Frågvis

Äldre 22 Jun 15:42

833 svar

Hur länge innan bonus kom efter förlossning?

Min sambo har en dotter på snart 9 år som vi har var tredje helg + lov. Nu har vi fått en gemensam dotter för en vecka sedan och innan hon föddes så lovade han att vi skulle vara ensamma i två veckor innan hans dotter kom på sommarlov hos oss. Nu blir det inte så för han vill ha hit henne så snart som möjligt och jag känner mig inte riktigt redo. Det här är mitt första barn och jag kan säga att känslorna och hormonerna flödar. Som ni alla med barn vet att de gör!
Är det inte rimligt att få de två första veckorna själv? Han tycker att jag försöker hindra honom från att träffa sitt första barn och att jag tvingar honom välja mellan sina döttrar. Det är absolut inte så. Det handlar varken om honom eller dottern. Det handlar om mig och min kropp. Amningen fungerar inte riktigt och jag gråter för allt. Han sitter i sin gamla kropp och det enda som förändrats är att han fått en underbar liten tjej och förstår inte alls hur jag mår.
Begär jag för mycket?

Tjofsen

Äldre 15 Jul 15:57

#771

Håller med. Och sen utvecklas vi ju åt olika håll under själva förhållandet också. Biomammans hemmamiljö kan ju påverka hur barnet beter sig hos oss t.ex.

Det är omöjligt att vet.

Det verkar som om folk tror att det finns svart eller vitt i de nya konstallationerna av familj. Ändera är man en Elak styvmor som fryser ut sina styvbarn eller så är man Varma Goa Styvmamman som ser all världens barn som sina barn.

Varför kan man inte som jag, vara mitt i mellan??

WAmamma

Äldre 15 Jul 16:18

#772

Tjofsen skrev 2009-07-15 15:57:16 följande:

Håller med. Och sen utvecklas vi ju åt olika håll under själva förhållandet också. Biomammans hemmamiljö kan ju påverka hur barnet beter sig hos oss t.ex. Det är omöjligt att vet. Det verkar som om folk tror att det finns svart eller vitt i de nya konstallationerna av familj. Ändera är man en Elak styvmor som fryser ut sina styvbarn eller så är man Varma Goa Styvmamman som ser all världens barn som sina barn. Varför kan man inte som jag, vara mitt i mellan??

Klart man kan vara lite mittimellan... Det ärju faktiskt det man är. Du är aldrig biologmamma men ändå en del av barnets liv och en viktig vuxen. Att leka mamma är inget bra, samtidigt som barnet behöver trygghet och känna sig välkommet. Det är det jag tolkar som viktigt i den här diskussionen att även det tidigare barnet skall få känna sig välkommet till sin pappa, sen behöver väl inte hans nya ta hand om barnet, hon kan ju ägna sig åt bebis. Men jag tycker ändå att man bör fundera innan man går in i familj där det finns barn om man kan vara beredd att skjuta egna känslor åt sidan ibland för ett barn man kanske inte än gillar. Man går ju in i relationen med vetskapen att man alltid kommer att få dela den man älskar med någon annan och dela är inte alltid så lätt...

AnnanAnna

Äldre 15 Jul 19:29

#773

Men faktiskt, dela den man älskar med hans barn är knappast ett problem för de flesta styvmammor. Problemen uppstår när man ALDRIG får komma först, aldrig någonsin bli prioriterad som nummer 1. Inte ens när man fått sitt första barn, som för de flesta jag känner är den största händelsen i ens liv.
Det tidigare barnet kan väl känna sig välkommen i sitt "var-tredje-helg-hem" trots att dennes pappas nyförlösta partner behöver vila upp sig från sin förlossning?
En inte alltför avancerad gissning är att man ändrar på umgänget ibland av mindre seriösa anledningar än så, t.ex. att någon ska på en fest, en resa eller vad som helst.

Jag kan verkligen inte förstå varför en nybliven mammas önskning om en umgängesändring kan röra upp känslorna så på alla, det hade ju aldrig hänt om det var biomamman som ville ändra umgänget för att t.ex. skulle på konsert... Eller?

