Sänk abortgränsen!

Att överlåta det etiska ställningstagandet så gott som fullsändigt på den enskilda kvinnan anser inte jag är helt optimalt. Att totalt bortse från embryons/fosters rätt till liv och bara se till "viljan" hos kvinnan känns väldigt krasst... jaha så om Sara 25 år helt enklet "inte har lust" befatta sig med sitt embryo (som hon ju satt dit själv) ska det då helt utan ifrågasättande vara Ok bara abortera hur man vill. I denna tråd diskuteras knappast embryons/fosters rätt till liv. Enligt Sveriges lag har de inget rätt till ngt liv eftersom det är kvinnans vilja som råder. det tas överhuvudtaget ingen hänsyn till etik innan v 18. Bedrövligt. Verkligen. Visst är legala aborter bättre än illegala och visst är det bra att en kvinna kan abgöra om hon vill fullfölja en graviditet eler inte-men borde man inte disktutera embryons värde? fosters värde? Men den inställningen " att kvinnans vilja ska styra"- ger man emryon/foster noll egenvärde. Det tycker jag är lite läskigt.. att man inte ser det som en blivande människa,vilket det ju är. Att säga det är en cellklump funkar kanske i morula stadiet men sedan utvecklas embryot ganska snabbt till ngt som faktiskt liknar en människa och man se definitivt det är en människa i v 18. Jag saknar det debatten- egenvärdet hos dessa aborterade foster/embryon. Som det är nu med rådande lagstiftning- har de tydligen inget värde alls. Förrän i vecka 19. På ngt sätt tycker jag det är ett läskigt synsätt/människosyn... Jag erkänner jag ogillar argumnet som tex min egna väninna hade "jag vill göra bort för jag har en termin kvar på min utbildning, jag vill inte bli fet". De räcker inte för mig som anledning tycker jag. Det är en lyx tänka så.... Och dålig planering....och slarv. Jag tycker det är hemskt man aborterar då i v 13 trots mannen vile behålla. Det är för mig mera förståligt en tonårstjej gör en abort. Eller en missbrukade socialt utslagen kvinna. eller ngn med små möjligheter kunna ta hand om sitt barn av olika anledningar. Men en sammanboende kvinna i 30+ åldern som dessutom har en sambo som inget hellre vill än att bli pappa- att då välja bort ett barn för att " hon har en termin kvar och inte vill bli tjock"-då är man inte helt riktig tycker jag....Det är bedrövligt.

ja-egentligen så är det oetikst om man inte sätter det i rätt sammanhang tycker jag...men ser man till nyttoprincipen inom etiken-största möjliga nytta för största möjliga antal människor. Ett befruktat ägg som ändå inte kommer inplanteras och växa till ett barn kan ju lika gärna göra nytta i forskningen genom stamcellsförsök och rädda livet på fler sjuka personer i framtiden. Där tycker jag nyttoprincipen får avgöra. Men om det skulle gälla framtagningen av tex smink osv eller ngt annat helt oviktigt så hade försöken känts helt fel och oetikska.

Men beroendeställningen fortsätter ju efter förlossningen...inget spädbarn överlever utan sina föräldrar och barn kan inte försörja sig själva heller förrän de blir vuxna och kan jobba.....så vad är egentligen skillanden? De fysiska? att embryon och foster lever INNUTI en kvinna? och spärbarn och barn utanför?

Problemet där är att det inte finns någon som kan "bevisa" att kvinnan tagit dem rätt eftersom det bara är hon själv som vet när hon tog dem. Om en graviditet ändå uppstår så tror jag att det kan vara svårt att erkänna för sig själv att man kanske glömde en tablett men genast tog den så fort man kom ihåg. Det ligger kanske en hel del skuldkänslor i frågan?  Som många vet så interagerar p-piller med bla vissa antibiotika samt naturmedel som johannesört exempelvis. Det är mycket möjligt att det finns ännu inte upptäckta interaktioner som man inte känner till. Sen finns det då slutligen de som faktiskt är "motståndskraftiga " mot kombinerade p-piller, men de är extremt ovanligt. Någon promille av alla kvinnor som tar p-piller enl. föreskrift blir ändå gravida. Det hör inte till vanligheterna! På FL verkar det dock som om väldigt många blir gravida med p-piller, vilket inte är sant. Sedan måste man skilja mellan minipiller och kombinerade p-piller. Minipiller ska tas vid EXAKT samma tidpunkt varje dag och har trots detta ett mycket högre pearl-index än riktiga p-piller. Många tror att det är piller som piller, men minipiller är inget vidare säkert skydd.

