Tråddödare forts....
När jag var gravid brydde jag mig inte om vad folk sa egentligen. Alla runtomkring mig tyckte jag var jättesöt så jag brydde mig inte om främlingars kommentarer. Kände mig som en liten bortskämd princessa när jag var gravid. Vart jag än blev bjuden blev jag behandlad som en liten porslin-blomma som alla var rädda om att inte gå sönder.
Men sen efter förlossningen då kunde en liten kommentar om min vikt m.m få mig att må skit. Rent av skit. Det var mest det som fick mig att gå ner diciplinerad. Folks kommentarer kunde få mig att brista nåt enormt.

