BF Juni 2010!

Lycka till ni som ska på KUB i dagarna, det kommer att gå jättebra! Och grattis till er som varit på UL och fått se det lilla livet, visst är det helt fantastiskt?

Tråkigt att folk känner sig utanför, men det blir nog lätt så tyvärr när det är en så aktiv tråd. Jag tycker bara att det är roligt att det är så många som är med och det är spännande att läsa vad som händer i era liv, vi har ju ändå något väldigt positivt gemensamt!

I helgen som gick berättade vi för familjen, de blev jätteglada! Leona hade fått en t-shirt som det står "Storasyster" på, och sambon sa till svärfar att hjälpa henne med att ta av tjocktröjan när vi skulle äta. Han pratade och busade med henne som vanligt och sa "Vilken fin tröja du har! Men vad står det....? Storasyster....?" Svärmor hade känt det på sig redan innan, så det var ingen överraskning för henne. Kvinnlig intuition kanske? Berättade för chefen igår, och hon blev också glad. Skönt att ha en chef som gläds med en och inte bara ser problemen direkt!

Roligt att det gått så bra för alla på UL, grattis! Kela: Kul att du kommer in och uppdaterar lite ibland trots havererad dator, funderade på vart du blivit av! Skönt att det inte var någon fara med blödningen och så mysigt att se den lilla!

Till er som behöver fylla på järnförråden; tänk på att inte äta järnrik mat samtidigt med mat som innehåller kalcium, för det hämmar järnupptaget. Det bästa man kan göra är egentligen att äta järn tillsammans med C-vitamin, som främjar järnupptaget. Mina järnvärden ser än så länge bra ut, men förra gången började de dala runt vecka 20, så man får väl försöka förebygga det för att slippa de hemska tabletterna...

De växer ju ganska fort i början, så jag skulle nog köpa 62 i alla fall. Bättre med för stort än för litet, då kan hon ju växa i det! Man får ju oftast ganska mycket kläder i början, så jag tyckte att det var bara bra att få lite större kläder också. Mysigt att shoppa bebiskläder!

Beklagar verkligen Mejola, vad hemskt när det gått så lång tid!

Annanazell; Självklart är det OK att vara deppig, du har ju det riktigt tufft just nu! Förstår att det känns som en mardöm. Skönt att du har bestämt dig om barnet i alla fall, då är det en sak mindre att fundera över. Har du pratat något med hans föräldrar än? Tänkte att de borde ju sakna sitt barnbarn också om inte annat, så de borde ju vara intresserade av att ta kontakt med dig.

Ellie84; jag förstår hur du känner, man vill vara jättelycklig över graviditeten, men är så orolig. Jag var mer orolig i början, det börjar släppa lite nu (är i vecka 14). I mitt fall är jag övertygad om att oron beror på att jag redan är så lyckligt lottad att jag redan har en dotter som är frisk, och det känns så otroligt att jag skulle få vara med om det här igen. Innan dottern föddes trodde jag inte att jag skulle få några barn alls, och nu är jag snart tvåbarnsmamma om allt går som det ska. Det känns för bra för att vara sant helt enkelt!

majess; så mysigt att fira i trysil! Vi åker dit varje år, fast lite mer på vårkanten. Åker till Idre över nyår i år i alla fall, så då får man lite snö och skidåkning!

Annanazell; men vad håller han på med? Det låter ju som att anledningen till att han lämnat dig skulle vara att du är gravid? Det var väl ändå ett gemensamt beslut, inte så att du fört honom bakom ljuset! Verkar som att han har flippat ur helt. Om det nu var så att han inte ville ha ett barn till borde han väl ha pratat med dig om det tidigare! Förstår att det är otroligt frustrerande att sitta och inte veta varför han lämnat dig, jag blir upprörd för din skull! Skitstövel rent ut sagt, varför kan han inte bara berätta vad som är fel i stället, det är ju helt sjukt att hålla på och straffa dig så här!

Nej, jag förstår inte heller, han är ju redan pappa till er son, så vad är problemet liksom? Vadå rädd för och vill inte bli pappa? Det låter ju som att någonting hände med honom under helgen innan han lämnade dig, för där verkar han ju ha svängt helt i sin inställning.

Hoppfull trots allt - så tråkigt med jobbet, men som sagt, du kanske behövs igen när det är dags att komma tillbaka!

Apropå matförgiftning delande dottern och jag på en sallad från en pizzeria igår, och efter en timme fick jag grymt ont i magen och fick springa på toa, mådde riktigt kasst. Dottern vaknade några timmar senare och spydde ner hela sängen... Det tråkiga är att jag aldrig ätit på den här pizzerian förut, eftersom jag tyckt att den verkar så sunkig, men nu var det en kompis som absolut ville ha sallad därifrån eftersom hon tyckte att den var så god. Skulle ha lyssnat på mina instinkter!

