Scratchy skrev 2010-01-30 01:52:37 följande:
Okej, jag tror att det är så här. Om vi tar till exempel läkare så är det viktigt för dem att ha namn på alla muskler, ben, nerver och så vidare. Det skulle vara jobbigt om man hade en skada i en lårmuskel och kom till en allmänläkare som remitterade till en ortoped och på remissen skrev att man har ont i "den där muskeln som sitter du vet typ bakom den andra lite snett på insidan, bakom den stora, fast inte bakom den där lite slafsiga utan typ bredvid". Så läkare behöver namn på saker för att kunna kommunicera smidigt med varandra. Likadant inom sociologin, fast inte lika påtagligt. Jag tror att man använder svåra ord för att man laddat orden med en viss specifik betydelse. Så för att inte behöva förklara ett fenomen hundra gånger i en bok så ersätter man det med ett specifikt ord som definieras lite annorlunda jämfört med liknande ord. Sånna ord finns inom alla ämnen.Det var det första jag tror. Det andra är att de som skriver akademiska böcker är extremt textorienterade. Olika människor tar till sig budskap på olika sätt och de flesta föredrar att ha text varvat med bilder eller illustrationer eller film, och ett ytterst fåtal tycker om att läsa hårdpackad text sida upp och sida ner. Man orkar inte hålla sin språkliga nivå uppe utan tappar koncentrationen och då framstår texten som mer avancerad än den är.Det var säkert inte alls svar på din fråga, men det var vad jag kom på... Det finns ett namn för det psykologiska fenomenet, men jag kommer inte på det just nu..
Jodå, bra svar. Det var vad många svarade, dock inte läkarexemplet. Begrepp, fackspråk och allt det har ju en innebörd. Blir ju svårt att förklara en forskares teorier och perspektiv utan att använda just de svåra orden osv..Sen om många andra ord är svåra att fatta så kan man ju alltid googla som nån föreslog på seminariet.
