Plus igen efter mf/ma

det som är jobbigt är ju när man flyttad och då behöva backa en vecka eller liknande. Jag hade bytesdag idag egentligen, men får nu vänta tills på lördag med bytet.... suck

MCT79, jag förstår att du vill byta med mig så jag kanske inte ska gnälla över mina "problem" med att bli flyttad framåt i tiden, var inte meningen att göra någon ledsen!

Angående min flyttning i tiden, minns faktiskt att på mitt första VUL så blev jag daterad 3-4 dagar bakåt även då, så det stämmer säkerligen. Det kanske bara var på KUB som den var lite stor för tillfället

en fråga tjejer: många kvällar får jag som "sammandragningar" (vet inte hur en riktig ska kännas) och det känns som hela magen/livmodern drar ihop sig för att sedan skicka ner värk i benen och underlivet...
Vad är det? Är det normalt nu i v 18?

Fler som har/har haft som värk/träningsvärk/ont om man tar på magen i v 18? Är det växtvärk som känns så kraftigt eller bör jag ta det lugnt och vila tror ni?

När jag vilar är det bättre, fast dock kommer det mesta onda ibland när jag lagt mig ner för kvällen i soffan.
Men som just nu kjänns det hela tiden om jag går och står... men bättre om jag sitter ner.

Vart ringer man då? sin bm?

Åh alltså, det måste vara små sparkar jag känner! Det buffar till lite i magen, ofta på samma ställe. känns som någon petar mig i magen inifrån liksom Har känt samma sak i flera dagar men mer tydligt i går och idag... vilken lycka, vad häftigt, men ändå lite obehagligt

Godmorgon på er!

Sitter på jobbet och är jättetrött, samtidigt som det buffar lite i magen Ska försöka stoppa i mig något att äta snart, men mår så illa....

Hur går det för dig med spyandet Miraclee?

Jag har börjat se samband mellan mina "sammandragningar" och onda i magen, och det är värre när jag behöver gå på toa... hm, kanske trycker det på på alla olika sätt nuförtiden?

Imorse när jag vaknade hade jag en kula som man såg tydligt när jag låg på mage, mysigt MEN, jag kollar varje dag så jag inte fått bristningar, är så himla rädd för det!!!

Förresten, en fråga. Ofta på jobbet så pratar vi barn och jag är lite orolig för hur livet kommer se ut med en bebis, vi som gillar att vara två, att resa, att ha det bra och ha mycket tid till saker och ting... och ofta hör man av alla "ja passa på nu för sen är det för sent" eller "ja vänta du bara" eller "oj oj du vet inte vad du gett dig in på"....

Ni som redan fått barn, typ Mabaja... är det så hemskt? Kan man inte leva längre?

Vi vill nog försöka ha kvar "livet", vårt liv, även om det kommer bli annorlunda. Men vi vill fortfarande resa, lämna bort barnet när det är äldre för att bo på hotell en natt osv, men det kanske är tankar som bara finns i min drömvärld?

Jag har vänner och bekanta som inte lämnar bort sina barn nån gång, som inte skaffar barnvakt eller gör annat än att låta livet kretsa kring barnen, ska man inte tänka som ngn skrev här i tråden - att barnet kommer in i VÅRT liv, inte tvärtom?
Självklart kommer vi älska vår plutt massor, men varför varför säger alla att livet är slut och att jag ska passa på med allt nu?

Dagens fråga.... ja det kanske vore ngt

ja jag vet, har tänkt på att jag inleder så ofta... tror det är för att "försvara" mig lite haha, att jag frågar så mycket konstigt hela tiden

Ja ja kan försöka ta en bild ikväll!