Men det påminner rätt mycket om hur "min" biomamma är... Ena veckan får hon spel för att vi frågar om tjejen kan vara kvar där över helgen för vi har kräksjuka, och hon gapar och skriker i två timmar om att man inte kan "säga ifrån sig sitt föräldraskap bara för att man är sjuk!". Vår tanke var ju mer att tjejen kanske skulle slippa bli magsjuk, men visst fick hon komma hit. Och magsjuk blev hon.
Helgen efter (!!!) hör mamman av sig på torsdagen och undrar om inte tjejen kan vara kvar hos oss över helgen, för hon "behövde lite extra barnledigt".
Men det är ju skillnad förstås, för hon är ju inte STYVmamma...

WAmamma skrev 2009-07-15 16:18:30 följande:

Klart man kan vara lite mittimellan... Det ärju faktiskt det man är. Du är aldrig biologmamma men ändå en del av barnets liv och en viktig vuxen. Att leka mamma är inget bra, samtidigt som barnet behöver trygghet och känna sig välkommet. Det är det jag tolkar som viktigt i den här diskussionen att även det tidigare barnet skall få känna sig välkommet till sin pappa, sen behöver väl inte hans nya ta hand om barnet, hon kan ju ägna sig åt bebis. Men jag tycker ändå att man bör fundera innan man går in i familj där det finns barn om man kan vara beredd att skjuta egna känslor åt sidan ibland för ett barn man kanske inte än gillar. Man går ju in i relationen med vetskapen att man alltid kommer att få dela den man älskar med någon annan och dela är inte alltid så lätt...

Tjofsen

Äldre 15 Jul 20:04

#774

Wamamma: "...behöver väl inte hans nya ta hand om barnet, hon kan ju ägna sig åt bebis."

Det är ju lika mycket hans bebis och kanske mamman behöver stöd första tiden precis som han gav då han fick barn med biomamman?

Jag vet hur många styvmammor som ger den fristen till biomamman när hon skaffar fler barn. Men jag vet att hur många som helst av samma styvmammor inte får samma respekt tillbaka ...för då heter det att man "fryser ut barnet".

Visst ska man tänka tusen gånger innan man går in i en relation där det finns barn sedan tidigare. ABSOLUT. Men vid vissa tillfällen kanske man kan ha lite ömsesidig respekt. Istället för att se det som att man fryser ut någon kan man se det som att man stärker den familjebildningen man har genom att också tillgodose styvmammans behov när den kanske behövs som mest.

Sen kan ju pappan faktiskt ta sitt barn på en fika, bio, träffa bebisen ett par timmar - men man kan ändå respektera att man kanske behöver lite tid innan föräldrarna har hunnit landa.

WAmamma

Äldre 15 Jul 20:05

#775

AnnanAnna skrev 2009-07-15 19:29:53 följande:

Men faktiskt, dela den man älskar med hans barn är knappast ett problem för de flesta styvmammor. Problemen uppstår när man ALDRIG får komma först, aldrig någonsin bli prioriterad som nummer 1. Inte ens när man fått sitt första barn, som för de flesta jag känner är den största händelsen i ens liv.Det tidigare barnet kan väl känna sig välkommen i sitt "var-tredje-helg-hem" trots att dennes pappas nyförlösta partner behöver vila upp sig från sin förlossning? En inte alltför avancerad gissning är att man ändrar på umgänget ibland av mindre seriösa anledningar än så, t.ex. att någon ska på en fest, en resa eller vad som helst.Jag kan verkligen inte förstå varför en nybliven mammas önskning om en umgängesändring kan röra upp känslorna så på alla, det hade ju aldrig hänt om det var biomamman som ville ändra umgänget för att t.ex. skulle på konsert... Eller?Men det påminner rätt mycket om hur "min" biomamma är... Ena veckan får hon spel för att vi frågar om tjejen kan vara kvar där över helgen för vi har kräksjuka, och hon gapar och skriker i två timmar om att man inte kan "säga ifrån sig sitt föräldraskap bara för att man är sjuk!". Vår tanke var ju mer att tjejen kanske skulle slippa bli magsjuk, men visst fick hon komma hit. Och magsjuk blev hon.Helgen efter (!!!) hör mamman av sig på torsdagen och undrar om inte tjejen kan vara kvar hos oss över helgen, för hon "behövde lite extra barnledigt".Men det är ju skillnad förstås, för hon är ju inte STYVmamma...

