• Fr1dlyst

    2-åring på begravning?

    Min sambos farfar har gått bort och vi ska på begravning.
    Hur vi ska göra med vår sjövilda tvååring kommer vi inte riktigt överens om. Jag tycker han ska vara hemma, och komma på fikan efteråt. Han kan inte sitta still, och folk kommer vara ledsna och gråta. Han förstår ju inte vad döden är.
    Sambon tycker han ska vara med, men jag är som sagt tveksam.

    Vad tycker ni?


    Axel 080415 och Ludvig 100315
  • Svar på tråden 2-åring på begravning?
  • Sarah84
    SaramedM skrev 2010-05-16 18:17:01 följande:
    klar de gör om de känner personen!Menar du allvar med att en 2 åring som förlorar en nära anhörig inte sörjer?
    Nej de minns inte vid vuxen ålder om gammelmormor gick bort då de va 2 år gamla.
    & nej jag tror inte att en 2åring förstår att de har dött= finns inte längre..
    Min dotter då hon va 2 år förstod inte de & hon förstår inte vad död är nu heller vid 3år..
    *Agnes 2007-05-14 * Gustav 2009-08-19*
  • Busbellan

    Min dotter var 2,5 år när hennes mormor dog och det var ingen tvekan om att hon skulle med på begravningen, hon var ju också en nära sörjande som behövde säga farväl.
    Tyckte det var viktigt att hon fick vara med hela vägen. Först träffade hon mormor på sjukhuset innan hon dog, sen fick hon se henne efter döden och sen med på begravningen.
    Nu i efterhand vet jag att vi gjorde helt rätt, genom att gå igenom dessa stegen så var det mycket lättare för henne att förstå vad som faktiskt hände


    Mamma till Nora, August och Ella
  • Hertha
    parvati skrev 2010-05-16 18:27:10 följande:
    På vilket sätt ska en 2-åring fatta att farfar har dött och att kistan man ser är en farfar ligger i? Visst man kan ha öppen kista och gå fram och ta ett sista farväl men det lär knappast en 2-åring ändå förstå. Inte kommer man minnas begravningen helelr. Det är inte nödvändigt att en 2-åring ska med på en begravning pga 2-åringes psykologiska behov.
    Men öppen kista är väl fortfarande ganska ovanligt här?

    Däremot kan man kanske berätta för 2-åringen att alla är där för att säga farväl till farfar, mormor eller vem det nu är och att alla är ledsna för att man nu inte kommer kunna träffa denne något mer. Och om barnet har en väldigt nära relation till människan så kommer det vara mycket enklare att berätta och prata om varför det inte går att träffa farfar mer.
  • parvati
    Hertha skrev 2010-05-16 18:34:17 följande:
    Men öppen kista är väl fortfarande ganska ovanligt här? Däremot kan man kanske berätta för 2-åringen att alla är där för att säga farväl till farfar, mormor eller vem det nu är och att alla är ledsna för att man nu inte kommer kunna träffa denne något mer. Och om barnet har en väldigt nära relation till människan så kommer det vara mycket enklare att berätta och prata om varför det inte går att träffa farfar mer.
    En 2-åring har inte abstrakt tänkande, därmed inte sagt att man inte ska säga att farfar har åkt till himmlen eller hur man nu förklarar döden. Men jag tyckte bara att det var intressant att en del tror att en 2-åring tänker på samma sätt som en 5-åring, tonåring eller vuxen.

    Att få säga adjö vid öppen kista gör kanske döden mer verklig i Sverige är ju döden främmande, man dör på sjukhus, proffesionella tvättar och gör i ordning den avlidne.
  • Gullegrynet
    Sarah84 skrev 2010-05-16 18:15:11 följande:
    Fast en 2åring sörjer knappast. De kommer inte ens minnas att de träffat den personen. & har absolut ingen aning om vad döden innebär..Så kan man få barnvakt ser jag verkligen ingen anledning att ta med så små barn.
    Min son var 1 år och 11 månader när min bonuspappa dog. Han sörjde på sitt sätt och än idag, (han är nu 4,5 år) har han minnen från sin bonusmorfar och pratar ofta om honom, himlen och döden.

