Inlägg från: Ecorelle |Visa alla inlägg
  • Ecorelle

    Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över

    abuelita skrev 2010-05-04 20:05:16 följande:
    Är det något bebis väntar på ska bli färdigt först?  Något du/ni  skjutit upp,  som har  med barnet att göra på något vis? Har ni t.ex. kommit överens om namn ?  Min mamma gick drygt 2 veckor över tiden med mig, och de hade då ännu inte kommit på något flicknamn, bara pojknamn. Sen satt de en kväll och tittade i en namnbok de hade lånat på biblioteket, och när sidan med Linda kom upp pekade de  båda två samtidigt   på det namnet och sa  : "Linda ska hon heta!" Och då satte förlossningen igång, har de berättat. Och nästan likadant var det när min yngsta dotter föddes. När vi hade bestämt oss för vad hon skulle heta gick vattnet  ca 1 timme  senare (båda mina förlossningar har börjat med vattenavgång). Men till skillnad från mig kom hon 3 veckor före bf. Jag tror dessutom att jag väntade in att min pappa skulle komma hem. Han jobbade i SAS och var borta lika mycket som han var hemma. När mina båda systrar föddes var han ute och flög. Men han kom hem lagom tills jag skulle födas 
    Men varför valde då vår yngste son att komma på just den dagen då jag och min man firade att vi varit tillsammans i 6 år och varit förlovade i 5 år. Det var den enda dagen vi inte ville att han skulle komma.... .
  • Ecorelle
    vargaa skrev 2010-05-05 12:56:35 följande:
    Hej!Nu har jag fött en flicka på akademiska sjukhuset i uppsala och tänkte berätta om deras bemötande ang avnavling etc.För det första gick processen sakta, jag fick sova en natt och under måndagen ökade hennes hjärtljud så de misstänkte att hon bajsat i fostervattnet. De ville ta hål på hinnorna men avvaktade när jag bad dem. De visade stor förståelse men till slut kom vi överens om att göra det och mkt riktigt hade hon bajsat. Hjärtljuden gick ner och mina värkar blev mer effektiva.Pga att min bm fastnade hos en kvinna som hade bebis påväg ut och dåliga uskor, så märkte man inte att det började ta fart hos mig och vi blev rädda och kände oss övergivna. Därmed började jag hetsa med lustgasen och kände att jag ville krysta.Mitt i dimmorna såg jag en svart man, en annan bm som skulle hoppa in. Jag var redan rädd och trött, spände mig enormt, men han hjälpte mig. Jag bad om eda och ha sa att det är för sent, det är dags att krysta snart. "Men det är bra för du kan föda naturligt, jag har läst ditt brev och du kommer att få det som du vill ha det".Jag var trött och inte fick ordentligt med syre så efter en lång stund av försök att få mig att slappna av och andas bättre sa han att "jag vet att du inte vill ha värkstimulerande men jag tror att det skulle hjälpa dig att orka krysta ordentligt". Jag gick till slut med på det och det gav effekt. Jag fick mer kraft i krystningarna det kände jag.Till slut sa han åt mig att sluta med lustgasen så att jag skulle vara med när mitt barn föddes och jag kände att de bytte ut den mot syre. Han ga mig akupressur och sa att jag hade skrivit ett jättebra brev. Att jag verkade påläst och hade bra önskemål, och att han själv jobbade så också om han fick välja.Till slut fick han mig att slappna av och hon kom ut. Jag fick henne direkt till mig och han sa "ni får torka av henne själva precis som du skrivit" och jag blev så glad att han noterat en sån liten sak som det. Han frågade om de fick ta ph-prov under tiden hon var hos mig och et fick de. Efter en stund visade han oss navelstängen och sa att "ser ni att den slutat pulserat nu, den är helt vit och slapp". Sen såg han till ett flertal ggr att jag var helt med på det innan han lät min sambo klippa.De visade mig sen en spruta och fågade om de fick ge mig livmodersammandragande. Jag sa nej och de accepterade det. Samma med k-vitamin men det fik de ge.Hon ammade snart och moderkakan kom ut snabbt därpå. Allt såg bra ut och livmodern drog ihop sig som dn skulle utan problem. Bm berättade att efter som att hon föddes med ansiktet upåt så krävde hon lite mer plats och därför var det lite extra trångt för henne att komma ut. Men det gick ju till slut ändå. :)Jag är förvånad över att han bemötte mina önskemål så bra och jag kände att även om jag svimmat så hade han gjort som jag önskade. En otroligt bra barnmorska ochjag fick allt det jag hoppats på. Att jag sen behövde lite hjälp på traven är en del av naturens gång. Men ingenting gjordes mot min vilja eller omotiverat som jag upplevde det.
