• MissLaila

    ADHD/Asperger, ärftlighet?

    Min sons halvbror, samma pappa, har fått diagnosen ADHD/Asperger..
    Pappan har själv koncentrationssvårigheter och har svårt att varva ner..
    Nu undrar jag hur stor risk det är att min son oxå får/har något?

    Jag vet inte om han är ett typsikt barn eller om det är något galet.
    Han blir 4 år i September och har jätte svårt att ta det lungt och varva ner.
    Sitter han och tittar på film så sitter han still max 5 min sen sitter han och leker med något annat.. När man busar med honom blir han jätte uppe i varv..
    Han är jätte duktig på att lägga pussel, pyssla osv.

    Ska jag vara orolig, eller låter det som något typiskt barn?

  • Svar på tråden ADHD/Asperger, ärftlighet?
  • caspersmamma 08

    min älsta son har asberger och när han fick sin utredning så var det inga problem, jag själv kontaktade bup och berättade att jag ville göra en utredning på sonen.

    Sen flyttade vi till en annan kommun.

    Dottern har ADHD med asbergerdrag och när jag började misstänka att det kanske var något med henne också så ringde jag till bup men då får jag till svar att det måste gå via skolan att dom först ska bestämma om de tycker att hon ska utredas.
    Det här var precis i början av sommarlovet och när skolan äntligen började igen så pratade jag med hennes hjälplärare som hade haft henne ganska mycket.
    Hon sa att hon också tänkt på det och även andra vuxna på skolan har haft sina funderingar. Men varför hade dom då inte sakt något då kanske vi hade fått utredningen mycket snabbare.

    Min yngsta son är nu 22mån och han ska utredas nu i september och varför vi väntar till sep är pga av att jag vill vänta orkar inte med någon utredning just nu men när läkaren nämde utredning så sa jag att det kan man väll inte göra förrän barnet är äldre men då sa läkaren att så var det förr men nu vill man göra utredningen så tidigt som möjligt.

    Min syster dotter har också fått diagnosen ADHD men när hennes föräldrar började misstänka något så pratade det med hennes lärare för att höra med henne om hon tyckte att det kanske kunna vara något med flickan men läraren tyckte inte det och det var väl lite konstigt för nästan varje dag hade det hänt något i skolan och de fick komma ditt men som förälder vill man ju inte att det ska vara något fel på enns barn så de lyssnade på läraren.
    Några månder senare så flyttade dom och flickan började i en ny skolan och redan första veckorna så såg hennes nya lärare att det var något och ordnade ett möte med föräldrarna.


    Alexander 95 Felicia 97 Casper 08
  • Killarnas morsa

    TS, jag kan bara råda dig att vara vaken och klarsynt ang sonens ev svårigheter.

    ADHD har väldigt hög ärftlighetsfaktor. Hur det är med AS vet jag inte.

    I vår familj har maken och båda sönerna ADHD och om jag gör en helt oproffessionell statistik bland våra goda vänner så blir det nog sådär två av tre barn, typ.

    Det är lite svårt att säga därför att föräldrar ibland inte är lika benägna att utreda barn nummer två coh tre. De tänker så här "Vi vet vad det handlar om och hur det ska hanteras så en diagnos gör ingen skillnad"
    Rätt eller fel?
    I vårt fall är alla tre utredda för att de ska kunna medicineras.

    PS: Vad det gäller skolans ansvar kontra föräldrarnas så vill jag bara väcka en fundering. När jag fick mina barn så visste jag knappt att det ADHD fanns. Sedan får jag två söner som är precis som sin pappa. Ska jag ensam avgöra vad som är normalt?? I vår familj är det jag som är annorlunda och att ha ADHD är normalt...
    Normen för avvikande beteende sätts av omgivningen.

  • caspersmamma 08
    Killarnas morsa skrev 2010-05-14 00:09:01 följande:PS: Vad det gäller skolans ansvar kontra föräldrarnas så vill jag bara väcka en fundering. När jag fick mina barn så visste jag knappt att det ADHD fanns. Sedan får jag två söner som är precis som sin pappa. Ska jag ensam avgöra vad som är normalt?? I vår familj är det jag som är annorlunda och att ha ADHD är normalt...Normen för avvikande beteende sätts av omgivningen.
    ja håller helt med dig jag förstår inte varför en del är så rädda för att deras barn ska få en diagnos tycker synd om barnen som säkert känner sig annolunda men inte kan förstå varför.
    Min sons farmor kan inte acceptera att sonen har asberger hon leter hela tiden efter tecken på att han har fått fel diagnos pga att han inte är som dom barnen som man läser om som har tecken och det senaste nu är att de ska vara dåliga grovmotorisk och det är inte sonen
    Jag frågade hans psykolog för något år sen om de kunde ha ställt fel diagnos men hon svarade att han hade de tecken för att ha asberger och att autismspektrumet är så stort att de går inte att skriva om alla symtom man kan ha, mycket är ju hur dom tänker och beteer sig i olika situationer.
    Alexander 95 Felicia 97 Casper 08
  • Trollet Ludenben
    Killarnas morsa skrev 2010-05-14 00:09:01 följande:
    TS, jag kan bara råda dig att vara vaken och klarsynt ang sonens ev svårigheter. ADHD har väldigt hög ärftlighetsfaktor. Hur det är med AS vet jag inte. I vår familj har maken och båda sönerna ADHD och om jag gör en helt oproffessionell statistik bland våra goda vänner så blir det nog sådär två av tre barn, typ. Det är lite svårt att säga därför att föräldrar ibland inte är lika benägna att utreda barn nummer två coh tre. De tänker så här "Vi vet vad det handlar om och hur det ska hanteras så en diagnos gör ingen skillnad" Rätt eller fel? I vårt fall är alla tre utredda för att de ska kunna medicineras. PS: Vad det gäller skolans ansvar kontra föräldrarnas så vill jag bara väcka en fundering. När jag fick mina barn så visste jag knappt att det ADHD fanns. Sedan får jag två söner som är precis som sin pappa. Ska jag ensam avgöra vad som är normalt?? I vår familj är det jag som är annorlunda och att ha ADHD är normalt... Normen för avvikande beteende sätts av omgivningen.
    Jag tycker det är fel att låta bli att utreda om man vet att det gäller ADHD. Nu kan ju egentligen inte jag tycka till om den familjen du pratar om för de gör naturligtvis som de vill men om det hade gällt min son hade jag tyckt det var fel. För även om jag vet vad det är och hur det ska hanteras så vet inte alla andra, som skolan tex det. Namn på problemen ökar ju både förståelsen, rättigheterna till extra stöd och hjälp och medicinering om barnet skulle behöva det.
    Älskade ungar
  • Zoran

