December Bebis 2010 :)

Kom just på att jag typ skulle skriva ett förlossningsbrev till i morgon.. Om jag har speciella önskemål osv.. Får man som förstföderska vara så "nonchalant" att man säger att "man tar det som det kommer"? xD

Aww, skrutta!!  Grattis!

Då är vi två! Får alltid det av någon anledning när jag är sjuk och aj vad ont det gör. Fast jag har varit sjuk och hoppas verkligen inte jag blir det igen 

Har börjat få lite öh.. "sendrag" i ljumskar och nederdelen av magen, när jag reser mig och går. Även när jag vänder mig hastigt i sängen eller sträcker ut benen. Känns ungefär som träningsvärk. Någon som känner samma sak?

Godmorgon! Vilken babyboom det verkar bli nu ^^ Snart är vi inte många kvar, buhu  Stort lycka till till er alla, ingen nämnd ingen glömd!

Själv har jag inga känningar alls, om inte lite "ilningar" i livmodern räknas? xD Det kommer och går och är så svårt att beskriva så jag tror jag låter bli. Gör ju inte ens särskilt ont.

Utöver det är jag sååå trött på att vanka omkring här som en valross.. Mina fötter och ben är ENORMA.. Är inte lika svullen i ansiktet idag i alla fall, eller så har jag börjat vänja mig.. Det jobbiga är att mina händer fortfarande inte svullnar så (eller ja, det är ju skönt) så när jag berättar om hur mycket vatten jag samlar går blickarna till händerna direkt.. Har sedan innnan väldigt smala fingrar och handleder trots min övervikt. Så folk tror väl att jag gnäller utan anledning.

Börjar helt klart bli jobbigt nu, när man inte orkar lyfta benen ordentligt ens en gång. Siffrorna på vågen ska vi inte ens tala om, ska INTE bli roligt att väga sig hos BM idag.

Kuuul...  Hoppas på slempropp iaf!

Själv har jag vaknat ungefär en gång i timman och behövt vända mig, ena sidan domnar nämligen! Haha. Är det då man vet att man är tung som bly eller?

Juste, vecka 38 idag! (37+0) Är det nu man räknas som fullgången?

Känns som om jag gråtit en flod, men det märks inte på min svullna kropp, hoho.. Här kommer ett supergnälligt inlägg, så läs inte om ni inte orkar.

Varit hos BM och det var väl typ blandade besked där. Hade 130/90 i blodtryck när hon mätte första gången och sedan 125/85. Inga skyhöga värden, men hon sa att hon blev lite orolig eftersom jag sade att jag svullnat även i ansiktet och så. Inga proteiner i urinen så ingen havandeskapsförgiftning "ännu", men jag gjorde bäst i att vila mycket nu så att blodtrycket inte skenar iväg. Ska dit igen på måndag så vi får hoppas att det inte stiger i höjden..

Det hemska är att jag typ bröt ihop när vi pratade, jag sa som det var: Jag är en valross och jag kan inte stoppa att vågen pekar uppåt, det känns skit! Jag hatar att gråta "inför folk" och nu satt jag där och storbölade så fort hon frågade "hur är det?". Hon vet att jag har haft problem med vikten sedan innan och jag nämnde även att jag känner mig så egoistisk som är så deppig över vikten, det är ju ett underverk därinne! Men hon tyckte inte det var egoistiskt utan förstår att jag har det jobbigt just nu. Snarkar som en gris, kan inte sova på natten för att jag domnar bort osv osv.. Att jag dessutom börjar få högre blodtryck känns ännu mer "tjockisaktigt" och så tänkte jag: "jaha, nu ska jag vila ännu mer, är ju en rolig ordination för en tjockis". Så allt är bara "tjockis tjockis tjockis" just nu, jag ORKAR inte mer.. Får ont i knäna av att böja mig ner liksom.. Det är verkligen psykisk terror på hög nivå. Försöker skämta bort det men faktum är att jag inte pallar så mycket mer, jag orkar ju knappt ta mig in och ur lägenheten som ligger på andra våningen.. Får använda min pappas skor som är i storlek 42 osv.. *gnäll gnäll gnäll*

Det positiva var väl att jag inte hade protein i urinen, blodsocker var bra och blodvärdet, hör och häpna: 143!

Hjärtljuden gjorde mig i alla fall glad, fast jag grät nästan av det också för att jag är så känslig nu. Tickade iaf på med 152 slag/minut. Magen mätte 36 cm fast jag tycker det känns som om den växt mer än 1 cm sedan sist (tycker hon mäter olika långt ner från gång till gång).

+24 kg ligger vikten på nu.

Innan jag gick sa BM till mig att hon tycker jag är vacker som gravid. Knappast troligt säger jag, men jo sa hon: "Du som är så lång och har så fin form på magen och med dina mörka färger. Jag ville bara att du skulle få veta det". Underbara människa.

Ja det kommer bli.. "Intressant" minsann.. Många promenader med barnvagnen? Jag som ÄLSKAR att promenera.. Haha..

Vet du vad det lustiga är? Jag vill tröstäta bort min deppighet.. *snark*

Nej BM sa det också, att det är relaterat till graviditeten istället. Jag hoppas jag slipper en HF, vore verkligen toppen på hela härligheten nu. "Och du ska orka i tre veckor till" sa BM, ja precis. Jag ska ju det.. xD

Och jo, det är förmodligen mest vätska, men det är inte ett dugg roligt ändå med tanke på hur mycket jag har till övers sedan innan. Nej det har jag nog missat, är så jag känner nu också, fast folk känner igen mig minsann.. Säger "du kan väl inte ha gått upp så mycket" jo tjenare! Sen ska alltid någon vara värre också, "jag gick minsann upp 35 kg!" får jag höra xD Det är väl ingen tävling.  Ja min BM är underbar!

Härligt med TUL, läkarna tyckte väl inte heller att den var så värst liten?

Oj, vilken tjockis!  Stort grattis till "lilla" killen, haha!  Någon hade det visst bra därinne!