Jag har haft Disetronic pump tidigare och nu Minimeds paradigm. Disetronic krånglade massor, allt som oftast någon form av error. Helnöjd med Minimeds :)
Använder stödstrumpor sedan innan graviditeten pga åderbrock. Uppskjuten operation nu. Tycker verkligen att det är skönt med stödet strumporna er. Haft såna vanliga från apoteket men har nu måttbeställda, att rekommendera.
Blev igångsatt vecka 37 med båda grabbarna.
Jag valde bort bs-mätaren som har kontakt med pumpen därför att den saknade funktionen att mäta ketoner.
Ni med pump: hur bär ni den? Jag har pumpen fastklämd i bh:n under armen.
Idag har jag haft en skitdag. Inte pga fysiskt mående. Har haft såna humörsvängningar att jag övervägt om det är bäst för resten av familjen om jag flyttar hemifrån. Grinat för sönderbränd mjölk, pipiga barn och att jag inte blir piggare fastän jag faktiskt har börjat kunna behålla flera måltider, hm. Energireserven börjar ta slut.
Jag låg stilla och inne på grund av hotande förtidsbörd, öppnat mig nån av 20:e veckorna. Min igångsättning avgjordes när jag fick något för högt blodtryck. Igångsättningarna bokades in då jag hade "mina" läkare på plats.
"Mellan tuttarna" - har du då en väska att hänga fast i bh:n?
Jag är på betydligt bättre humör idag :)
Suger åt mig av alla heja-rop. Mitt standardsvar när omgivningen vill hjälpa till på olika sätt är: ge mig uppmuntran och pepptalk! Påminn mig om att jag fixad det här och att fokusera på känslan av att vara två.
Förtsta dagen som jag känner mig pigg OCH hungrig! Underbart! Lyckades äta regelbundet hela dagen igår och frukost idag, en "riktig" frukost.
För mig är det "allt eller inget" som oftast gäller. Hasr blivit bättre med åren då jag aktivt arbetat med detta som emellanåt blir problem för mig. Särskilt när det gäller diabetesen. "Allt" blir för fanatiskt och jag blir inget annat är "diabetes". "Inget" blir jag för fysiskt sjuk av. Som jag tjatat tidigare men... pumpen hjälper mig massor för att inte tala om sensorn med kontinuerlig glukosmätning som jag på nåder har fått nu. Det där att slippa tänka men ändå ha full koll. Hm... ja, kom in på det här när jag läste frågan om vi testar bs på natten och resonemanget kring trasiga fingertoppar. Ja, när jag är i allt-läget (vilket är ett faktum under graviditeten) testar jag nätter. Fingertopparna har nu sedan snart två veckor fått vara i fred från sticken tack vare sensorn så vill bara säga att topparna läker förvånansvärt fort.
Bergochdalbana är jobbigt. Drygt för dig Mayalotta men det går över :)
Lajka: jag fick mina söner med 1 år och 9 månaders mellanrum. Det är svårt att få till det, jag vet! När det var som drygast för oss var jag sjukskriven, sonen hos dagmamma mina "arbetstider" och mannen hemma och VABbade övrig tid för att jag inte kunde ta hand om ettåringen. Inställningen jag har nu för denna graviditet är att jag vet att jag klarar det, jag vet att vi fixar det och att det går över! Sänder dig massor av styrka!!!