Rökning

Näh men ibland är det ju svårt att veta om man är gravid eller allergisk om man är ute i stan och väntar på bussen osv ..

Ja, precis, och det är därför jag brukar försöka hålla mig undan så gott det går när jag är ute bland folk, just för att jag inte vet.

Nej jag tycker du gör rätt. Förhållandevis. Men faktum är att cigaretter påverkar andra vad man än gör. Men jag är väldigt tacksam att du tar de åtgärder du gör. Du verkar inte lika nonchalant som i ditt första inlägg. =) Men jag möter många som inte tar nån hänsyn och fiskar upp en cigarett så fort de kommer ut, utan att fråga om det är ok och folk jag nån gång bett gå nån annanstans för att röka låter bli nästa gång. Det får en att tappa lusten att säga ifrån och be dem att iallafall ställa sig en bit bort eller gå bakom en.

Det du kan göra är att investera i rökfria cigaretter. Ex: www.smokefree-innotec.com/

Jag har rökt men jag slutade för över 3 år sedan. Det fanns många anledningar till att jag slutade röka, bland annat för att det är dåligt för hälsan och även för att det var dyrt.
Att sluta röka är definitivt bland det bästa jag gjort och nu när jag verkligen förstår hur mycket min omgivning fick lida för att jag rökte så får jag faktiskt ganska dåligt samvete.

Jättebra att du tar hänsyn, inte alla rökare som gör men tack och lov dom flesta eftersom rökning blivit mindre accepterat i vårat samhälle.

Jag hoppas på ett förbud då röknings skadar dom som röker och kostar massa onödiga pengar för alla i samhället.
Det är dessutom ett onödigt gift som du och alla borde ha sluppit att bli beroende av.
Jag känner hur många rökare som helst som VILL sluta men inte har motivation ork kraft att sluta.
Ett förbud skulle hjälpa alla dom.

Ja, naturligtvis påverkar det andra, och det är ju just därför jag tar så mycket åtgärder jag kan för att försöka se till att människor blir så lite påverkade av min rökning som jag bara kan.

Att låta nonchalant är inte min mening, men det tänds något inom mig varje gång jag läser de här trådarna (för det händer inte alls lika ofta i verkliga livet) om att alla rökare är hänsynslösa svin som helst skulle hängas på allmän plats. Lite som ett trotsigt barn på det viset.

Samtidigt tror jag att många skulle kunna förstå att man blir så om de upplever det många av oss går igenom - vi vet att vi borde sluta, vi vet att det är farligt, men omgivningen så gott som hånar oss. I stort sett hela tiden jag rökt har jag varit med om sånt. Min bror lärde sin son att hosta varje gång vi skulle röka (En stor del av familjen, tyvärr). Många gör likadant när de nu har slutat röka märker jag. Finns det någon som verkligen tror att det fungerar? I själva verket gör det bara att jag blir trött på att bli hånad hela tiden, och till slut blir arg på de som står mig nära.

För många av oss är det så mycket mer än ett fysikt beroende. Jag fastnade vid 13, när jag började högstadiet och det var häftigt att röka, som många andra. Sen dess har cigaretterna gett mig välmående, speciellt eftersom jag inte har märkt av några negativa fysiska konsekvenser än, förutom ständig pengabrist. Som jag nämnde är min syresättning och mitt blodtryck perfekt, och även fast jag är astmatiker känner jag inte av någonting. Faktum är att när jag blev diagnosticerad innan jag började röka fick jag ta pulmicort morgon och kväll, och bricanyl vid ansträngning. Nu tar jag enbart ventoline om jag är sjuk, inget annat. Jag vet naturligtvis att jag inte kan tänka att rökningen har förbättrat min astma, men jag känner helt enkelt inte av hur det påverkar mig negativt än, vilket väl är synd eftersom jag då kanske skulle sluta.

Cigaretterna är mina vänner, sjukt nog. Jag röker när jag är stressad, och blir lugnare. Jag röker när jag är arg, och blir även då lugnare. Efter maten smakar det underbart, och jag kommer inte igång utan en cigarett och en kopp kaffe på morgonen, och det är det som gör det så svårt att bryta.

Jag har planer på att sluta, jag har dragit ner såpass att ett paket nu räcker en och en halv dag i stället för en, jag har nikotintuggummin och en elektronisk cigarett. Nu väntar jag bara på att viljan till att verkligen ta tag i det ska komma.

Cigaretterna är mina vänner, sjukt nog. Jag röker när jag är stressad, och blir lugnare. Jag röker när jag är arg, och blir även då lugnare. Efter maten smakar det underbart, och jag kommer inte igång utan en cigarett och en kopp kaffe på morgonen, och det är det som gör det så svårt att bryta.

EXAKT DU HAR MIN ORD !!

Feströkte när jag var ung och dum, men idag skulle jag aldrig komma på tanken. Efter att ha sett en nära anhörig sakta kvävas till döds av kol är det otänkbart samtidigt som jag tycker det är grymt sunkigt att röka. Många rökare stinker utan att själva inse det och det får mig att må illa av att bara vara i närheten av dem. Urk...

Har rökt men har slutat (rökte i tretton år och har snart varit utan i fem månader).

Det kändes att det var "nu eller aldrig" helt enkelt.
Jag var redo!

Jag förstår din känsla. Skulle det inte påverka andra (och mig personligen) negativt att folk rökte skulle jag skita i det totalt. Vill de riskera sin hälsa så fine. Du verkar ha en förhållandevis sund inställning till rökning. Men alla verkar inte ha det. Det är så många som har en nonchalant inställning och liksom inte bryr sig. Men det ger inte rätt att håna nån eller reta.

Ah. Hur funkar elektroniska cigaretter? Hjälper de?