Rökning

Jag har rökt och snusat men slutat. Både jag och karln la av då vi bestämde oss för att bli föräldrar. Vi hade det som motivation, den dagen vi lagt av helt och är "rena" då skulle vi aktivt försöka bli gravida.

Röker, försökt sluta men fortsätter röka. Varför? Jag är helt enkelt för "lat". I dagsläget har jag inte orken och gnistan som måste till för att kämpa med rökningen.

Jag "smårökte" en gång i tiden men la av när vi bestämde oss för att försöka få barn, och det var det.

Jag tror aldrig jag var uppe i mer än tre cigg om dagen max så det är väl egentligen knappt jag kan kalla mig f d rökare.

Numera är jag allergisk mot tobak så nu är det inte ens ett val längre. 

Jag är rabiat mot allt vad rökning heter, har aldrig rökt en cigg och skulle inte göra det för 10 000 spänn heller.

Tugga nikotintuggummi, ta spray, sug på en tablett, använd inhalator, snusa eller vad fan som helst men SLUTA SPRIDA AVGASER!!

Jag röker och vet att det är dåligt för mig, men har inte styrkan eller viljan nog ännu att sluta.

Jag röker då och då och har inga planer på att sluta med det, vet att det inte är nyttigt men det är inget jag tänker på direkt.

ANNAT.

Jag röker inte, men anser ändå att det är en hetsjakt på alla rökare. Och då menar jag inte alla gravida mammor som röker. Men det är ju bra att rökare finns så det finns(ännu) en grupp att jaga...

röker men försöker sluta då min lungor inte orkar med röken längre, o plus jag ha 2 underbara barn som behöver sin mamma

jag har rökt, men slutade när jag blev gravid

Röker inte, har aldrig rökt heller. Vet hur dåligt det är.. har jobbat en del med KOL patienter (usch!!!) samt sett andra stora nackdelar med att röka..

Men min man röker, har rökt sen han var typ 14 och gillar det. Han ser inga nackdelar med det förutom det ekonomiska men han bryr sig inte och vill inte sluta.. vilket skrämmer mig!