Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över

Nu är han här! Jag hade en likadan natt igen mellan söndag och måndag, dvs 10-15 minuter mellan värkarna från sju på kvällen. Vid sex på morgonen höll jag på att bli galen och hade svårt att andas mig igenom värkarna på ett avslappnat sätt efter två dygn utan sömn/vila. Värkarna var långa och gjorde sjukt ont men kom inte med någon större täthet. Ringde till förlossningen för jag ville få råd. De ville att jag skulle komma in på en kontroll och så skulle jag få lite värktabletter så att jag fick vila.Kl. 08.30 var vi där och då var jag trots allt öppen 6 cm. Hjärtljuden var inget bra så vi blev inlagda. Värkarna kom fortfarande inte tätare men jag var helt knäckt av bristen på vila och att ha haft ont så länge.Man började prata värkstimulerande trots allt men plöstligt sa det bara pang. En halvtimme utan värkuppehåll och sedan 13 minuter krystvärkar. Kl. 10:53 är han född, Theodor. 3910 gr tung och 53 cm lång. Navelsträngen var lindad hårt runt halsen och hela kroppen därav dåliga hjärtljud.Man läste mitt brev omedelbart och redan i inskrivningsrummet sa både läkaren och barnmorskan att de inte såg några konstigheter i mina önskemål.Jag fick upp honom direkt (tog några sekunder att linda av honom bara) och efter kanske tio minuter hade allt pulserat klart och moderkakan var ute så min man klippte navelsträngen. Sedan gick de och vi fick vara ensamma i ett par timmar, med undantag för en fikabricka, innan de kom tillbaka för att kolla till oss och mäta/väga osv. Man uppmuntrade mig att inte klä på vare sig mig eller honom på ett dygn utan ligga hud mot hud hela den tiden. Han diade efter ett par minuter och har i princip inte släppt sedan dess.Det var min värsta förlossning smärtmässigt men deras bemötande var fantastiskt. Både coachningen under tiden och inställningen till avnavling och bondingen. Samma sak på BB. Nu är vi hemma efter ett dygn där och ska hitta rollerna i vår nya och utökade familj. Storasyster är väldigt skeptisk men det har ju bara gått ett par timmar.

Om någon pratar om att barn och mödrar dör som flugor vid hemförlossningar, be dem lista i vilka studier detta har framkommit.Vid de studier som har gjorts med tillräckligt stort antal förlossningar för att vara statistiskt säkert så finns det i i-länder ingen skillnad i dödlighet mellan lågriskkvinnor som föder hemma och lågriskkvinnor som föder på sjukhus.Under "Diskussioner" på den här gruppen www.facebook.com/#!/group.php?gid=109228649119495&ref=ts så har jag listat forskning om hemförlossningar, läs gärna om du är intresserad.

Ecorelle,  nyligen gick det upp för mig vem din "telefonbarnmorska" är (hon har ju ett annat namn än det hon kallar sig för idag) och jag minns mycket väl när hon under ett Föreningen Föda Hemma-möte på 80-talet berättade om en lyckad tvillingfödsel då hon var med som ensam barnmorska . Har du frågat henne hur mycket erfarenhet hon har av hemförlossning med tvillingar? Hon var den barnmorska i föreningen som jag hade störst förstroende för och jag rekommenderade henne till alla mina vänner som ville föda hemma i Stockholm . När min dotter var gravid med första barnet, 2001, och skulle föda hemma fanns hon inte kvar . Jag visste inte då att hon hade bytt namn! Nu blev det tyvärr ingen hemförlossning för min dotter eftersom mvc-bm bedömde barnet som tillväxthämmat (trots att han bara var lite liten p.g.a. att föräldrarna är rätt korta båda två) och sen gick vattnet en månad för tidigt , så då fick hon inte ens föda på ABC-kliniken, som då fortfarande fanns kvar. Så då blev det vanliga SÖS istället. Och så var hela interrventionkarusellen igång, som ledde till att det blev katastrofsnitt (navelsträngen gick sönder i samband med hinnsprängning)

Att skriva "jag vill" låter inte lika mycket som en jobbig patient Du skulle se mitt förlossningsbrev, det är hemskt....fullproppat med jag vill inte och medicinska termer...tur jag inte visade upp det för någon kan jag säga...då hade jag varit fortsatt arbetslös...  Jag har mailat en BM som arbetar med hemförlossningar, bara för att fråga henne hur hon ser på en tvillingförlossning i hemmet. Kan vara intressant för en annan att höra också. Var för övrigt på efterkontroll i måndags. En tysk läkarstudent var närvarande. Han fattade inte vad det var som var så märkvärdigt med att jag fött hemma. Det fick man ju göra i Tyskland om det var normal graviditet, och då kom läkare och barnmorska hem till en Lite skönt att ha en läkare "på min sida" inför min läkare som är helt emot hemförlossningar (och som påpekade att det var extremt ovanligt att man föder hemma i Sverige).

Tänkte bara berätta att nu är det helt bestämt att det blir hemförlossning, barnmorska är bokad! En riktigt härlig sådan, en äldre holländsk robust dam med över 4000 födslar bakom sig... Och det känns så bra!!! Tjohej!

Hej alla! Igår kl 10:17 kom vår lilla dotter till världen med planerat snitt! Givetvis är hon den mest fantastiska lilla bebis som finns! Det mest positiva med min upplevelse var att mitt brev blev läst och respekterat och man planerade för att göra mig till viljes, men så blev det inte pga komplikationer. Snittet upplevde jag därför tyvärr precis lika kaosartat och jobbigt som jag befarat men det spelar ingen roll längre. Skriver från sambons iPhone så jag får berätta mer senare.

Phu!! Äntligen! Hej!Nu har jag efter flera dagars plöjande läst igenom hela tråden! Kunde inte låta bli.Väldigt intressant och väldigt viktigt!Särskilt det här med bondingen. Nu inser jag hu otroligt störda vi blev den första timmen. K-vitaminövertalning (vi hade avsagt oss detta, men på något sätt blev vi övertalade att ta sprutan ändå. Vi hade varken kraften eller argumenten att stå på oss just då. Konstigt att ett nej inte får vara ett nej!), det skulle sys och fixas och pillas och duttas. Suck.Nu närmar sig förlossning nummer två. Och jag kämpar för att hitta ett par passande hemförlossningsbarnmorskor som vill jobba under sin semester.

Ja, det var väldigt olyckligt att de körde över oss då. Jag tycker ändå att de varit väldigt lyhörda för övrigt med att respektera våra önskemål i förlossningsbrevet. Trots att jag krävde både den ena och den andra bedövningen, så påminde de mig om vad jag skrivit i brevet, och föreslog mer naturliga smärtlindringar. Jätteglad är jag för det, eftersom jag absolut inte ville ha ryggbedövning. Och att låta navelsträngen pulsera klart var det ingen diskussion om, men väl detta med k-vitaminet. Tänk, där låg man med en nyfödd liten på bröstet och fick höra hur riskabelt det var att låta bli. Man är inte så svårövertalad just då. Och hjärnan är uppfylld av helt andra saker än att lägga fram de rätta argumenten. Det verkar som vi hittat ett barnmorsketeam som kan ställa upp, men nu får jag lägga min kraft på att övertala min man om att det absolut är värt 15000 att föda hemma. Han verkar inte tycka det, och det är tyvärr han som är den som har en inkomst av oss. Men det löser sig förhoppningsvis. Jag är envis och tror inte att han förstår hur bra det kan bli med en hemförlossning....så det är jag som måste förklara det för honom.