Rulltrappa skrev 2010-11-22 08:47:35 följande:
Och hur definerar folk "vila"? Låter man då bli att bära sina äldre barn? Låter man bli att träna? Låter man bli att gå ärenden? Ligger man i sängen och stirrar på natten fast man är hyperaktiv av amningshormoner och inget vill hellre än att gå och stryka?
Den extrema hyperaktivitet du beskriver är precis det vår BM beskriver som första tecknen på förlossningspsykos :) Jag menar absolut inte att du har det, men ett roligt sammanträffande.
Nu har jag int efått mitt första barn än, men jag hoppas verkligen inte att jag ska behöva vila allt för mycket. Däremot tänker jag inte ägna mig åt hårdare träning förrän efter efterkontrollen hos BM. Som några andra har skrivit, varför kan man inte njuta av bebisen och verkligen ta det lugnt en vecka eller två. Man har ju trots allt genomgått en rejäl kraftansträngning som dessutom lämnat ett gigantiskt sår i ens mage. Jag tror att de flesta kroppar behöver lite tid att läka. Jat tror faktiskt inte heller att det alltid räcker att lyssna på kroppen, den är ju plötsligt lätt och kanske dessutom fylld med adrenalin, men att anstränga sig för mycket för fort kan få konsekvenser längre fram i form av framfall, inkontinens och överansträngning.
Det är som sagt inte varje dag man föder barn så varför stressa med träningen, den har man u tid med hela livet. Jag hoppas kunna komma igång snabbt, men tänker inte stressa det, det är väl ändå ingen tävling.