    Stort grattis till lilla tösen! Härligt att du kände att du blev så bra bemött, vad underbart!
  • Ecorelle
    Monsterpannkaka skrev 2010-05-08 21:51:34 följande:
    Chakito: Ja, det värsta som finns är ju att inte veta. NU vet du vad du ska utgå ifrån och kan förbereda dig och göra nya målbilder, bearbeta känslorna som du säger. Vilken vecka är du i nu igen?Jag har inga känningar, lite små sammandragningar då och då.. men absolut inga som får en att tro att detä r på gång. Slemproppen verkar ha gått iaf, så någonting har hänt.Jag har nog gjort samma "lista", att igångsättning känns jobbigt och hemskt, och jag ser inte alls fram emot att bli igångsatt. Jag vill ha det så naturligt som möjligt, så utmaningen nu blir att försöka få reda på så mycket information som möjligt om igångsättning och vad de tänker på måndag. Vad finns det för alternativ etc..När skulle du tillbaka för att fortsätta planera?
    Ursäkta om jag är frågvis, men varför behöver du bli igångsatt överhuvud taget? Ingen kan ju tvinga dig till det, även om du passerat ett visst datum.
  • Ecorelle
    Monsterpannkaka skrev 2010-05-09 11:09:30 följande:
    Hej där (:Jag har inte blivit underöskt så jag vet inte alls om det ens är något på gång eller vad det är som händer, så jag utgår ifrån det "värsta" scenariot, att de helt enkelt behöver sätta igång det eftersom flödet i navelträngen är sämre..Sen har jag verkligen inga känningar alls, det är nästan lite sjukt, jag mår så fruktansvärt bra o inga förvärkar eller någonting! Ska det verkligen vara så :/ Haha, Linda! Skärpning! Du firar bröllopsdag, det är inte läge att vara på familjeliv? Men du har rätt i att ställa samma fråga.Ska bli jätte spännande att höra vad de säger imorgon iaf, och vad de kan berätta efter undersökningen. Tänk om ingenting har hänt? OM bebis inte ens hade planlagt att försöka komma ut? Argh! Jag får kanske vara gravid för alltid? :O Chakito: Åh, bebis är liksom färdigbakad närsomhelst (: Ja den kan gott få vara kvar till vecka 40 så att lungor o allt får växa till sig lite extra. Skönt att samtal är inbokade så snabbt så du slipper tänka o känna på allt ensam. Vi hoppas på att de säger något riktigt riktigt BRA imorgon på undersökningen. Att jag är öppen och latensfasen är igång och att jag kan åka hem o vänta in de riktiga värkarna.. något sånt? Vi bestämmer att de säger så, visst?
    Håller tummarna för att allt ser fint ut imorgon då, . Om flödet i navelsträngen börjar bli sämre så kan jag ju förstå att det finns en anledning att sätta igång det hela om inte bebis kommer snart, men så länge allt ser fint ut och lillungen växer finns det ju ingen anledning till igångsättning.
      Som tröst kan jag ju säga att jag mådde fantastiskt både när jag väntade mitt 1:a och 2:a barn och inte minsta känning innan det helt plötsligt satte igång, eller rättare sagt innan slemproppen gick med lite blod i. Det är som den där Triss-reklamen på TV; plötsligt händer det, .
  • Ecorelle
    Chaktio skrev 2010-05-09 18:05:39 följande:
    Hmm... Man kanske skulle införskaffa lite hallonbladste inför snittet, kanske kan hjälpa amningen igång och stimulera läkningen... Finns det att köpa på hälsokostbutiker, eller?
    Ja, det finns på hälsokoster. För amningens skull är det även bra att blanda hälften hallonblad, hälften nässla, . Nässlor kan man ju med fördel gå ut och plocka var som helst i naturen nu och brygga färsk te på också, .
