Å, han ligger så bra till här hemma - Skalman...........
Igår satt han uppe t 12-1 o sov sen t jag väckte honom 9,30. M orden att han inte sovit så mkt i veckan. Ne, sant sant. Men då kan man ju lägga sig tidigare! Jag gick upp m Elvira vid 6,45 då hon vaknade 6,22. Sen häckar han i soffan vid tv o nättidningar o t slut tog jag disken. Sen går resten av dagen relativt friktionsfritt. Jag bakar lite o städar o han dammsuger lite o lagar mat, han o Viran går en sväng o hon sover o jag slocknar på soffan - skönt o välbehövligt. Jag börjar få ont i halsen o d blir bara värre. När jag vid kvällsmaten säger att han får ta Elvira imorgonbitti så suckar han o säger: Jaha! inte i belåten ton direkt... Han ska ut o jobba på sin idrottsförenings dans o kommer hem sent, vilket han talar om. Då går luften ur mig o jag bara påtalar att d e självvalt o att han visste omständigheterna m allt jobb innan, nya jobbet som börjar på måndag - d visste han innan han tackade ja t o jobba på dansen. Så tackar jag bara f maten o går upp o lägger mig m min onda hals o ledsna öga. Sen kommer han upp o undrar va d e.. Han går ner o gör iordning Elvira för natten o kommer upp igen o tar för givet att jag ska natta henne, jag som ändå ligger ner. När jag säger nej frågar han om d e för o jävlas. Att han sagt att han ska söva henne innan han går o jobbar e glömt. Men irriterad t max o uppstressad försöker han söva henne - går såklart inte. Spec inte efter att han låtit henne sova knappsa 2 timmar, mot vanliga 1-1,15...
För att inte Elvira skulle bli lidande av sin fars dumhet så tog jag henne o gick ner t soffan f o ha myspys.
Inga katastrofala händelser men alla dessa smågrejor tillsammans m att man redan innan tycker att man e underprioriterad i allra högsta grad blir bara för mycket. Jag e så besviken på min egoistiske man! Vart finns jag i hans liv!?
Höggravid, med en nattsömn mer lik pyttipanna än potatismos, med en rygg som håller på o gå av, med en tumme som bråkar o nu med en ond hals som brinner ska jag bara bita ihop o klara av allt. Han far åt alla håll, e helst inte hemma känns d som. Skitbra.
Vad föds denna lilla bäbis till för värld? Vår lilla värld här hemma känns varken trygg, stabil lr nåt o födas in i.
Kanske kommer han t sans o bättrar sig snart. Kanske gör han d innan jag fått nog. Men kanske inte...
Behövde skriva av mig..
God natt!
Du har verkligen ork du som har orkat med allt hittills, Skalman ser nog inte riiiktigt vad han har att hämta i dig. Är det nu vi skall återuppta de där enkelflighten till Afganistan/Irak?