Månadsskiftet är min egentliga menstid och jag har haft sårvätska ett tag men idag kom det färskt blod o jag har ett grymt chokladsug o ett helvetes humör. HELAMMAR, Emil är 6 veckor... Tror tyvärr mensen är tillbaka, eller så är det stressblödning. Brukar ligga deckad i mensvärk andra dagen på mensen så vi får väl se imorrn..
Yippie!! Matning 22,03,07 :) o sovit hyffsar däremellan, TACK Emil :)
Idag har vi varit på bebisdejt :) vi träffade en kompis ur föräldragruppen som fick en tjej som e tre veckor :) hon var PYTTE, 2.3 kg vägde hon :) Emil blev jättestor helt plötsligt :P
Emil var lite "skrikig" hemma på fm, men såfort vi kom iväg var han supernöjd och social :) väl hemma igen blev han kinkig :P
Han har ett himla sjå när han ska bajsa, han stånkar o tar i, blir ledsen och tillsluuuuut kommer en prutt eller bajs, det e så jobbigt att se honom och jag tycker inte det ska behöva vara så jobbigt att bajsa :(
Haha tänk att man glömmer så snabbt hur man gick o längta o vänta och orkade absolut inte vara gravid längre :P nu kan jag känna att jag saknar magen, men jag vet ändå att jag kände mig ful o klumpig o inga kläder satt bra :D
Ca 0.8 ner denna vecka :) trodde inte jag skulle gå ner nått, har varit dålig på promenader, men hållt mig ifrån sötsaker :)
Grattis Moma!
Majorima - Emil skrek i morse så jag höll på att knäckas helt! Jag hamnar i en känsla och känner att jag borde gå, för jag är inte kapabel till att ta hand om honom, att jag e världens sämsta mamma. :(
Minifomdroppar ger vi med, jag orkar inte räkna droppar utan trycker ut ungefär den mängd 10 droppar e.. Dumt kanske?
När Emil inte kommer till ro lägger jag honom i mina armar, så han typ gnor ner huvudet under min arm/ i armhålan (stackarn haha) o så drar vi på Lars Winnerbäck, då somnar han ;)
Jag älskar winnerbäck, så jag antar att det beror på att jag blir lugn, sen står jag o gungar o sjunger med så det är väl lugnande :) sambon hatar Winnerbäck och säger " du har redan " förstört" Nova till att älska Winnerbäck, förstör inte Emil också " :)
Det börjar ta nu. Riktigt jobbigt.
Runt februari varje år har jag en nereperiod. Eller ja, jag blir deprimerad... Jag orkar inte ta mig upp ur sängen och allt känns hopplöst och jag har ångest.. Går omkring i nån dimma. Trodde jag skulle slippa detta året men tji fick jag. Emil skriker o jag gråter. Han äter o efter ett tag börjar han "tramsa" vid bröstet, ligger bara o gapar o gnuggar, tar tag o släpper. Å skriker. Då e jag rädd att jag inte har mat så det räcker, fast det kommer när jag trycker ut. Så får han ont i magen , han stånkar och tar i, har man tur kommer det en prutt, å han gråter o jag känner mig som världens sämsta som inte kan trösta mitt barn. Tillsammans med sömnbrist blir allt ohållbart o jag bara gråter o gråter. Han är världens finaste bebis och är helt underbar när han ligger o ler o tittar på världen runt sig. Men börjar han skrika får jag nästan panik för jag e rädd att jag inte kan trösta honom. Men ibland e jag lugn som en filbunke och tål hur mkt skrik som helst. Han somnar bra på kvällen, sen är det fram till första nattmatningen, oftast runt 1, sen sover inte jag mer för då börjar han stånka o försöka prutta igen.
I natt ska jag prova att inte ligga ner och amma utan sitta upp även på natten. Det är den enda skillnaden jag kan komma på mellan dag o natt nämligen, att vi ligger ner o han äter, kanske inte spelar nån roll..?
Dessutom är han snorig nu, har försökt suga med nässug men han blir vansinnig..
När jag tittar på honom får jag så dåligt samvete för att jag är ledsen :(
Allt detta med sömnbrist, snorig bebis och gråtande mamma tär som fan på förhållandet också :(
Nu har Emil haft en underbar vakenstund! Kan det bero på att hans syster kommit hem? Hon har varit i Sthlm i helgen. Hon köpte med sig en skallra från kuldesign, ett mjukt E. Hon leker med alla möjliga saker framför honom men han har bara ögon för sin syster :) så han har legat vaken, nöjd och glad i nån timme nu, SKÖNT!!
Jag ger upp. Jag får sova ca 2-3 timmar / dygn, SAMMANLAGT. Inte mer än ca 50 min i streck. Jag får helt enkelt ge upp allt socialt liv och bara försöka sova om dagarna. Jag ORKAR inte :( är kontaktkompis åt en tjej o behöver dom pengarna.. Men får ofta ställa in... Ska bowla med henne idag, men jag vill bara sova!! Jag går runt med huvudvärk o är tjock i huvudet jämt. Det är ju bara på natten Emil är som han är med sitt stökande, bökande o försök till att prutta... Jag ger upp, isolerar mig och skiter i allt.