Här är det bara mammabyxor och kjolar/klänningar som gäller, nu när jag har berättat på jobbet. Så skönt att slippa byxor som spänner över magen!

Ikväll ska sambon på julfest med jobbet, så dottern och jag ska ha myskväll hemma, förhoppningsvis mår hon bra nu.

Åh, vi hade precis ett luciatåg som kom och sjöng för oss på jobbet. Höll på att börja gråta när de sjöng "O holy night", den är ju så fin... Gravidhormoner kanske?

Vi kommer inte att ta reda på könet, gjorde inte det förra gången heller, jag tycker att det är så spännande att få reda på det efter förlossningen! Men jag förstår alla som vill veta, själv ville jag veta förra gången, men sambon övertalade mig att vi inte skulle ta reda på det.

Har legat i magsjuka här några dagar, inget roligt alls. Gravidmagen har helt försvunnit, och det lilla som jag hade gått upp i vikt har jag gått ner igen, plus lite till. Vet att det inte är någon fara för den lill*, men man blir ju ändå lite orolig, särskilt när man inte har några symptom alls. Fast det är väl spökveckor nu (14+4), men jag hoppas på att jag får känna lite rörelse där inne snart! Kände i vecka 16 med dottern första gången, så det borde komma snart.

Gjorde misstaget att nysa när jag låg ner på rygg härom morgonen, och j-lar vad ont det gjorde i magmusklerna... Låg och kved i flera minuter och sambon fattade ingenting, jag kunde inte ens prata och berätta vad som var fel...

Hoppfull: Vi är ju lika långt gångna, men på mig syns det knappt än... Vill också ha en fin bebismage nu!

Hoppfull: Nej, jag var väl normalstor från början och gick upp åtta kilo totalt, så det får man väl vara glad för... skulle vara så mysigt med en mage så att det syntes att man var gravid bara, men det kommer ju snart.

Ellie: vad duktig du har varit och fixat hemma, min energi börjar också komma tillbaka så smått nu, skönt! Vi satte upp julgranen och pyntade en massa igår, Leona skulle sitta under granen och krama tomten hela tiden, mysigt... .

Usch vad jobbigt med hunden, förstår att det blir sanering hemma då...

Har inte hört något om det tidigare faktiskt, vår dotter sov i vaggan de få nätter som hon inte sov i vår säng. Vet du varför de inte ska sova länge i vagga? Det borde ju inte vara någon skillnad tycker jag, men det kanske finns någon annan här som vet mer?

Hej tjejer! Har precis kommit hem från en veckas julfirande hos sambons familj, till skillnad från några här i tråden har jag underbara svärföräldrar som verkligen välkomnar en och vill att man ska trivas. I morgon åker vi vidare till Idre, ser inte fram emot sex timmar i bilen med lilltjejen, men det får man väl stå ut med... Hon hatar verkligen att åka bil, men jag hoppas hon kan sova en stund och sen har vi laddat med dvd-filmer, vi får väl se hur det går.

Jag tycker inte att det är särskilt jobbigt när folk tar på min mage, men alla är ju olika och jag har full förståelse för att andra inte tycker om det, och jag skulle aldrig få för mig att gå fram och känna på någon annans gravidmage, det känns respektlöst att göra det utan att fråga. Och jag skulle bli tokförbannad om någon drog upp min tröja, då har man verkligen gått för långt!

Oj vad ni skriver! Har kommit hem från jul och nyårsfirande och hade en hel del att läsa ikapp. Här är det också dags för UL på tisdag, den tolfte. Spännande! Nu känner jag av bebisen varje dag, och igår kväll kände min sambo också, fast han tyckte att det var väldigt svagt. Själv tyckte jag att det var en stenhård spark... Vi har inskolning för stora tjejen hos dagmamman den här veckan, och sambon lämnade henne för första gången idag. Hon hade gråtit, men sen har han inte hört något från dagmamman, så jag tror att det går bra. Han ska hämta henne om en halvtimme, så jag får väl höra hur det gått då...

Grattis till alla som gjort lyckade UL, vad roligt! Själv längtar jag till tisdag när det är dags för oss. Har en liten vilde i magen som sparkar jättemycket, så det ska bli roligt att se den, hoppas att den är aktiv "framför kameran" också...

dottan & stina: Med dottern hade jag lågt sittande moderkaka (satt helt för förlossningskanalen), och fick komma tillbaka för ett extra UL i vecka 32, för att kolla om jag behövde snittas. Det var i alla fall inga problem för mig, som i de flesta fall hade moderkakan flyttat upp, men det är ju bra att de håller koll på en och trevligt att få ett extra UL! Så jag tror inte att ni behöver oroa er, visst händer det att man måste snittas pga det här, men jag tror att det är mycket vanligare att det rättar till sig.

Grattis till alla lyckade UL! Nu är det min tur, ska precis åka iväg och göra UL. Så spännande! Håller på att fundera på om vi ska buda på ett hus nu också, så det är mycket att vara nervös för idag!