vikt...peppningstråd =)

VL jag har fått lära mig att efter 6 mån är det ingen större fara... men men vet ju inte... tycker att det är olika bud jämt

malin: När jag var på "underbara barn" mässan i höstas så var det brandmän där som informerade om trafiksäkerhet med barnen. De sa att om barnets huvud började sticka upp över kanten på stolen då var den förliten, annars ska barnet sitta typ skräddare om det är benen som är för långa. De ska sitta bakåt så länge som det bara går och typ lite till. Barnens huvuden är så tunga att de skadar sig redan vid en liten krock om de sitter frammåt.

*jävla julstress*

*söker helgjobb*

*går dåligt*

*aaaaaaarrrrrrrrrhhhhhhhhhh*

IB va bra!!!!

Luften har helt gått ur mig... Därför så har jag inte varit så aktiv... Det finns nog inget som är så knäckande för självförtroendet som att söka jobb

IB: Jag fattar vad du menar.

Fast jag sköter mig vill jag bara poängtera...

Jag hatar jobbsök... Min sambo har en magister i ekonomi och jobbar som brevbärare... Detr är så det ser ut och det känns förjävligt. Jag får värsta självförtroende krisen här eftersom jag inte har ngn utbildning utan bara erfarenhet... Jag är INGEN! Och det känns förjävligt och helst av allt skulle jag bara vilja sätta mig och tröstäta men det tänker jag verkligen inte göra för då kommer jag bara må sämre.

Jag vill åtminstone vara en snygg losernolla!

Jag har jobat på samma ställe i fler år, med autistiska barn, men de har vikariestopp så jag känner mig kastad ut i verkligheten litegrann... Jag gick inte klart gymnasiet utan har läst upp alla betygen på komvux, jag har typ en termin kvar. Har fått jättebra betyg faktiskt men det hjälper ju inte alls, ma måste typ vara professor för att få ett jäkla skitjobb... Fördelningen är så sned tycker jag... Marcus tar ju ett jobb som vem som helst kan få för att han inte får jobb som det han är utbildad till.