• Maia

    Vi med ångest/panikattacker och depressioner...

    Lindha, dagen blev naturligtvis inte som planerat. Sonen var slut vid halv tio så jag var tvungen att lägga honom tyvärr. Sov 1 1/2 timme och det blir nog inte roligt senare em då han kommer vara supertrött. Det bästa är om han sover efter lunch.
    Det har blivit jätte fint väder *fan*, skulle hellre ha regn. Nu känner jag alla kraven med allt jag måste göra med sonen. Lättare för samvetet när det regnar och man kan sätta honom och sig själv vid teven. Det får räcka med att vara i lekparken jämt nere på gården. Känner mig ur fas.

    Sonen hade inga utsättningssyndrom efter födseln. Han vägde 3495 och var 51 lång. Mindre än jag trodde då jag gick så länge över tiden. Jag kan säga så här.. EDA är rena himmelriket.

    F*n, var så mycket jag tänkte skriva till dig men..hjärnan blev blank. Tappar ofta tråden. Som sambon säger ibland, tur du är söt iaf.

    Ja ja, återkommer. Var så säker.
    Nu får jag väl ta mig i kragen (fast jag inte har nån krage på mig?) och gå ut med lillen. Han är uttråkad och behöver springa av sig lite.

    Kramar så länge. 

  • Maia
    Lindha82 skrev 2010-07-27 14:11:05 följande:
    Vet du i bland så kan jag inte bara tänka realistiskt, är inte van vid barnlivet än det märks tydligt haha, det här med och planera kanske SÄLLAN blir som man tänkt sig, som det blev för dig i dag då med sonen!! Ahhhw e likadant här, blev faktiskt tvn en stund nu, hon gillar playhouse disney nu en stund iaf, men det är mycket velande hela tiden, huuur ska jag fixa det här med tålamod och barn sen tänker jag?? !
    Förstår dig gumman, när det inte blir som man planerat blir hela dagen galen, man tappar liksom lusten och vill helst bara ha det enklaste för sig,menb lekparken låter väl bra då kan du bara vila opch ta det lugnt. Är han självständig din son? Jag minns att jag lekte en hel del själv när jag var liten, var nog väldigt enkel, roade mig själv en hel del, men tjejjen här hon testar ju gränserna här hela tiden och aktivbiteter ska bytas hela tiden, säger man emot så blir man "dum" ojj ojj, uindra om det är annorlunda sen när det är ens egna barn?

    Tänker att det är sååå mycket, en så stor krabat som ska komma ur en hahha, men jag tar all bedövning jag kan få,kommer aldrig ligga och löida i o0nödan! Men gjorde det inte ont sätta i epidural, har hört det?men det kanske man överväger mot den smärtaq man har
    hahah meeen vet du , det där med tappa tråden är jag också geni på så vi kan slå våra huvuden i hop, får alltid i hop en lång story iaf!!:D

    Tycker du är jättebra, ut o lek med er sen är ni slut båda 2:) karln här är faktikskt "bra" mot mig i dag och håller sig lugn när man har barn här som tur är, jagf har förklarat hur jag känner så han skulle ta med hon ut sen ner till badstranden och ta med fiskespö så det är borta ett tag så jag får lite tid för mig själv hemma. Jag ansträngde mig till lunch och tjjejjen hjälpte mig med maten och vi skrattade och busade lite efteråt, men nu är jag tebax där igen att humnöret trugar, vill bara bara vara. men här kan det svänga fort. men jag försöker iaf så gott det går, de skulle va kvar på sjukhus en natt till, hon hade problem med amningen min vän, så blir barnvakt tills i morgon! Kraaam och hoppas n i får en bra dag i lekparken:))
    Hej sötis,
    jag brukar kunna planera dagarna ganska bra när sonen är hemma. Han har ju sina rutiner och däremellan så är han väldigt enkel att tas med. (förutom humöret som kommit nu då ). Han leker väldigt självständigt både inne och ute men är vi ute så vill jag vara med, inte bara sitta still och se på. (ok, vissa ggr) Tycker det är kul att bli lite skitig med honom. Tyvärr glömde jag solhatten så vi var inte ute så länge men, jag härjade med honom så det räckte till.
    Nu sover han igen men blir det för länge får jag väcka honom, blir svårt med nattningen annars.
    Han har varit väldigt nöjd och glad från födsel. Ett barn som vi förstått inte är många förundrade med första tiden.

    Skönt att killen tar över lite och låter dig vila. Det behöver du, samla krafter.

    Att få EDA kommer jag inte ihåg att det gjorde ont. Det var jobbigt att ligga helt still när en värk kom så man inte rörde sig för nålens skull. Ont eller inte, skulle absolut göra det igen, fast jag ska ju inte ha fler barn så..

    Sambon ringde just så, tappade tråden igen.

    Kramar så länge.  
  • Maia
    Anonym (mor Ella) skrev 2010-07-27 10:58:41 följande:

    Här är en till som lider av ångest och deppresioner till och från. Jag har under en längre tid mått väldigt bra men känner nu att min ångest börjar komma tillbaka allt mer.
    Jag har en man (även han mår piss ibland) och 4barn ...ingen familj eller vänner så visst är det kännbart när ens tillvaro vänds uppoch ner ibland :(
    Jag har inte läst era inlägg så noga men det känns som om jag hör hemma här ;)


    Hej och välkommen!
    Det måste ta otroligt på krafterna om både du och din man mår dåligt plus 4 barn.  Har ni dessutom ingen avlasning så blir det väl väldigt ensamt kan jag tänka.
    Brukar du ha långa depp-perioder?

