ang testamente/önskemål om vårdnad om något händer vårdnadshavaren

Det jobbigast e tycker jag att pappan säkert ser sin chans om det händer mig något. Vet att min omgivning kommer kämpa med näbbar o klor, många är insatta. vill skriva ett så bra testamente som möjligt

Har pratat med hon som var med under min förlossning nu...så jävla gullig hon & hennes gubbe är!!! <3<3<3
Hon har redan 4 barn, men som de säger..."en unge mer eller mindre"! =P

De vet ju mycket väl vad jag gått igenom... jag har ju inga föräldrar heller...

Så jävla tacksam!!! <3<3<3 =P

Visst e det underbart när folk ställer upp!

Jo, är överlycklig! =P Hon betyder så otroligt mycket för oss! <3
Det är ju någon som funnits med från starten...dottern har ju ens inte träffat sin pappa än!...kanske blir i sommar, men vi får se hur det blir...

Men man får inte kalla en viljeyttring om vad som skall hända ens barn om man själv blir "ur stånd" för testamente .... det är i Sverig olagligt att testamentra bort sitt barn - det kan benämnas viljeyttring men är inte att betrakta som en giltig rättshandling och behöver alltså inte uppfylla specifika formkrav. Därmot står det i Föräldrabalken att en vårdnadshavares viljeyttring skall beaktas om det inte är oförenligt med barnets bästa .... 

FB 6 kap 10 a §: .... "Om vårdnadshavare skall förordnas efter föräldrarnas död och föräldrarna eller en av dem har gett till känna vem de önskar till vårdnadshavare, skall denna person förordnas, om det inte är olämpligt."

Vad konstigt det ser ut, mittinlägg hamnade i det inlägget jag citerade men för att klargöra

- Jag tror inte man behöver hänga upps ig på ordet testamente, det vet nog alla att man inte kan testamentera bort ett barn utan att det handlar om att man vill framföra sin vilja och att man sen i en diskussion som denna skriver testamente betyder ju inte att man tror att det är just ett testamente man skrivit

hihihihiii ja det såg lite konstigt ut, men jag kunde läsa vad du skrev ;)
Japp håller med där av jag valde rubriken o som jag tidigare har skrivit är det ett önskemål man gör inte som ev går igenom, där av vill man skriva ett bra o inte glöma nått viktigt.
Tacksam för alla tips

"Viljeyttring" eller "tillkännagivande" skulle jag nog kalla handlingen för ... Motivera ditt förslag med varför du anser det vara till barnets bästa .... det duger att du skriver själv "rakt upp och ner" och handlingen behöver inte bevittnas. Däremot är det bra att sprida den för förvaring till dem som är berörda .... (Obs! Har du gemensam vårdnad med den andra föräldern är det nästan omöjligt att diskvalificera denne) ...

Jag har ensamvårdnad, har alltid haft det. Pappan levde m oss de första åren, men var inte intresserad av barnet aldrig tagit ansvar mm. Under 2 år träffades de inte, men har gjort så under en tid med en kontaktperson. Men deras kontakt är inte bra, fungerer inte. Detta har kontakten oberverat o är "orolig" för. Barnet själv mådde inte bra av kontakten. Pappan ser bara till sina behov har valt att ej träffa barnet.

Det är bara en liten del finns mycke mer.

Jag kommer att skriva något om att pappan har samma förutsättningar att träffa barnet som i dag, ska bara se hur jag ska formulera det

Det här har varit min största skräck om jag skulle dö..

Min största dotter har en annan pappa än min grabb + väntande barn.. Hon har träffat honom hela 15-20 gånger under 10 år.. jag har riktigt drömt mardrömmar om detta nu under graviditeten att jag skulle dö och hon blir tvungen att flytta till honom och han hindrade umgänge mellan syskonen och styvpappan (som under 4 år nu fungerat som hennes pappa)..

Dock så heter det att vi har gemensamvårdnad.. *suck* så då är det väl sak samma vad jag tycker om var hon ska hamna om det värsta nån gång skulle hända...

Fick också upp ögonen på att tänka på vad som skulle hända om sambon min dör i nu läget.. Visst är jag mamma till hans biologiska barn.. men visst här det så att hans "arv" skulle kontrolleras av hans närmaste biologiska släkting?

Vilket i såfall innebär hans biomamma eller halvsyster.. vilka vi inte har kontakt med alls.. sambon var fosterbarn sedan spädbarnstiden.. Jag skulle verkligen inte vilja vara beroende av någon av dom två..

 

Nu är det färdig skrivet i alla fall en tillfällig, ska senare ta o renskriva det o skriva det mer nogrant. Det blev långt då jag ville få med så mycket som möjligt, har fått det bevittnat skadar ju inte. Känns bra, det är ju lätt att dra ut på det i det längsta, behöver det nu till dagarna då jag ska bli opererad.

Så nu har den stenen kunnat tas bort från axlarna :)

Tack för alla svar varit kanon!
Tar gärna emot fler tips om någon har något bra :) som sagt ska skriva rent det när jag kommer hem i lugn o ro!

JAg satt precis och funderade på o jag skulle skriva ett inlägg just angående det här. Alltså, vad händer om jag dör! Jag har två barn med enskild vårdnad, den äldsta bodde med pappan tills hon var 2,5 och yngsta tills han var 6 månader. (Och mig då så klart) Sen har dom träffat honom sisådär 15 gånger på 2 år, sist i maj 2009. Han ringer aldrig, hör aldrig av sig etc och är inte intresserad. Av fler skäl är jag tacksam för det, han är helt enkeltinte lämplig. Men jag är livrädd att han av "prestige" ska HA dom om jag trillar av pinn.....

Det finns tyvärr inga garantier att pappan inte får vårdnaden om barnen om det händer dig något.
Men du har rätt att "önska" vad du vill ska hända, sen e det upp till de som bestämmer att bedöma läget.
Därav är det viktigt att skriva ner sina önskningar o motivera varför. Jag anser oxå att det e bra att omgivingen är medvetna om vad som händer/har hänt. Jag har valt ev vårdnadshavere utefter mitt hjärta, de jag vet kommer att ta till sig mitt barn som en familjemedlem o som kommer att kämpa o se till att barnet får det bra