Ni som har haft trekant, hur gick det till? vad hände sen?

På vilket sätt är det helt fel?

Fast samtidigt är väl just det, tjejens flimrande ögon när ngn ny tränger in en stor del av den gemensamma lockelsen. Fast iofs vill man som killen i paret bli inkluderad även efteråt..

Fast det är ju lite av idén och vad man får förvänta sig..att man ger sig hän på nya sätt.
Sedan ska ju detta göras tillsammans så klart ;)

Känns helt rätt tycker jag... ;)

Nej han har helt rätt. Ett sunt förhållande som bygger på respekt och där bägge parter gör något som bägge vill och där man känner av varandras reaktioner hamnar aldrig i läget att en trekant eller gruppsex kan förstöra relationen. I detta fall var nog relationen dödsdömd redan innan och trekanten. Att skylla på trekanten känns rätt omoget och är nog ett tecken på att man inte fattade vad man pysslade med.

Det är som säkert nån sagt här tidigare stor skillnad på fantasi och verklighet.
Vi fantiserade väldigt ofta om att ha sex med ett annat par. Jag (killen) fantiserade mest om att min fru skulle bli påsatt av mig och en till kille. I fantasin var det underbart och jag längtade efter att få se henne bli knullad..
Vi träffade ett par. Killen hade en väldigt lång penis. (20 +)

När han körde in den i henne stönade hon på ett sätt jag inte hört tidigare och nåt brast inom mig. Trots alla år av fantasier och trots att jag trodde att jag skulle gilla det så var känslan jag kände att det var fel!
Jag ville inte att hon skulle knullas av någon annan. Jag ville egentligen bara slita bort honom från henne och säga åt honom att ge fan i henne!

Vårt förhållande blev sig aldrig likt efter detta. Jag mådde dåligt av hela situationen och började bli svartsjuk och kände mig mindrevärdig och ja.. utbytbar.. För mig var det inte samma tjej längre. De där ljuden och stönen hon gav var nåt som jag endast ville att hon skulle göra med mig.

Det var naturligtvis inte hennes fel! Det var jag som var den drivande i det och när det kom till kritan så visade det sig att jag inte klarade av det.

Jag ångrar att vi gjorde detta väldigt mycket.

Var det en del av fantasin att den andre killen skulle ha större, eller råkade det bara bli så?

Och varför avbröt du inte direkt när det kändes fel? Det är en av de viktigaste reglerna när man blandar in andra i sexlivet, att det måste kännas rätt för båda.

Vi brukar se till att träffa par som är någorlunda lika oss fysiskt, då slipper man sådana upplevelser.

Men jag kan helt förstå att du kände som du gjorde.

Min fru har fått njuta av både större och mindre kukar när vi träffat andra. Visst kan hon tycka att det är hett med en stor ibland.
Men att hon skulle dissa vårt förhållande pga av kukstorlek... ja då är det iaf nåt som är snett i förhållandet sen tidigare. Hon njuter där och då... Det är som att tro att hon vill lämna mig för att hon fick en åktur i grannens porsche.

Nä jag visste ju att han hade en bra mycket längre penis än mig redan såklart. Innan kändes det bara häftigt. Jag har frågat mig själv flera gånger varför jag inte avbröt det. Jag klarade nämligen inte av att ha sex med den andra kvinnan riktigt eftersom jag slaknade. Det var en jäkligt konstig känsla. Den kvinnan var skitsnygg dessutom och väldigt villig. Fan allt jag fantiserat om låg framför mig men allt jag kände var att jag ville ta bort min kvinna.
Jag antar att jag inte gjorde det eftersom vi ( båda paren) åkt bort till ett hotell för just detta och planerat det länge. Jag ville väl inte visa att jag mådde dåligt av hela situationen? Jag hade mig själv att skylla helt enkelt.

Jag tror att jag hade mått lika dåligt även om den andra killens penis var mindre än min så det har inte med storleken att göra tror jag. Det var bara en jäkligt konstig negativ känsla att se sin fru älska med en annan man.

Jag inser ju nu att vi inte hade pratat genom detta ordentligt innan. Min fru trodde nämligen att jag gillade att hon stönade och gav järnet! Jag tror att man måste prata väldigt noga innan och vara väldigt ärliga mot varandra om det visar sig att den ena inte vill.

Prata, prata, prata, prata innan man tar steget.
Gå dit med öppet sinne och kom överens om att den som vill minst bestämmer.
Ha nån form av kod om ni vill avbryta så det inte känns konstigt... 
Mitt i händelserna kanske man inte vill säga rakt ut att det inte känns bra, man biter ihop bara.
Kom överens om att nåt betyder att ni ska avbryta. Typ ta tag i sin partners fot eller vad som helst.
Efteråt kan man prata om vad som kändes bra/dåligt och sen bestämma om det är nåt man vill göra igen.