abuelita skrev 2013-07-02 20:12:48 följande:
Ni som går på infomöten för blivande föräldrar, ställ tuffa frågor vetja! Och om det då blir tryckt stämning och de skyndar sig att byta ämne (brukar fr.a. hända när frågor om avnavling kommer upp) , ställ frågan igen!
Läste nyss detta på Facebook:
Har just varit på informationsmöte för blivande föräldrar som ska föda på Danderyds Sjukhus (för "skojs" skull). Kan ju börja med att säga att de utelämnade all nödvändig information som krävs för att möjliggöra för informerade val genom förlossnings-, efterbördsskede och eftervårdstiden.
Som förväntat tillämpar de fortfarande rutinintagningskontroller såsom urinprov, blodtrycksmätning, vaginal kontroll och CTG-kurva. På min fråga om vad de gör om man nekar dessa rutinkontroller svarade bm:
"Då får man skriva på ett papper om att man ifrånsagt sig det, för det ses ju som en risk. Vi kan inte tvinga till något, men så fort barnet är fött kan vi behandla det mot föräldrarnas vilja"
(!) Kunde då inte hålla mig från att ge henne 'en blick' och klämma ur mig ett nedlåtande "Nej" . Snacka tryckt stämning det blev i aulan..."
Kopierar in #7025 , ett inlägg som Nyårsmamma skrev 12 dec 2012
.
"Till alla som undrar vilka rättigheter man har vid förlossning:
-------------------------------------------------- ---
Utdrag ur Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Handbok för vårdgivare, chefer och personal Aktuell från 1 januari 2012
.
Patientens självbestämmande
.
Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp (2 kap. 6 § regeringsformen). Hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet (2 a § 3 p. HSL).
.
All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig för patienten (jämför 2 kap. 6 § regeringsformen, förkortad RF). Det är den som har ett hälsoproblem som avgör om och när han eller hon vill eller behöver söka sjukvård. Orsaken till att man söker tandvård kan också vara att man vill få en förebyggande behandling. Det är den vårdsökande som avgör om be-handlingen ska tas emot eller inte samt om en påbörjad behandling ska av-slutas. Varje medborgare har ett grundlagsskydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Detta får under vissa villkor begränsas i lag. Sådana begränsningar finns till exempel i smittskyddslagen (2004:168), förkortad SML, LPT och LRV.
.
Hälso- och sjukvårdslagens och tandvårdslagens krav på självbestäm-mande är stark (2 a § HSL och 3 § TL). Rätten till information och inflytan-de är av avgörande betydelse för patientens möjlighet att utöva sitt självbe-stämmande och vara delaktig i vården. Det finns däremot ingen formell skyldighet för patienten att utöva sitt självbestämmande. Patienten kan över-lämna till hälso- och sjukvårdspersonalen att till exempel ta ställning till valet av behandlingsalternativ i en viss situation. Patienten har rätt att avstå från en behandling. Om det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar.Landstinget ska ge patienten den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat (3 a § HSL).
.
Olika former av samtycke
Hälso- och sjukvårdslagstiftningen utgår från frivillighet. Vanligen är det fråga om muntliga samtycken, som lämnas i anslutning till att personalen samråder med patienten. Ett samtycke kan naturligtvis också vara skriftligt. Oftast räcker det med att personalen drar slutsatsen att det finns ett sam-tycke eller att det är underförstått. Patienten kan genom sitt agerande visa att han eller hon samtycker till åtgärden, till exempel genom att underlätta att åtgärden sätts in. Genom att i informationsmaterial eller på annat sätt infor-mera patienten om olika former av samtycke kan onödiga missförstånd und-vikas.
.
Presumerade samtycken bygger på att personalen förutsätter att åtgärden är förenlig med patientens vilja utan att samtycket har uttryckts muntligt 15 eller skriftligt [3]. Inom hälso- och sjukvården tillämpas ibland vad som kallas hypotetiskt samtycke för att kunna sätta in behandlingsåtgärder, när den enskilde själv är oförmögen att ge ett samtycke, till exempel på grund av medvetslöshet. Ett sådant antagande utgår från hur en viss patient nor-malt skulle ställa sig till åtgärden.
.
Det finns också tillfällen när patienten ska ge ett aktivt samtycke. Särskil-da krav på information och samtycke gäller bland annat om ett vävnadsprov från en patient, en provgivare eller ett foster ska sparas i en biobank (lagen [2002:297] om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd [SOSFS 2002:11] om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.). Om patienten inte kan lämna samtycke får materialet bara sparas för vård och behandling. Särskilda bestämmelser om information till patienter gäller även för registrering i ett nationellt eller regionalt kvalitets-register (7 kap. 3 § och 8 kap. 6 § PDL).
Om det är aktuellt att en läkarkandidat eller annan vårdstuderande i stu-diesyfte ska närvara vid eller delta i vården av en patient, är det viktigt att patienten alltid tillfrågas innan och ges möjlighet att säga nej till detta (2 a § HSL och 3 § TL) [4, 5]. "