RMC Malmö del 14
Hej här fortsätter tråden....häng med. Välkomna ni som är nya också :)
Hej här fortsätter tråden....häng med. Välkomna ni som är nya också :)
Grattis StorLängtanEfterLiten :)
Man slappnar aldrig riktigt av när man är gravid, kanske någon dag eller vecka ibland strax efter man har fått bekräftat att allt är som det ska men sen känner man ingenting eller ett symptom försvinner och då börjar man oroa sig igen... Jag antar att det är förberedelse inför när barnet är fött för sen tror jag att man oroar sig resten av sitt liv, på ett eller annat sätt :)
Hej!
Mår nu jättedåligt av nedregleringen. Grymt ont i huvudet hela tiden, mår illa och svettas ena stunden för att nästa frysa. Har dock inte så mycket humörsvägningar. Jo förresten, mannen skrattade åt mig när jag fick psykbryt på sprutorna här om dagen och svor som aldrig förr. 
Tror jag fick gå en extra vecka på nedregelring denna gång. Styrs det av hur mkt dom har att göra på äggplock, platsbrist? Ja det spelar ingen roll egentligen. Det jobbiga börjar ju med hormonstimuleringen. Fick oerhört ont i magen sist. Fick många äggblåsor, tror det var 13-15 stycken, och magen var jättestor. Men jag hoppas det blir lika många denna gången så vi får många fina ägg.
Kramar till alla!
storlängtanefterliten: om jag hade förstått mig på rmc uträkningar... .hur kan jag ha BF 7 juni när jag har både ÄP och ET innan dig??
Dessutom har jag BF 2 Juni enligt FL. Blir snurrig av detta. men bryr mig egentligen inte för bebisen kommer väl när den vill ändå...! *ler*
Antar oxå att det är hur den som gör VUL:et mäter. för det är ju inte så lätt att mäta de små liven...
Gud vad kul att allt såg bra ut!!! Jag försöker oxå njuta men nojjar en hel del fortfarande...
Idag har jag fått halsbränna, blev så glad, äntligen ett graviditets tecken =) Är super glad över att vara gravid men man vill ju känna det lite iallafall, har ju inga andra tecken så man är ju lite nojig.
StorLängtanEfterLiten: Tack så mycket!
Jag kan tänka mig vilken upplevelse det är att få se det lilla livet.
. Hoppas att vi får fortsätta följas åt!
Ja då ruvar man på ett fint litet dammkorn, nu är det bara hoppas att det vill stanna och växa ordentligt!
Väntar:
Minimjölk: väntar på att starta IVF
jagochjohan: väntar på att starta IVF
MrsEightball: inget FET 1/3, embryon klarade inte upptiningen.
Trinity78: 32 år, 3 misslyckade IVF:er
Kiwi10: 28år, väntar på icsi3
Nina1984: Väntar på försök nr 2, blir i oktober nån gång
längtar74: väntar på att starta IVF
Junie: 26 år, nedreglerad, väntar på IVF
Teecee: 30 år, väntar på ICSI 4
Sprayare:
Sprutare:
Karinsara: 31 år IVF 2 (ICSI denna gången) Suprefactstart 15/10, Gonal-f 2/11, VUL 9/11
Knaprare:
Kyria: 33 år, FET 2, VUL 8/9
Ankan8012: 29 år, FET 1 (efter ICSI 1), VUL 2/11
Camaro: 35 år, FET 2, VUL 5/11
Tårtan: 33 år, FET 1, VUL 1/11
Äggplockning:
ET:
Ruvare:
Barnatro10, försök nr 3. ÅF 8/9, TD 21/9
Björneochsnigel 29 år, syskonförsök FET nr 1 ÅF 21/10 TD 1/11
Metta: IVF 1, ÅF 29/10, TD 9/11
Gravida:
bTigger 30år: gravid i väntan på IVF nr 2., BF 20/3, 20/3-10 föddes Arvid
Ivf10 25år: ICSI 1a försöket. BF 17 november 2010
Snuttelina 30år: BF 3/12
TurkiskPeppar, 30 år: IVF/ICSI 1, BF 24/11
ITM: BF 12/12
77väntan: 32år, gravid på IVF nr 2, BF 26/12
väduren2: 25år, ICSI 1, BF 29/12
Rosbruden, gravid under nedregleringen med IVF/ICSI nr2, BF 4 Feb 2011
Bambi7 32 år, FET 3, BF 10 feb 2011
Vi ska bli fyra: 39 år IVF 1, BF 4 Mars 2011
Silva79: 31 år, IVF/ICSI 1, BF 17 Mars 2011
FiaLotta 27 år. FET1 efter 2 ICSI. BF 6 maj 2011
Hemlighetsfull_84 Icsi 2. BF 8 maj 2011
Kruxis försök 1, FET. VUL 14/10
Bdmc 32 år: IVF 2, BF 7 Juni 2011
StorLängtanEfterLiten: 29 år, IVF 2, BF 5 juni 2011
Suck försök nr 1, VUL 17/11
Smulans: ICSI 1, ÅF 14/10, TD 25/10, VUL 25/11
Håller tummarna för "dammkornet".
Blev det en eskimå också?
Blev det en eskimå också?
Hej hej!
Är inte så flitig skrivare här inne! Vill börja med att säga GRATTIS till alla som lyckas
Underbart
O till er andra, jag håller mina tummar o hoppas på er
Mitt försök har inte gått så bra. Tjuvtestade i lördagsmorse, fast jag vet att det egentligen var alldeles för tidigt. Visade negativt. Kändes så jäkla tråkigt men jag hade ändå hoppet kvar. Senare på lördagen började jag blöda och har gjort det sen dess. Det lilla hoppet jag hade kvar är totalt borta nu
Det är till att ta nya tag o hoppas på det bästa nästa gång.
Känns som världens känslokarusell,.... man hoppas ju så klart att det ska ta sig , samtidigt som man inte vågar hoppas för mycket för att inte bli besviken.....Vet inte vilka känslor man ska "känna"....
Ska ner o ta blodprovet idag o skicka iväg till RMC. Jag har fortsatt med progynonet så jag hoppas jag får fortsätta direkt med ett nytt försök..
Ha en fortsatt bra dag på er allihopa!!