bra bli lagad.

Kikade in av nyfikenhet, har iallafall tagit ställning och anmälde mig för nåt år sen till donation, de får ta mina organ till transplantation =)