när jag fråga om man måste flyta på ren kur sa dom bara att det viktigaste var att jag går ner till den vikt dom sa och det har jag ju gjort...men nu blir jag orolig här när jag läser att man MÅSTE flyta i minst 2 veckor.
alltså jag håller på att bli tokig..jag är så salt sugen ...vad fan ska jag göra vill ju inte vräka i mig salt jue:O(
Nu klara jag snart inte mera...detta saltsuget gör mig galen någon som har nåt råd alls!!
Nu är det är det knappt 2 veckor kvar..jag börjar bli rädd och känslan av obehag börjar infina sig igen...jag känner mig ledsen och orolig ..någon som kan peppa lite?
nä fy , jag avbokar på måndag detta går inte...grattis till alla som lyckas men jag ger upp.
tack till trollbottom för att du fick mig på rätt spår igen ..
nu är det bara 10 dagar kvar..jag är rädd som bara den..jobbigt bara om dom nu säger en annan sak när man kommer ner om flytet då vet jag itne vad jag gör.
Nu gäller inte denna vikten då det inte är invägingsdag och jag svälter mig själv lite då mitt pulver är slut men det var sååå skönt att se siffran på vågen 114,7....det var fan inte igår:OP
Usch jag känner mig ledsen.
Hur mycket jag än ser fram emot OP:n, så får jag inget stöd av familjen.
"Tänk igenom ditt beslut. Om du vill ha fler barn är OP:n bortkastad! Vem har sagt att det är lätt att gå ner i vikt? "
Åh...
Hur tänker ni? Hur känner ni? Är det någon här inne som gått igenom en OP och sedan blivit gravid?
Hur har kroppen reagerat?
Någon som kan ge en input?
/En ledsen Sara
jag skulle önska mig två veckor till att förbereda mig på...har gått ner dom kilon jag ska men inte endast på modifast..jag är så nervös och uppi varv att jag behöver lugnande...usch vad jag mår skit just nu ...
kom hem igår och imorgon ska killen jobba 8-20 vovven måste ju ut ..är det okej att gå en runda med henne det gör ju fortfarnde sjukt jäkla ont och hon drar en aning då hon fortfanrde är valp...vad tror ni bli bäst ska jag be om hjälp?
okej nu mår jag så psykist dåligt av detta att jag vill seriöst skada mig själv , har inte mått så här dåligt på 7 år..jag vet itne ens om jag vill ta mig genom det, hur ska jag kunna se framåt som alla säger när allt jag ser är mörker.
jag har försökt skriva upp delmål men jag är så låg och nere att jag inte vill göra nåt alls. jag gör vad som helst för att få detta ogjort...vad som helst.
Tror vi opades samma dag och jag hade isåfall sängen mittemot din på sjukhuset.
kanske blir bättre när jag börjar med mina vitaminer vad vet jag ,men att inte vara som förr är jobbigt jag är inte en person som funkar när jag MÅSTE göra saker.