Kruxet var väl att barnet inte var välkommet ens på sin tredje helg och inte ens en stund. Jag har aldrig föreslagit att hon skall tvingas ha hans barn. Mitt förslag om du läser var att barnet kunde få hälsa på en stund under helgen alt. att pappan kunde hälsa på barnet en stund. Jag förstår mycket väl mammans tankarom att hon vill vara nummer 1 under en period, men hon är ju nummer 1 jämt... förutom var 3:e helg. Hon och bebisen är ju redan valda och prioriterad som nummer 1 i pappans liv. De har ju pappan i princip jämt och deras gemensamma barn kommer ju förhoppningsvis att få växa upp med en närvarande pappa. Då kan det väl inte vara så farligt om hans barn är där någon gång emellanåt så att det får en chans att träffa sin pappa och lära känna sitt syskon. Mina barns halvbror bor massa mil bort och de träffas bara några gånger om året, men de få träffarna är jätteviktiga för mina barn och gör att de är stolta över sin halvbror vilket jag ser som positivt för när de är större har de ytterligare en pusselbit kring sin familj och en del av sitt nätverk.

Jag tycker absolut inte biomammor skall styra och ställa och boka om tider. Är biomamma och varit styvmamma och tycker att det är så synd om varken bio eller styvmammor utan mest synd om barn som hamnar i kläm när de längtar efter frånvarande bioföräldrar och syskon.

AnnanAnna

Äldre 16 Jul 07:58

#776

Jag läste det du skrev och jag tycker fortfarande, i just det här fallet, att den blivande mammans önskemål om att få landa och komma i fas ska vara prioriterat, oavsett vilken helg det är. Jag förmodar att de inte helt ställer in umgänget så det blir sex veckor till nästa helg de ska ses, men det vet jag inget om. Eftersom pappan verkar vilja träffa sitt tidigare barn så antar jag att den biten löser sig på något annat sätt än att umgänget ställs in, men om ts önskar flytta/skjuta på umgänget för att hon ska föda barn så tycker jag fortfarande att de ska göra det och att hennes känslor och behov går först i den här situationen.

WAmamma skrev 2009-07-15 20:05:51 följande:

Kruxet var väl att barnet inte var välkommet ens på sin tredje helg och inte ens en stund. Jag har aldrig föreslagit att hon skall tvingas ha hans barn. Mitt förslag om du läser var att barnet kunde få hälsa på en stund under helgen alt. att pappan kunde hälsa på barnet en stund. Jag förstår mycket väl mammans tankarom att hon vill vara nummer 1 under en period, men hon är ju nummer 1 jämt... förutom var 3:e helg. Hon och bebisen är ju redan valda och prioriterad som nummer 1 i pappans liv. De har ju pappan i princip jämt och deras gemensamma barn kommer ju förhoppningsvis att få växa upp med en närvarande pappa. Då kan det väl inte vara så farligt om hans barn är där någon gång emellanåt så att det får en chans att träffa sin pappa och lära känna sitt syskon. Mina barns halvbror bor massa mil bort och de träffas bara några gånger om året, men de få träffarna är jätteviktiga för mina barn och gör att de är stolta över sin halvbror vilket jag ser som positivt för när de är större har de ytterligare en pusselbit kring sin familj och en del av sitt nätverk.Jag tycker absolut inte biomammor skall styra och ställa och boka om tider. Är biomamma och varit styvmamma och tycker att det är så synd om varken bio eller styvmammor utan mest synd om barn som hamnar i kläm när de längtar efter frånvarande bioföräldrar och syskon.

