Plus igen efter mf/ma

Sugar jag hade ringt in och bett dem kolla. Man kan öppna sig utan sammandragningar.

Angelina har du fött vanligt någon gång? Jag tycker det är svårt att ha något att jämföra med för jag har ju fött normalt och fem min efter min förlossning så följde jag med barnet in på neo. Nu blir jag väl liggade tills bedövningen släpper. Och missar flera timmar usch så nervös för det. Sen har jag skalpell fobi och ärr fobi haha se jag lär få panik. Men hoppas att det blir nästan smärtfritt. Man vet ju inte vad som väntar känns det som :P

Nu ringde jag fl men de verkade tro att det hade att göra med foglossningen kanske. De bad mig ringa min BM imorrn eftersom det inte lät akut. Och ja, de har nog rätt. Jag ringer dit imorrn om trycket kvarstår.

Nej, jag har inte fött vaginalt, de har fått snitta mig akut eftersom jag inte öppnat mig som jag ska (tyvärr, var väldigt ledsen för det ett långt tag). Nu får jag inte föda vaginalt mer, så går allt bra denna gången blir det snitt igen. Jag är snittad i Lund, jag fick bebisen på bröstet och fick t o m amma lite innan de gick iväg, men så kom de ju också i 39+2 och 40+6. Därefter fick jag ligga på uppvaket i två långa timmar, men samtidigt fick maken en enorm chans att anknyta till bebis innan jag kom upp på avdelningen. Man ser ju inget av skalpellen, de hänger upp ett stort grönt skynke precis under bysten och sedan berättar de precis vad de gör. När de snittar känner man bara att de liksom bökar runt, vilket kan upplevas lite obehagligt såklart. När de sätter ryggbedövningen ska du be om en erfaren narkosläkare, ingen AT som är osäker på hur nålen ska sättas 

Fast tjejer, ni som blivit snittade, bara för att man föder vaginalt är det ju inte garanterat att man får upp barnet på bröstet. Jag fick upp W i 30 sek men så fort navelsträngen var klippt så fick min man ta henne då jag blödde (förlorade 1.6 l blod) och det gjorde för ont när de var inne och "grävde" så jag kunde inte ha W på kroppen. Wilda fick söka sig fram till makens bröst och det var jag jätteledsen för att jag missade. Men maken var ju stolt som en tupp och pratade - eller ja han rabblade "finaste flickan i världen" och "prinsessan" i en låååång kör under den tiden de "lagade" mig.

Men kan inte bebisen ligga och trycka mot tarmen då?
Tro mig, man öppnar sig inte obemärkt, öppningsskedet gör ONT från första sekund!

Tror inte alls att du behöver oroa dig men kolla med BM om hon har någon förklaring.

Alicia

Försöker inte skrämmas, men du kan absolut öppna dig relativt obemärkt Sugarrush, alla kvinnor är olika. Syrran kom in till förlossningen och var 7 cm öppen utan mer än lite molvärk à la mensvärk, 2 timmar senare är Alvin född. Enda anledningen till att hon åkte in öht var för att bm ville det då detta var barn nummer tre. Så visst kan det hända, även om det kanske inte är så vanligt.

Fast min mamma öppnade sig nästan helt utan smärta när hon fick mig. Kom in med mindre än två timmars marginal till BB för att hon inte tyckte det var tillräckligt "farligt ont" för att åka in. Hon tyckte mest det spände lite =)

Så jag tror det kan vara olika. Men de flesta har nog ont

hade inte spec ont när jag öppnade mig när ja skulle få lillan.. åkte till förlossningen för kontroll då  vattnet gick en månad för tidigt, å när jag kom till förlossningen tog det 17min tills hon e född.
så det e så otroligt olika varje gång

Hmm okej, det låter ju inte så bra. Jag tar och ringer in imorrn bitti igen om det nu inte släpper....
Kanske är det vanligare att det går så fort när man har fött barn innan. Ja jäklar vilken tyngd det är neråt nu, men inget som jag skulle kunna kalla "värkar".

Jag skulle ha fått ha Molly med mig på uppvaket om jag inte blivit oplanerat sövd i samband med att jag skulle sys ihop. Så det är lite olika beroende på om sjukhuset har ett avskilt uppvaksrum för kejsarsnittade. Men om barnen ska till neo så är det ju svårt.  

leaeva: rekommenderar dig att prata med någon på ett aurora/anima-team eller vad det nu heter hos dig. Då kan ni prata igenom vad du är rädd för och precis hur det kommer att gå till. Jag tyckte att det kändes bättre att få reda på hur alla steg ser ut. Du kan säkert få en liten rundtur på sjukhuset och se operationssalen, uppvaket, BB osv. så att du har en bättre bild av vad som väntar. Det hjälpte mig massor när jag var rädd och ångestfylld inför snittet.  

Tips: Be dem sätta katetern när du redan är bedövad, då märks det inte. Ryggbedövningen kändes som elektriska stötar för mig, men det var ok. Det kändes som att de rev i tyg när de öppnade magen. Det gjorde inte ont men det var lite äckligt. Sen ett sista tips är att du kommunicerar direkt med narkosläkaren ifall du börjar må illa, blir yr, får ont i axlarna eller liknande, så att hen snabbt kan sätta in medicin (via en sån där sprutgrej på handryggen).