Jag har inte ifrågasatt din graviditet! Hur skulle jag kunna göra det jag vet inte ens vem du är!  Det har du absolut fått om bakfoten. Jag varken skuldbelägger eller ifrågasätter individer som blivit gravida med p-piller. Jag vill bara belysa att det är väldigt ovanligt och att det därför rimligen måste finnas en hel del andra orsaker bakom alla "graviditeter trots p-piller" än att det alltid är p-pillrens fel. Är det aldrig kvinnan som är den avgörande faktorn, menar du?

Så etiken säger då ,enligt vad vissa i denna tråden tycker, att så länge ett foster/embryo är beroende av att leva fysikst på en kvinna så är det kvinnans vilja som avgör. Medan ett spädbarn kan tas om hand av vem som helst och därmed har ett egenvärde? Så värdet grundar sig utifrån om kvinna är "tvingad" ta han dom fostret elelr inte? så ett foster i v 24 som eg inte skulle ha fötts tillåts överleva därför att kvinnan kan stöta ut det och det då överlever i en kuvös istället? så enligt er, är det avgörande om kvinnan ska behöva bära fostret eller inte.....hmm...

Men då tycker du alltså som jag, att om man kan på medicinsk väg få fostret att överleva ska kvinnan nekas abort och man ska avbryta graviditeten i stället, och rädda fostret?

Klart det är en egennytta döda fostret. Aborten kommer endast kvinna till nytta-hon slipper en oönskad graviditet och slipper 18 års ansvar för ett barn. Det är väl egennytta om ngt! Fostret ber ju varken om att få födas eller bli dödat. Det bryr sig ju inte alls. Såvida det inte föds och blir tillfrågat då det är låt säga 17 år-vill du leva eller skulle du velat vara ofödd-det svaret lär ju bli "jag är tacksam för mitt liv". Självklart har man olika etiska uppfattningar-och olika moral. Min moral säger mig att det FÖR MIG  är fel abortera undantaget om barnet är livsodugligt eller om mitt eget liv är i fara. Det är ju pga olika etiska ställningstagande som folk tycker så olka ang detta heta ämne. Frågan är hur regeringen ska hantera detta- ska man överlåta det etiska ställningstagandet ända fram till v 18 till den gravida kvinnan? Som lagen ser ut idag så görs det. Jag kan tycka att man kan diskutera etik och fosters egevärde då det gått mer än 9 veckor och organogenesen är klar...skall man då fortfarande som gravid få hela ansvaret? Vad är fel låta en kvinna som vill abortera prata med en barnmorska innan? Och förklara varför man vill göra abort? Jag känner på ngt vis att det är möjligt rädda fler liv /undgå fler aborter om man tänker mer etiskt kring foster och deras egenvärde och har det i bakhuvudet innan man hoppar i säng helt huvudlöst som ju en del faktiskt gör.(kanske mest tonåringar) I dagens preventivmedelsundervisning i högstadiet ingår vad jag vet inte ngn undervisning om fosterutveckling...

Egoism är det samma som själviskhet eller egennytta. Ordet "egoism" kommer av det latinska ordet "ego" som betyder "jag". Egoism innebär att existera för sin egen skull.

Jag har en positiv livssyn och anser att i ett I-land som Sverige med ett bra socialt skyddsnät finns det sällan ngt socialt skäl abortera om man inte är gravt handikappad/psykiskt sjuk (gravt) ,missbrukare....vanliga Svensson kan klara ett barn.Flera barn... Tycker fortf att de som skyller på bristande p-medel nog har förvrängt sanningen en del för att de skall orka facea en abort och jag tror också de flesta inte vet hur ett foster i v 18 ser ut egentligen... I u-länder kan abort vara mkt mer förståligt-men i Sverige..nja ok en tonåring som klantar sig men de som har jobb/utbilding bostad osv...

fosters hjärna börjar utvecklas redan i vecka 3...i notocorden. och sedan utvecklas den under hela graviditeten...vad vet du om huruvida ett foster känner smärta eller inte i v 18?