  • Ecorelle

    Hej alla! Har varit på läkarbesök idag i v. 32 ( på grund av att jag väntar tvillingar ) och trodde nog att läkaren skulle kolla livmodertappen eller något i den stilen, som de verkar göra med alla andra tvillinggravida. Där hade jag fel. Läkaren jag var bokad till förklarade i 3 minuter för mig att han inte tänkte diskutera förlossning med mig så det fick förlossningsansvarig läkare göra, och jag hade verkligen inte tänkt diskutera förlossning alls ännu, {#lang_emotions_undecided}. Saken är den att jag har skrämt upp alla i och med att jag har fött mina två yngsta hemma och nu vill alla övertala mig till att föda på sjukhus. Ansvarig läkare sa fyra gånger till mig att "barnen kan dö" med mycket allvarlig röst precis som om det var det man förväntar sig av tvillingar som föds hemma. De vill inte lyssna till vad jag har att säga, utan vill bara att jag ska föda på sjukhus för att "vi i Sverige har den lägsta dödligheten bland barn och mamma".

    Nu till mitt problem ( förutom att alla är helt anti mot hemförlossning trots att jag inte sagt något om det ). Ansvarig läkare vill att jag skriver ett slags önskebrev om hur jag vill ha min förlossning om den blir på sjukhus. Jag ska tydligen ta med både prematurscenario och fullgångna barn scenario. Jag behöver hjälp med det här med avnavlingen, jag har pratat lite om det idag och det verkar vara helt okej att låta ett medtaget barn få i sig extra blod i 30 sekunder innan de klampar och klipper, däremot inte ett livlöst barn. Men hur ska jag formulera det hela med tvillingar?
    Jag vill ju inte att 1:an ska bli avnavlad tidigt bara för att 2:an ska komma ut, som det verkar vara praxis.
      Vad har jag rätt att kräva av vården, att de ska informera mig om allt de gör -ja, men vart går gränsen där de anser sig ha rätt att tvinga mig att ha fosterövervakning som skalpelektrod, CTG etc?
      Jag tycker inte om deras sätt att tala om för mig att jag kommer att dö och att mina barn kommer att dö om jag inte gör som dom säger och att de sedan påstår att de gör allt de kan för att det ska bli så bra för mig och barnen som möjligt - för det gör de inte. De gör allt de kan för att själva ha ryggen fri och att få oss att överleva, det är inte samma sak som att allt ska bli så bra som möjligt.

    Suck! Jag har ju vetat att det här skulle komma en dag ända sedan jag först såg två små pluttar på ultraljud i v.9, men nu känner jag mig inte redo för att ta den här diskussionen i alla fall. Finns det någon som har tankar och funderingar som kan hjälpa mig, var snäll och skriv ner dem, tack!

  • Ecorelle
    Blgebo skrev 2010-05-11 17:10:57 följande:
    Förr avlyssnades tvillingar med tratt, man började på ena sidan av magen och flyttade tratten stegvis över hela magen tills man hittat hjärtljuden. Man kunde vara två BM som lyssnade samtidigt. De kan inte tvinga dig att ha elektronisk fosterövervakning... Jag känner att jag tyvärr har för lite erfarenhet för att kunna komma med något användbart. Däremot kan jag bidra med lite "kuriosa": Min mormor, född för 82 år sedan, föddes hemma. För övrigt tre dagar efter sin tvillingsyster (Tvåäggs). Båda mådde bra efter förlossningen. (mamman också kanske ska tilläggas)
    Min barnmorska får ju bara lyssna med tratt på kontrollerna och det verkar ju gå fint, men enligt den här läkaren så måste man övervaka med ultraljud och man måste ha fosterövervakning och måste, måste, måste...
      Häftigt med din mormor, visste hennes mamma om att hon väntade tvillingar eller var det en total chock när din mormor kom tre dagar senare? Jag hoppas ju förstås att mina inte tänker ta så lång tid på sig, .
