Missed abort

Skönt att du orkar ha den inställningen! Det är ju en fördel om man kan hålla sig positiv!
Ja, vi håller tummarna för nästa vända då!

Åh, men så är det ju. Man känner, å känner efter å känner.. Å vet tillslut varken ut eller in. Vad som är inbillning, fantasi eller verklighet.
Men, det är ju svårt att göra något annnat liksom.
Man vill ju så förjordat gärna!
Grattis till stickningen då!

jag förstår otåligheten! och även om ni kanske inte försökt så länge så har det ju varit en väldigt händelserik och känslomässig resa. Så det är ju klart att man bara vill att det ska funka! Skönt att ha någon vid sin sida som är ett bra stöd, och som kan bromsa en när man går händelserna i förväg och deppar ihop.
Jag och min man har försökt i snart två år.. vi hade just bestlutat om festilitetsutredning när vi blev gravida. å sen.. ja. gick det ju inte riktigt vägen.
Men, nu vet vi ju iaf att vi kan bli gravida!   Man får ju se det lilla positiva i det.
Å nu är ju iaf ÄL igång så vem vet hur det går den här gången..

Hejhej! Vill ju inte verka otrevlig.. Men, vem är du?
 Är du någon tidigare anonym som nu tittar in med ditt riktiga nick?

Jo.. man tror att man slappnar av och "inte tänker" på det, men det gör man ju, hela tiden! Vill ju bara ha barn. Så det var på bröllopsresan, när vi bara "sket i allt", drack rom, åt, sexade och solade som vi faktiskt blev gravida. Fram för fler bröllopsresor!
Men, jag känner mig hoppfull efter ÄL, vi hade bra sex alla dagarna som ÄL-stickan gav utaslag, så kanske kan det ta sig! Nu bara ca 1 vecka kvar till BIM. Oh. Så spännande så jag blir alldeles nipprig.

Tror definivt att all form av avslappning funkar!

Låter som ni haft det bra och lyckats njuta en del, trots sjukdom.. Härligt!!
Hoppas ni piggar på er ordentligt nu!
Fy, vad tråkigt med bröllopsresan, Hoppas verkligen ni kommer iväg vid ett senare tillfälle!
Vi åkte nästan ett halvår efter, i mars. Det var underbart, man var så himla trött på mörker, snö, is och slask. Fantastiskt att komma bort lite å bara njuta av varandra!

Vi hade ettårig bröllopsdag i helgen och firade den lite i förskott med att gå på Sonisphere-festivalen. Det visade sig vara den regningaste och lerigaste dagen jag upplevt, mitt enda torra klädesplagg vid hemkomsten var behån, och då hade jag ändå regnkläder på!
Men, det var en toppendag! Och tur var väl det eftersom min förkylning blossade upp och den riktiga bröllopsdagen spenderades nedbäddad å ömklig på soffan..
Tur att jag har världens bästa make som gjorde det till en underbar dag, trots allt!
Vi får helt enkelt fira när vi mår bättre!

Annars är jag nyfiken och otålig.. Har gått en lite mer än en vecka sen ÄL och jag kan knappt bärga mig. Vill ju bara testa.. NU! Och se vad jag får för resultat!!
Har inte märkt några som helst tecken på att det skulle vara ett plus.. Iofs tyckte maken att tuttarna verklade lite svullna, å så har jag haft lite "hugg" i magen.. Men, jag vågar inte hoppas. Ska vänta en vecka och om tant röd inte kommit på besök ska jag testa.. ooooh. så spänd, nervös å otåååålig!!

Hur går det för er andra då??

Låter ju som ett toppenprogram!! Skönt att få stöd och ständig bevakning, för ibland behöver man ju faktiskt ha andras ögon på sig för att man ska skärpa sig. Konstigt nog..

Själv ska jag gå med i Viktväktarna igen nu, om jag inte lyckas bli gravid.. (vilket är det enda jag också tänker på, hela, hela tiden..)
Har slappat alldeles för mycket med kost och motion, så nu får det banne mig vara skärpning.
Har varit Viktväktare förut och tappade då 35 kilo, men nu har iaf 10 av dem lyckats smyga sig på igen, å om jag ska vara gravid vill jag ju inte ha allt för många extrakilon att bäsra runt på, så skärpning från och med nu!!
Och.. om jag nu *pepparpeppar* blir gravid, så får jag helt enkelt äta bra, och röra mig mycket så med. Men, inte viktväkta.

Håller tummarna så hårt jag kan, och som sagt.. Vi har saknat dig med!

Hej alla..

Lite ledsen idag, tror minsann att Tant röd kommit på besök.
Men.. Jag är lite fundersam ändå.. Är inte riktigt som en vanlig mens, men å andra sidan är det ju första efter MA:t så det kanske ska vara så..
Blodet som kom idag såg liksom gammalt och utspätt ut (ursäkta äckelfaktorn).. Å så brukar det inte vara för mig första dagen på mensen. Å sen har jag bara ytterst lite molvärk, å så brukar det inte heller vara, brukar ha ganska tydlig värk första dygnet.
Tog ett test som visade negativt, så det är nog mens.. Men, jag vågar inte riktigt leva som ogravid ändå. Så det blir en alkofri helg, å sen får jag testa mig igen på måndag. Bara för att vara riktigt säker..
Känner mig nedstämd men mest förvirrad, faktiskt.

Hur har ni andra det? Har varit lite tyst här inne!