    Däremot hade vi inte honom med på begravningen. Inte på grund av att vi ansåg att han på något sätt inte borde, jag tror mycket väl att små barn kan delta på begravningen. Anledningen var istället att jag behövde vara ett stöd till min mamma den dagen och hade fullt upp med att fixa, ordna och trösta.
  • Hertha
    parvati skrev 2010-05-16 18:37:59 följande:
    En 2-åring har inte abstrakt tänkande, därmed inte sagt att man inte ska säga att farfar har åkt till himmlen eller hur man nu förklarar döden. Men jag tyckte bara att det var intressant att en del tror att en 2-åring tänker på samma sätt som en 5-åring, tonåring eller vuxen.Att få säga adjö vid öppen kista gör kanske döden mer verklig i Sverige är ju döden främmande, man dör på sjukhus, proffesionella tvättar och gör i ordning den avlidne.
    Nu gör du mig förvirrad!

    Du tycker inte att det är något positivt att låta små barn vara med på begravning men om de ändå är där så ska man ha en öppen kista? Eller vad?

    Jag är fullständigt medveten om att en 2-åring inte tänker som 5-åringen men varför inte låta 2-åringen vara med på sina villkor?

    Om man är så rädd om sitt barns mentala hälsa så tror jag att fler barn hade mått bättre av föräldrar som aldrig lät dem titta på tv ensamma innan 10 års ålder!
  • Sarah84
    Gullegrynet skrev 2010-05-16 18:40:15 följande:
    Min son var 1 år och 11 månader när min bonuspappa dog. Han sörjde på sitt sätt och än idag, (han är nu 4,5 år) har han minnen från sin bonusmorfar och pratar ofta om honom, himlen och döden.Däremot hade vi inte honom med på begravningen. Inte på grund av att vi ansåg att han på något sätt inte borde, jag tror mycket väl att små barn kan delta på begravningen. Anledningen var istället att jag behövde vara ett stöd till min mamma den dagen och hade fullt upp med att fixa, ordna och trösta.
    Det är nog ganska ovanligt att ett barn på inte ens 2 år kommer att minas att någon gått bort.. Min dotter var 1½ år då hennes gammelmormor gick bort & det har inget som hellst minne av nu.
    *Agnes 2007-05-14 * Gustav 2009-08-19*
  • Vintersjäl

    Min 2-åring följde med mig på begravning för en månad sedan, min gammelfarmor hade gått bort. Nu är Viggo lugnet själv och satt i min famn utan att röra en fena under hela tiden i kyrkan, men släktingar hade tagit med sig sina barn som inte satt fullt lika stilla. Blir barnet för rastlöst går det ju alltid att gå ut ur kyrkan i värsta fall.

  • Vintersjäl

    Jag kan tillägga att min gammelfarmor älskade barn och att hennes allra närmaste kom fram till oss föräldrar och i princip tackade oss för att barnen hade följt med, dom sa (och vi visste) att det var så gammelfarmor hade velat ha det.

  • parvati
    Hertha skrev 2010-05-16 18:41:05 följande:
    Nu gör du mig förvirrad! Du tycker inte att det är något positivt att låta små barn vara med på begravning men om de ändå är där så ska man ha en öppen kista? Eller vad? Jag är fullständigt medveten om att en 2-åring inte tänker som 5-åringen men varför inte låta 2-åringen vara med på sina villkor? Om man är så rädd om sitt barns mentala hälsa så tror jag att fler barn hade mått bättre av föräldrar som aldrig lät dem titta på tv ensamma innan 10 års ålder!
    Jag har inte sagt att det är negativt för 2-åringar att gå på begravning, om nu inte föräldrarna får väldigt starka reaktioner det kan ju upplevas skrämmande av ett litet barn. Det jag menade var att 2-åringar inte kommer må psykiskt dåligt eller gå miste om något om de inte går på en begravning som de inte ens kommer minnas eller knappt kommer att minnas.
Svar på tråden 2-åring på begravning?