Lady32 skrev 2012-01-08 20:10:37 följande:
Jo, jag håller helt med dig, om flera saker:
1. Djuren har annorlunda livsvillkor än vi, speciellt om det handlar om naturliga "bytesdjur" (alltså inte rovdjur), såsom tex. gaseller osv. som i naturen måste vara rustade att snabbt få ungarna på benen, hitta spenen (maten), äta ståendes och kunna stappla iväg inom kort, ifall ett rovdjur skulle dyka upp. Vi har det lyckligtvis inte lika tufft på den fronten.
2. Djur visar inte sin smärta på samma sätt som vi. De kan lida otroligt mycket, av skador, sjukdomar och allt möjligt hemskt, utan att de "skriker" eller så, som vi gör. Och precis som du säger, så kan man ändå skymta smärtan i ögonen, om man är mottaglig för den, och speciellt om man känner djuret personligen. Har själv också varit med om det (har levt med diverse olika djur under hela mitt liv), och vet precis vad du menar. Och visst tror jag att djuren känner någon grad av smärta när de föder, det måste de ju nästan göra; det ska ju dock komma ut något stort från ett hål som inte brukar vara så stort i "normala fall"..
Men jag undrar lite ändå om de verkligen har det lika "jäkligt" som vi..och i så fall döljer det så mycket bättre..? Köper resonemanget med att de måste vara tysta för att inte upptäckas osv, men ändå..? Svårt att ta reda på, det där.
Men sen var det ju även detta med dödligheten under förlossningen: att vi har så mycket högre dödlighet när vi föder fram vår avkomma, än djuren har? Undrar varför det är så? (Om det nu verkligen är så dvs. vilket jag fått intryck av). Någon med teorier (eller kanske rent av kunskap?) om detta, så vore det kul att höra!
Jag tror människans genetik förvärras för varje år, ju bättre vi får det. Sen vet jag inte om dödligheten är större hos oss? Det låter konstigt.