    Du läser om du vill och skriver när du känner för det. Inga krav här inne.

    Kram 
  • Maia

    Lindha, är du också bipolär? Undrar då du pratade om dina maniska faser. Du kanske redan sagt nåt om det..

    Visst känns det konstigt att vara gravid. Det går verkligen inte att föreställa sig omställningen det sen innebär. Är säker på att du kommer bli en jätte bra mamma. Obs! Det är ok att känna att man inte orkar ibland.
    Min son hade mycket hicka när han låg i magen. Det var ganska kul. :) 

    Jag har varit väldigt osäker på mig själv som mamma tills nyigen faktiskt. Första barnet är nog svårast. Tror jag är stammis på 1177. Ringer så fort sonen får feber.
    Har ni tagit reda på kön? Blir det en pojke så har jag mängder med sparade kläder som jag vill bli av med. Vill inte sälja för det ger ju ingenting men har svårt att slänga till myrorna ellr så om nån man känner får barn. Det är ju jackor, skor, alla slags kläder osv. Fast du bor i sthlm va? Vi har ju inte direkt vägarna förbi, bor i karlstad. Skulle dock vara skönt att ge bort till nån man känner lite.

    Blablabla, ska ge mig. Du förstod nog att jag har kläder över efter första meningen.  

  • Maia

    Lindha,
    jag är bipolär 2, fast som du tycker jag att jag nuförtiden svänger väldigt mycket. Har även borderline, som kan visa sig ganska kraftigt ibland på olika sätt.

    Vad spännande med en flicka. Jag/vi är fakstiskt glada att vi fick just en pojke då vi hade förlorat en flicka halv vägs grav. Det känns mer som ett annat barn då än det kanske skulle gjort om vi fått en flicka igen. Jag vet inte, svamlar bara.

    Charlie, det måste vara en underbar känsla när barnet kommer upp på magen. Jag önskar så att jag kunde minnas allt, speciellt den delen.
    Men, nu får Lindha snart berätta om det också.  

  • Maia
    vaniljbullen skrev 2010-07-27 21:27:20 följande:
    Hej igen tråden!

    Observera att detta är ett egoinlägg :-P

    Jag var hos prattanten idag - och jag var (ganska) ärlig. Berättade om självskadandet och destruktiva tankar. Det är tur att hon är så bra, hon säger liksom inte emot utan låter mig tänka och tala och vara det jag känner att jag är... Vi ska höras igen på fredag och hon sa att om jag känner att jag inte står ut längre, så ska jag antingen ringa akut eller till henne eller ja, ni fattar.. Eventuellt kanske jag ska få ECT igen, det var jag som tog upp det. Det har hjälpt mig förut, och jag litar på behandlingen, men det beror helt på hur jag känner att det fortsätter... 
    Hej,
    Bra att du var ärlig (så gott som) .
    Då lyssnar hon på dig iaf, skönt. Hur känns det idag då när du nu fått ur dig lite och vet att hjälp finns om du behöver det? 
  • Maia

    Vet inte hur jag mår än, det lutar åt apati. :/
    Men det kan ju vända fort också.

    Har ingen aning om vad vi ska hitta på idag och det ger mig ångest.

    Hmmm..  

  • Maia

    Satans j*vla ångest! Trycker i bröstet och mår illa. Hela kroppen är som förlamad..
    Vill bara ut och röka hela tiden men så fort jag tänder en cig så är det inget gott men nog fan fortsätter jag ändå. Det är som att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
    Hoppas jag kan rycka upp mig sen efter frukost och komma igång med nåt. Orkar inte ens duscha.. Vill inte äta men det är trevligare för sonen om vi äter tillsammans. Har iaf lätta lunch och middags planer för dagen.

    Har betalat räkningarna nu och vi har inte pengar till hyran så det blir till att krypa till korset och be nån om lån, igen.
    Ångesten hade jag innan detta så det beror inte på det men det hjälper ju inte.

    Skit skit skit, hatar denna påtagliga ångesten! 

  • Maia

    Ok. Tog stesolid och satte igång. Diskat, tvättar, rensat lite kläder, ätit frukost. Dum som satte igång tvätten. Den måste passas då den hoppar mycket vid cetrifugering, golvet lutar och det är svårt att skruva fötterna i rätt läge. Gick tydligen inte att pausa heller. Hade velat gå och handla nu innan det blir för mycket folk.

    Trycket i bröstet har iaf försvunnit. Bestämde att vi ska ta dagen som den kommer.

    Ska försöka städa lite, hoppas på att orka dammsuga.

    Uppdatering för alla som är super intresserad över hur min dag utvecklas.  

  • Maia
    sunnyrain skrev 2010-07-28 09:27:42 följande:
    Hej Maia, visst är det du som är bakexpert?Flört
    Tänkte försöka mig på ett bullbak och undrar då om du har något bra recept?

    Irriterande med tvättmaskinen, hade också så förut då var man tvungen att gå in dit jämt och putta in den på plats...
    Inget speciellt recept. Googlar alltid och tar det som verkar bäst. Har dock märkt att vissa racept blir bullarna jätte små.

    Lycka till.  
Svar på tråden Vi med ångest/panikattacker och depressioner...