Självklart är det bästa om barnet föds önskat. Men jag tror inte gravida kvinnor som går graviditeten fullt ut alltid behåller inställningen att barnet är oönskat. Det sker ju en anknytningsprocess under själva graviditeten också. Det kan ske du inte har hunnit uppleva själv, men så kände iallafall jag det. Innan vecka 12 så var det mest ngt overkligt som växte i magen men då man såg bebisen på Ul så var det lätatre föreställa sig. Sedan då sparkar kommer och buffar så kände iallaflal jag definitivt en kommunikation med min bebis. Beskyddar instinken är djupt rotad i människan. Jag träffade tex en tungt missbrukande kvinna på en perinatal avd som varit på avgiftning från sitt tunga heroinmissbruk och faktsikt lyckats avstå från heroin för att hon råkade bli gravid. Visst-återfalls risken är stor, men kom inte och nsäg att alla gravida inte utvecklar en beskyddarinstink ju längre graviditeten går. denna missbrukande kvinna var ett strålande exempel på hur man kan ta sig i kragen för sitt barns skull.Hon hade sedan tidigare även ett tonårsbarn och då hon var gravid med honom avstod hon också från heroin.

jo man upplever det ju olika. Själv märkte jag redan vad min son hade för personlighet i magen...och det stämde väl sedan då han fötts. Nej visst känner man sig totalt övertygad om sin olämplighet som förälder vi dett givet tillfälle så är väl abort att föredra. Har bara svårt tro det i Sverige är helt hopplöst klara av och ge sitt barn en lycklig barndom...och man växer med uippgiften. Jag har då aldrig hört en enda förälder säga de uppriktigt ångrar sina födda barn. Däremot hör men om folk som ångrat sina aborter.

jo se du jag kände på det sätt han sparkade och svarade då jag puffade på honom  . jag förställde mig hur man vara som person, hans kynne och ja det stämde mkt väl....kalla det flum eller vad du vill men så anknöt jag/vi och det kändes mkt bra! Du har aldrig varit gravid i senare delen av en graviditet så du vet ju inte hur det känns/upplevs, eller hur?

Är det verkligen bara på vår skola de hade vettig sexualkunskap i höstadiet (detta är alltså 9 år sedan så det borde ju inte ha blivit mycket sämre sedan dess)??

 Varför skulle inte ett foster i v 24 kunna ha en personlighet? De föds ju ibland i v 24.Och då tycker jag man kan se de har en personlighet...(de jag träffat som är prematura). Just min son fick många kommentarer på BB av personalen just för sin utstrålning och personlighet-det tror jag inte de bara slängde ur sig...varför skulle de fjäska för mig? Han föddes i och för sig i normal tid, men ändå. Han är nu 2 år och får fort de kommentarerna från olika håll, dagis osv att han har en utstrålning osv... Klart det är möjligt jag kände det även då han låg i magen. Jag har sparat dessa känslor på sms till hans pappa så det är ingen efterkonstruktion, jag kände så då. Jag har en väninna som är läkare men som är lite synsk av sig säger hon. Hon var med på min förlossning och sade "din son är en gammal en".Med det menade hon han hade levt förr och självavandrat. Sådant tror inte jag på, men jag förstod vad hon menade-definitivt...jag känner mer han har en stark personlighet. Tror du inte heller på subtila signaler människor emellan och på inution? sådant som inte kan mätas?

om du svänger dig med psykologiska termer som projektion och analyserar min upplevelse så förstår jag inte vad som var fel i att jag ansåg du förträngde känslor inför dina embryon/foster som du aborterade? exakt samma sak. fast jag förmedlade en postiv känsla för mitt foster och du förmedlade likgiltighet eller negativa käsnlor inför dina foster....

du har tyvärr fel- barnet i magen har visst ett medvetande i slutet av graviditeten. de registerar ljus-lyser du med en ficklampa på magen så vänder de bort ansiktet från ljuskällan-jag har testat. Samma sak med beröring-det går att buffa på barnet och de svarar med en spark.-en typ av kommunikation. Spelar man en viss typ av musik regelbundet känner barnet igen den sedan efter förlossningen. Ett nyfött barn känner igen sin mammas röst. Hur skulle alt detta vara möjlgt om inte fostret hade ett medvetande??? Jag har testat samtliga punkter ovan- de stämmer. Vid tex utraljud så vänder sig barnet ofta bort också pga att de känner ett visst obehag. Det stämmer inte alls att barnet först för ett medvetande då det fötts och att det skulle bero på att vissa signalsubstaner inte längre kommer från moderkakan. du får gärna ge en refen på dina påståenden. Jag har fött barn och vet detta ovan har skett under pågående graviditet. Det är ingen efterkonstruktion.