Någon annan därute som kämpar med det eviga problemet att man inte kan stänga av hjärnan på kvällen? Kroppen vill sova och ögonen svider, men sömnen kommer inte. Sen tittar man på klockan och känner den välbekanta ångesten komma krypande i kroppen.
Känner mig så himla ensam i detta. Finns det någon annan därute? Som kan dela med sig av erfarenheter? Berätta vad som hjälpt/inte hjälpt osv.
En medmänniska mitt i natten helt enkelt.
Vad har ni för erfarenhet av insomningstabletter och dylikt?
jag provad valerina tror jag det hette ett tag, coh ska börja ta dem på kvällen igen tror jag..har med ett evigt problem med min sömn, dock bara att somna in och sedan att somna om. Men valerina är ett naturpreparat tror jag och det gör en lite dåsigt.... kanon för mig, om det är för dig/er har jag ingen aning om.
Får ingen av er melatonin för att styra rätt på dygnsrytmen?
Valerina testade jag för några år sedan. Hjälpte ganska bra de första ca två veckorna. Sedan fick jag trappa upp dosen hela tiden tills det slutade att hjälpa :( Har än så länge inte testat något annat naturläkemedel men vill det gärna! Jag lider av kronisk trötthet pga av sjukdomar så läkemedel som har trötthet som biverkning är helt uteslutet för mig. Andra tabletter jag testat för insomning är attarax och lergigan men attarax blev jag däckad i ett dygn av och lergigan fick jag "myrkrypningar" av i både ben och armar. Det var hemskt.
Jag har fått några andra tabletter utskrivna som jag inte testat än. Om jag minns rätt så är de egentligen mot något annat och ganska svaga, men jag kan återkomma om det när jag testat dem :).
Jag har också läst att melatonin ska hjälpa rätt bra. Det är det enda jag hittat som ska hjälpa mot försenad sömnfas, men jag har också läst att det är väldigt svårt att få utskrivet i Sverige. Jag antar att man först måste få en diagnos på den "sjukdomen"(eller någon annan som nakolepsi då) innan det blir tal om melatonin?
I natt försökte jag trappa upp till sex timmar i sängen, då vaknade jag några gånger under natten vilket jag inte gjort tidigare sen jag började med sömnreduktionen. Vet inte om jag ska gå tillbaka til 5 1/2 timme eller försöka med 6 timmar igen. Jag behöver ju mer än 5 1/2 timmes sömn, även om den är djup. Jag satt och såg i kors på föreläsningen igår eftersom jag var så trött.
Jag har prövat en hel del naturläkemedel för insomning. Inget av dem har hjälpt mig ett enda dugg! Stinoct får jag hallucinationer av och har kräkts några gånger. Har nu propavan men har svårt att hitta rätt dosering, antingen sover jag bara några timmar eller så är jag halvt medvetslös även på dagen efter att jag tagit tabletten.
Här är en till, haft dessa problem sen tolvårsåldern. Sover nästan aldrig mer än kanske fyra timmar per natt, ibland är jag vaken ett par nätter i rad. När jag väl sover har jag jättemycket otäcka mardrömmar, vissa av dom får mig att undra om jag är tokig no...
Jag vet att det förmodligen är ärftligt för min del, och är nog ganska pessimistisk vad det gäller att det här skulle kunna bli bättre. Har väl provat det mesta, men inte narkotiska sömnmedel som jag är rädd för att börja ta. Försöker nog mest acceptera läget, och ligga kvar i sängen och försöka hålla hjärnan som bara rusar så lugn det nu går. Förr gick jag ut ibland, cyklade och väntade på soluppgången och sånt.
Skönt att höra att man inte är ensam om det, även om det känns fel att säga så.