WAmamma

Äldre 16 Jul 10:44

#777

AnnanAnna skrev 2009-07-16 07:58:43 följande:

Jag läste det du skrev och jag tycker fortfarande, i just det här fallet, att den blivande mammans önskemål om att få landa och komma i fas ska vara prioriterat, oavsett vilken helg det är. Jag förmodar att de inte helt ställer in umgänget så det blir sex veckor till nästa helg de ska ses, men det vet jag inget om. Eftersom pappan verkar vilja träffa sitt tidigare barn så antar jag att den biten löser sig på något annat sätt än att umgänget ställs in, men om ts önskar flytta/skjuta på umgänget för att hon ska föda barn så tycker jag fortfarande att de ska göra det och att hennes känslor och behov går först i den här situationen.

Det viktigaste är att TS och hennes sambo hittar en lösning som känns bra för dem båda :) Man kan ju vända och vrida i en evighet på vems känslor som skall komma först. Men som du skriver det ju pappans ansvar att se till så att han får träffa sin dotter och det är ju bara att hoppas att han hittar något sätt som även passar nyblivna mamman.

Tjofsen

Äldre 16 Jul 13:22

#778

WAmamma skrev 2009-07-16 10:44:27 följande:

Det viktigaste är att TS och hennes sambo hittar en lösning som känns bra för dem båda :) Man kan ju vända och vrida i en evighet på vems känslor som skall komma först. Men som du skriver det ju pappans ansvar att se till så att han får träffa sin dotter och det är ju bara att hoppas att han hittar något sätt som även passar nyblivna mamman.

Håller med.

Det handlar ju om en kort period och jag tror inte att pappans barn blir helt traumatiserat av att hoppa över en omgång för att träffa sin pappa.
Det gör man ju ofta om barnet är sjukt. Då får det stanna hemma den helgen kanske

Bättre att pappan och biomamman förklarar för barnet att man får ge lite tid för bebisen när den kommit hem. Inte att det handlar om de vuxna.

Jag tror faktiskt att barnen förstår det,

Audrey11

Äldre 16 Jul 15:50

#779

Nej det handlar inte alls om att "ts och hennes sambo ska hitta en lösning som känns bra för de båda". Det viktigaste är väl ändå de båda barnen. Både den nya bebisen OCH pappans äldre barn ska få tid med sina föräldrar. Bonusmamman kan väl som flera här skriver ägna sig åt bebisen om hon inte orkar ta hand om bonusdottern. Det kan väl pappan göra. Men att som ts kräva två veckor fritt från bonusbarnet tycker jag är förkastligt.

WAmamma

Äldre 16 Jul 15:56

#780

Audrey11 skrev 2009-07-16 15:50:03 följande:

Nej det handlar inte alls om att "ts och hennes sambo ska hitta en lösning som känns bra för de båda". Det viktigaste är väl ändå de båda barnen. Både den nya bebisen OCH pappans äldre barn ska få tid med sina föräldrar. Bonusmamman kan väl som flera här skriver ägna sig åt bebisen om hon inte orkar ta hand om bonusdottern. Det kan väl pappan göra. Men att som ts kräva två veckor fritt från bonusbarnet tycker jag är förkastligt.

Jo, jag har håller med dig i detta och uttryckt min åsikt i frågan. Men i slutändan så får ju varje familj hitta en lösning som passar dem, man kan ju bara hoppas att de prioriterar sina barn bästa. Sen kan ju vi andra ha åsikter kring deras val, men de är ju vuxna och fattar sina egna beslut. Men man kan ju hoppas att pappan tar lite ansvar kring att lösa situationen för det ärju trots allt han som har två barn som skall få ta delav hans tid. Att gnälla på TS ger ju inget, hennes känslor och tankar är verkliga och riktiga för henne och det ärju upp till pappan att se till så att hans tid finns för alla.

Hur länge innan bonus kom efter förlossning?

INNEHÅLL