    70% att ditt barn får det om du har asperger.
    så få barnet att vara i magen så länge som möjligt. 

    ja det är ärftligt. 

  • SaramedM
    Zoran skrev 2010-10-18 01:15:15 följande:
    70% att ditt barn får det om du har asperger.
    så få barnet att vara i magen så länge som möjligt. 

    ja det är ärftligt. 
    Var får du den siffran i från?
  • Minnie69

    Ber om ursäkt för min nyfikenhet. Har läst om det här med ärftlighet och då det förekommer i både mannens och min släkt så undrar jag vad man ska hålla utkik efter som "tecken" på att ens barn kan ha det?

  • caspersmamma 08
    Minnie69 skrev 2010-11-02 16:46:08 följande:
    Ber om ursäkt för min nyfikenhet. Har läst om det här med ärftlighet och då det förekommer i både mannens och min släkt så undrar jag vad man ska hålla utkik efter som "tecken" på att ens barn kan ha det?
    Nej jag tycker inte man ska hålla utsikt för då kommer du se tecken hela tiden utan om det är något så kommer ni märka det så länge som ni inte blundar för problemet/svårigheterna
  • Minnie69

    Ok, tack för svaret. Jag blev bara oroad när jag upptäckte att det fanns i båda våra familjer. På ena sidan hos samtliga barn till den föräldern. Det var anledningen till att jag började undra över ärftligheten för övrigt.

  • mamma till 2 frön
    Har själv en son under utredning adhd/ocd så jag förstår din oro. Vi har misstänkt något sedan hans första levnadsvecka. Klippte in lite info från autismforum som kanske kan ge dig lite om ärftlighet. Lycka till och njut istället för att oroa dig (vet det är svårt). Ärftlighet

    I många fall av autism finns en ärftlig faktor. Om ett barn i en familj har autism är risken för att syskon också drabbas mellan 2 och 6 %, vilket innebär att risken är minst 10 gånger ökad. Ett annat sätt att uttrycka ärftlighet vid autism är att i ungefär 97 % av familjerna har endast ett barn autism medan det i 2-3 % av familjerna finns mer än ett barn med en autismspektrumstörning.


    När autismen beror på genmutationer i enskilda anlag på kromosomer som inte är könskromosomer, kan nedärvningen vara antingen dominant eller recessiv. Är ärftlighetsgången recessiv måste barnet få sjukdomsgenen från båda föräldrarna för att sjukdom ska uppträda. Dominant ärftlighetsgång innebär att det räcker med att sjukdomsgenen förs vidare från endast en förälder för att ge sjukdom. 


    http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/orsaker/prenatal_kromosomer/index.html
  • Dimisi
    Simsonen skrev 2010-04-30 19:48:25 följande:
    Det är bara min personliga åsikt att föräldrarna har det yttersta ansvaret för barnens välmående och den behöver inte delas av andra.
    Behöver inte delas? Jo, du kan faktiskt inte välja ifall du vill dela ansvaret för ditt barn med samhället. Har du läst läroplanen för förskolan eller grundskolan? I den står det att skolan har ett mycket stort ansvar både för barnens fostran, utveckling och mående.

    Man kan tycka vad man vill om det. Om man vill minska samhällets inflytande får man arbeta politiskt.

    Men eftersom vi har styrdokument i skolan som fastslår ett mycket stort ansvar, så bör man förvänta sig att skolan faktiskt lever upp till det ansvaret.

    Jag är själv lärare, och jag tycker att de flesta lärare saknar de kunskaper som krävs för att kunna leva upp till det stora ansvaret för barnens psykosociala och emotionella utveckling. Antingen får man minska ambitionen, eller se till att fler inom skolans värld har utbildning i psykologi, tycker jag.
Svar på tråden ADHD/Asperger, ärftlighet?