Behöver man verkligen "trycka" ner sin hund?

Exakt... o vad händer om man börjar trycka ner en osäker hund....

yasmin skrev 2009-01-03 21:18:59 följande:

Precis som hundtok tror jag att det helt och hållet beror på att hon inte vet vad orden betyder helt och hållet. Hundar kan faktiskt förstå ett ord i ett sammanhang och inte alls i ett annat.

Ett exempel: jag håller på att lära min hund att gå in i sin bur. Jag har börjat med att sitta på en viss plats där jag når bra att belöna längst inne i buren när han går in där frivilligt. Efter ett tag gick det jättebra. Då bytte jag plats och ställde mig bredvid buren på en annan plats, och helt plötsligt tvekade han och lade sig ner framför mig istället.

Han läste av mitt kroppspråk och bara att jag ändrade ställning gjorde honom förvirrad.

Om jag får vara ärlig tror jag att de flesta gånger vi tycker att hunden "borde veta" så fattar den inte alls vad vi pysslar med, för vi har inte tränat tillräckligt mycket...

Precis. Ett bra sätt att träna om det är just kommandot som hunden lärt sig är att ställa sig med ryggen mot hunden, armarna avslappnade längs sidorna och säga kommandot. Gör hunden rätt så sitter kommandot, gör hunden fel så har hunden inte förstått.

Jag kan bara relatera till vår tik. Hon är egentligen extremt osäker och rädd men har en väldigt tuff och aggig yta. Skulle vi trycka ner henne i backen skulle hon hugga för att skada.
Hon har ett tillitsproblem till människor och den mur hon har byggt upp har vi i hennes familj fått komma innanför. Att bli utkastade vore bra dumt...

Men som någon skrev. Det är individuellt hur man behöver uppfostra sin hund. Jag har haft 5 hundar. 4 av dom har varit omplaceringar men alla 5 har haft sina egenheter och problem vi fått jobbat med. Allt från aggresivitet till "simpel" lydnad. Alla har varit olika raser med olika egenskaper.
Ingen av dom har åkt i backen. Personligen tycker jag att man brister i sin hunduppfostran om man inte kan hitta andra vägar än att boxa ner sin hund i backen.

Håller med

Där kunskapen slutar tar våldet vid.

När man läser om hundar som "behöver" tryckas ner, hundar som är några år som drar omkull matte som haft den hela livet och därav "behöver" skarpa hjälpmedel undrar man ju vad som felat på vägen.

Uppfostrar man hunden rätt från början behöver man knappast använda vare sig skarpa hjälpmedel eller trycka ner den.

Tror dessutom att nertryckandet blir en ond cirkel,hunden trycks ner,blir osäker och morrar,ägaren tror att hunden "moppsar upp sig" mer och trycker ner igen osv.

Vill bara berätta hur jag löste mitt problem med hunden.
Jag fick "tillbaks" en 1,5 årig hane på 50 kilo. Totalt ouppfostrad, tuff som attan. När han var lös ute på gården och jag eller min sambo kom ut så bet han oss hårt i händerna för att dominera. En sådan hane trycker man inte ner, man skulle garanterat förlora.

Jag fick då rådet att ta en kasse med tomburkar och kasta eller slå mot honom när han var på oss. Jag kan bara säga att det lyckades fullständigt. Vi kallade till slut kassen för chefskassen :) Man kan ju tycka att det inte är en kasse med tomma burkar som ska bestämma, men efter ett tag kund vi ta bort kassen allt mer. Han är idag en underbar hund med ett underbart temperament som fungerar helt unan någon kasse

exakt....

Ingen av de omplaceringar jag haft/har har jag behövt gjort så med och de har och har haft rätt stora problem. En åt inredning, en bet barnet i förra familjen, den tredje är aggressiv och rädd, den fjärde var mest bara hemlig och egen.
Den som bitit barnet och den som är aggressiv är de vi har idag.  Buddah som bet har blivit "botad" genom positivt arbete. Barn är roligt och man får gottis av barn. Min dotter får tom vara i hans säng när han ligger där och gosar med honom. När han tycker att hon blir för hårdhänt så går han därifrån.
Eftersom de vi har idag har problem som kan utvecklas till allvarliga situationer gäller det att smyga i buskarna lite. Man får vara uppfinningsrik och otroligt snäll. Att brottas med dom skulle göra mer skada än nytta....

logg81 skrev 2009-01-04 11:51:35 följande:

Nu var min hund varken rädd, bet sönder saker eller bet barn. Utan han såg sig helt enkelt som flockledare. Så jag är helt övertygad om att gulla med honom och smygit sig fram inte skulle ha fungerat.
Nu är det ju så att hunden i grund och botten är mycket mera varg än vad gemene man verkar anse. Om man studerar hundar i en ganska stor flock så ser man helt klart väldigt mycket av varg. Ett ex är jaktlekarna som de brukar leka, en är byte de andra är jägare. Om inte hunden hade varg i sig så skulle sådana lekar inte behövas.

Läs gärna lite etologi som är ren forskning och inte en massa tyckande.
Etologi=läran om djurens beteende

Ursäkta? vad vet du vad jag har för utbildning?

JAG är ingen varg... MIN HUND är ingen varg.... Varför skulle vi bete oss som vargar?????

Tyckande? Ja jag tycker vad jag vill när det gäller MINA hundar... Jag har enbart tyckt till om dom, inte kommit med råd eller liknande till någon annan. Min personliga åsikt är att man brister totalt när man inte ser någon annan utväg än att brotta ner sin hund. Något jag ser som misshandel. Uppenbarligen GÅR det att behandla sin hund med respekt OCH få bort oönskade beteenden.

Fast i stort sett alla djur har jaktlekar.....