hur mycket egentid har ni sen erat barn föddes?

Vi har egentid minst en gång i månaden över en helg. Då har mina föräldrar sonen. Jag har turen att ha många i min omgivning som spontant ofta hör av sig och frågar om dom kan få vara barnvakt

När dottern var liten så var det minimalt. Typ för att duscha eller så ungefär. Längre stunder var mycket sällsynta!

Sen hon var 2 så har jag 1 kväll/vecka som jag är iväg med kompisar. Annars är det när hon sover på kvällen, då pluggar jag oftast. Pluggar och pendlar, tycker det är mycket att vara borta redan!!!

Vi fick en son för drygt 3 v sen och är fortfarande kvar på sjukhuset. Han hade tarmvred och har opererats två gånger redan. Vi har en del egentid, eftersom vi inte får ha han på rummet. Kan sitta hos han nästan hela dagarna om vi vill, men vi är lite på rummet och ser på tv och pratar också. Sover hela nätterna, så halva dygnet drygt har vi som egentid.

Hade vi vart hemma och allt hade vart som det skulle hade jag nog haft egentid när jag är på toa och när han sover typ =P
Sambon hade jobbat i så fall.

Alldeles för liten egentid tyvärr.
När dottern var liten, för en 10 år sedan. Så hade jag mera egentid.
Hennes farmor såg till henne ganska ofta.
Hon sov där när hon var ca 2 månader, sov där i 4 dagar när  jag åkte bort och vilade upp mig.
Sen hade jag egen tid varannan helg. Behövde det verkligen!
Nu får jag inte många timmars egentid i veckan. Sonen på 3 år är ju alltid hemma med mig förutom när
jag jobbar, eller sambon tar honom och åker till badhuset tex.
Men önskar verkligen jag fick mera egentid. Helst en heldag i veckan minst.

Vår son är snart fem och själv har jag egentid om dagarna när han är i skolan. En eller två kvällar i veckan brukar jag gå ut och träffa vänner.

Tillsammans med sambon blir det tyvärr inte så mycket egentid eftersom vi inte känner så många barnvakter i staden. Om man inte räknar med när sonen sover, förstås.

Vår dotter är 6 månader och jag är iväg och tränar 2-3 gånger/vecka på kvällen. Då är hon hemma med sin pappa. Sen har jag och min man haft barnvakt 3-4 gånger för att göra saker tillsammans eller för att båda varit upptagna med något på var sitt håll. 

Min son är fem och ett halvt. Jag har "egentid" - detta vidriga uttryck - när han sover och då läser jag, spelar datorspel, surfar, tittar på tv och det händer att jag pratar med min man.

Vi försöker komma iväg och springa eller simma någon kväll per vecka, det tar kanske en timme, och då medan den andre nattar barnet. Om någon av oss vill iväg och träffa en kompis ensam så brukar det gå att ordna.

Men vi lämnar ytterst sällan bort honom för att göra något roligt bara vi två - det är ju roligare att göra det alla tre, faktiskt.

Fast man kan inte ha med barn över allt, det beror ju helt på vad man ska göra!

Jovisst - och vi HAR gått på middag eller på bio bara vi två. Enstaka gånger. Men om vi skulle åka till London en långhelg tex och ha honom hos mormor, eller andra sådana "vi måste ta hand om varandra också" aktiviteter som många verkar ägna sig åt så hade han verkligen varit helt förstört ledsen över att inte få följa med. Och det mesta av den typen av bara-vuxen-aktiviteter ägnade vi oss åt innan vi fick barn, eftersom vi var något äldre än 21 när sonen kom, om man säger så så nu planerar vi inte in semestrar, helgnöjen osv som inte passar för en femåring.