sisterinlaw skrev 2010-01-05 21:26:14 följande:
Har bara läst
TS men för oss är jämställdhet viktigare för barnet än amning (minskar bl a risken för skilsmässa). För det första är fördelarna med amning marginella som vi förstått det. För det andra gillar jag inte att matas med propagande såsom att amning är näring och närhet som det står på den "professionella" sidan Growingpeople. Bara att man inte klart kan redovisa i procent hur mkt fördelaktigare det är att amma (hur många färre som får infektioner vid amning etc) får mig att misstänka en stark värderingskorruption. För det tredje så vill jag inte vara bara matmaskin till mitt barn och min man vill ha en lika aktiv roll som jag. Visst kan man ordna jämställdhet på många andra sätt men varför krångla när man kan ge ersättning åtminstone delvis?
Jag är enig med Per G, amning är i sig inget hinder för jämställt föräldraskap. Däremot kan jag tänka mig att det finns kvinnor som använder amningen som en ursäkt för att inte "släppa ifrån sig" barnet. Min man tar vår son lika mycket - om inte mer - om natten. Är pojken hungrig kommer han in med honom till mig, jag kan amma och samtidigt sova medan min man håller koll på oss till exempel, han tar honom sedan och söver honom.
Jag som feminist och som kvinna definierar jämställdhet som att man delar på arbetsbördan, inte att man gör exakt samma arbete och i exakt samma utsträckning. Vi, som par, har ungefär samma arbetsbörda i förhållande till fritid. Han tar dock en del arbetsuppgifter som är fysiskt tyngre, som att klyva och bära in ved och att skotta.
Jag är för övrigt inte bara ett matpaket för mitt barn, och min man har en lika aktiv roll som jag i sitt föräldraskap, om än jag ammar. Jag förstår inte varför han inte skulle kunna ha det? Enda skillnaden är ju att lillen äter ur mitt bröst några gånger om dygnet, i övrigt så ger min man medicin, sköter, tröstar och bär i samma utsträckning som jag när vi båda är hemma.
Morrflis skrev 2010-01-06 10:59:49 följande:
När jag deltog vid min första träff med mammagruppen omkring graviditetsvecka 20 tog barnmorskan upp just amningen. För det första reagerade jag över att våra partners inte var inbjudna. Jag tycker att matningen av barnet är en gemensam fråga för båda föräldrarna, oavsett hur matningen kommer att gå till.
I vår föräldragrupp var båda föräldrarna inbjudna till alla träffar. Faktum är att jag var borta när vi hade information om amning och min man var den som deltog där och fick vidarebefordra informationen till mig.
Safir73 skrev 2010-01-05 23:30:10 följande:
Det finns så mycket myter om amning. Inga barn blir sjuka av att äta ersättning - det är precis lika bra. Men den informationen undanhålls av amningsmaffian. Det finns betydligt värre saker ett barn kan råka ut för än att äta ersättning istället för bröstmjölk. Så var glada så länge ni har friska barn.
www.expressen.se/Nyheter/1.1735160/hon-trottn...Jag blev sjuk av ersättning. Jag blev till och med jättesjuk av ersättningen och nöddöptes på sjukhuset för att jag höll på att dö och ingen förstod varför. Jag gick till exempel bara ner i vikt. Till slut listade någon ut att jag var väldigt allergisk mot komjölk och reagerade på ersättningen. Då fanns inte någon ersättning som inte innehöll komjölk. Nåväl, var och en gör som de vill och jag är inte den som tycker att man ska amma till varje pris, men jag ville svara på påståendet att "inga barn blir sjuka av att äta ersättning". Är barnet allergiskt mot komjölk blir de också sjuka av komjölksbaserad ersättning, vilket kan vara bra att veta om man börjar ge ersättning till sitt barn.