Ummi07 skrev 2010-06-22 20:20:06 följande:
Hejsan alla. Har suttit här o läst en hel del sidor, dock inte alla 243 stycken :) o jag lär mig en hel del o får en del frågor oxå.
Har själv kämpat med vikten så länge jag kan innas. De sista 4-5 åren har det rullat på rejält.
Förra vintern (-09) gick jag med i en KBT inriktad viktnedgångsgrupp, gick ner 10 kg på 6 månader, men har nu gått upp dem alla igen o något litet mer...
MEN gruppen gav mig jätte bra verktyg att jobba med mig själv o min självbild o sånt...I alla fall handlade det om typ acceptera det som man inte kan ändra o det man kan ska man ta tagi o ändra. Jag började då fundera på GBP. Tog kontakt med Vårdcentralen o fick en remiss till Örebro Univertistetssjukhus. Blev kallad till infomöte veckan efter redan. Det var i maj. Nu väntar man. O vad jag förstår kan detta ta ett år innan man får träffa läkare för bedömning.... SUCK!!!!! JAja, det som skrämmer mig lite är att jag gått upp igen nu efter att jag tagit beslutet att kollao m jagk an få en GBP... Jag e 169 cm lång o väger i dagsläget 126 kg, så BMI kravet lärar ju inte vara något problem :) :(
Info mötet var intressant men vi var ju 200pers där... som jag förstår så har dem 4 sådana här möten per år o sedna görs det 4 PO i veckan...det blir ju till att vänta det förstår ju jag....
Någon anna här som gått igenom hela cirkusen här i Örebro, eller kommit en bit på väg?
O sedan ni som gjort eran op... Det jag tänkter mest på är att jag aldrig kommer kunna ÄTA igen, typ aldrig klunka i mig dryck när jag är törstig, är det så, eller försvinner suget. Törsten kan man väl inte bli av med:S
Sorry om jag skriver som en kratta...stavning e ju inte mitt starkaste ämne :)
Jag har också gått en KBT kurs(stahremetoden )det gav mycket men att gå ner ca 50kg som jag behöver gå ner är oerhört svårt. Operationen är ett verktyg men den gör inte allt man måste jobba med vikten ändå. Jag gick KBT kursen hösten 08 jag fick remissen skickad från VC våren 08 sen fick jag vänta två år innan operationen. Väntetiden till operationen blev för mig ett sista försök att försöka gå ner själv så när jag väl operades hade jag verkligen försökt allt och jag tvivlade inte att operationen var något jag verkligen behövde
Nu har jag inte varit opererad länge men det där med aldrig mer kunna äta och dricka som förut......känns för mig inte som ett problem visst att dricka tar längre tid och man kan inte äta som förut. Men jag har varit på flera tillställningar ingen har tänkt på eller ens kommenterat det jag äter eller hur lite jag äter. jag har inte saknat något än :)