  • Ecorelle
    abuelita skrev 2010-05-11 17:55:44 följande:
    Ecorelle, fy 17 vad oförskämt  läkarna behandlar dig!!!   Hur kan de tro att de ska kunna locka dig att föda på sjukhus då???Jag tycker det borde vara deras förbannade skyldighet att  ta reda på hur livräddning med intakt navelsträng går till, och sen avnavling  vid flerbarnsbörd. Du skulle ju kunna  hänvisa  till Darlington Memorial Hospital i England och Haukelandsjukhuset i Bergen, Norge (det var där trillingarna som föddes med snitt blev sent avnavlade och fick bonda tillsammans på mammas bröst några minuter)  Se den här artikeln om avnavling, på  Norska Jordmorforeningens hemsida: ”At sen avnavling og resuscitering kan kombineres, er prøvd ut med godt resultat i et forsøk ved Haukeland Sykehus for en tid tilbake. ”Blgebo, underbart att läsa om när din mormor och hennes tvillingsyster föddes hemma , med 3 dagars mellanrum!!, och att båda barnen och mamman mådde bra  
    Ja, jag undrar ju också hur de har tänkt egentligen? Förmodligen ville hon köra skrämseltaktiken, hon målade i alla fall upp värsta tänkbara scenario för att jag skulle förstå att jag är dum i huvudet.
      Jag sa till henne att mina beslut att föda hemma tidigare har varit genomtänkta och att även ett beslut den här gången kommer vara mycket noga genomtänkt, men hon sa att det inte alls kunde vara genomtänkt om jag skulle föda hemma. Vad jag än hade för argument, så sa hon bara att komplikationerna som blir hemma är mycket allvarligare och att i länder där kvinnor föder hemma så dör väldigt många mammor och barn. Det gör de förstås, men riktigt jämförbart med Sverige är det ju inte, många mammor är ju undernärda och har förorenat vatten och andra omständigheter.
      Jag har pratat med en mammaledig barnmorska som hade varit i Indien vid något tillfälle och hon sa att det för det mesta gick bra när kvinnorna födde hemma, men blev det några komplikationer så satsades allt på att rädda mamman och inte barnet, för mamman kunde ha 6 barn hemma att ta hand om. Bara en sådan sak gör ju skillnad när man pratar statistik.
  • Ecorelle
    Lia och bäbisen skrev 2010-05-15 21:06:59 följande:
    Back again!!Nu är vi hemma (jepp, här gör vi saker fort). Inskrivna 11.05, bebistjejen ute 11.59. Ingen smärtlindigt överhuvudtaget, inte ens "omedicinsk!", så jag är mycket nöjd. De älskade mitt brev och tyckte det var skitkul att nån hade ett så positivt brev. De sa att de skulle råka "glömma" phprovet helt o hållet, de tyckte inte det var så viktigt. Sent avnavlad, hörde de prata med varandra och nån sa "vänta lite till, där är nog lite pulsation fortfarande". Inget livmodersammandragande, inget ifrågasättande överhuvudtaget, istället gav hon mig akupunkturnålar i foten som skulle hjälpa moderkakan ut, att ingen sagt det nån gång! =)Skötte allt själv i princip, skulle få plocka upp dottern själv också, men det hanns inte !=)Skriver mer sen om nån undrar, nu ska vi fika här hemma med storasystern !=)
    Grattis till lilla tösen! Låter som en drömförlossning, . Och härligt att få komma hem igen, .
  • Ecorelle
    Monsterpannkaka skrev 2010-05-16 17:42:51 följande:
    Hej alla!Mig behöver ni verkligen inte oroa er för, jag är tillbaka och hemma med världens sötaste och vackraste lilla pojke! (:Han förblir namnlös ett tag till eftersom jag som tidigare nämnt inte hade några bra namn alls.. Linda: Vad är det med mannen din? Får ni reda på något? Jobbigt att inte veta.Min förlossning blev inte alls som tänkt, fullspäckad med kemisk smärtlindring och inblandning :PMen den var ändå jätte bra och blev hur bra som helst. Jag ska lägga upp flörlossningsberättelsen i bloggen sen, så snart jag har tid. Jag är bara fruktansvärt upptagen med att titta på världens vackraste varelse.. (;Hur har Chakito det? Är du "förlikad" med ditt öde?
    Grattis till sorken! Det viktigaste är att du är nöjd med din upplevelse och har fått med sig en underbar liten pojke hem, .
Svar på tråden Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över