Varför ljuger vuxna för barn?
Senast idag blev jag återigen väldigt irriterad på vuxna som ljuger för sina barn för att skrämma dem från att göra sånt som de vuxna inte vill att de ska göra. Ett av mina barn frågade "Mamma, fastnar verkligen ögonen om man tittar i kors". Ahhh! Varför kan man inte bara säga som det är! Måste man skrämma dem att tro att ögonen fastnar om man tittar i kors! En annan klassiker när jag själv var liten var att en del av mina kompisar var helt övertygad om att ormen kom om man visslade/blåste på ett grässtrå (ni vet så där så att det tjuter).
Det är ju lite "näcken-varning" över det hela!
Visst, vuxna ljuger om annat också, ex. tomten, men det är ju för "barnens skull" och inte för att skrämma dem från att inte göra det ena eller det andra.
Så, varför är det så många vuxna som ljuger för sina barn istället för att säga som det är, ex "Nä, titta inte i kors så där, du kan få ont i huvudet" eller vad nu anledningen är till att de inte vill att barnen ska titta i kors.
Ahh, nu fick jag skriva ur mig lite 
