Vill att alla som kämpat med IVF och äntligen lyckats ska kunna känna sig hemma här!
Hit vill jag även ha alla från ursprungliga tråden: www.familjeliv.se/Forum-7-134/m55236143.html
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-04-08 17:30
Bara för att det finns en ursprungstråd betyder det inte att vi inte vill ha andra IVFare hit, tvärtom! ALLA är välkomna. Ju fler desto roligare!
Sunseed, jag klassar inte heller min förlossning, som en skräckupplevelse. Den var chockartad, men skräck är att ta i. Jag tror att de flesta av dem, som har haft skräckupplevelser gör det igen. Lite lustigt om det nu var så fruktansvärt. 
Sunseed: Jag läääängtar (och hoppas) efter att få gå igenom en förlossning till! Det var magiskt på nåt sätt.
Aurora: Håller med, det var magiskt
Åh, jag blir alldeles nostalgisk när ni pratar förlossning!!! Min gick, tyckte jag, relativt snabbt för att vara första gången och dessutom två!
Jag hade så många kontroller innan på smvc så jag hann fråga och förbereda mig bra. Såklart var det nervöst innan, men mot slutet ville jag bara ha ut dem! Jag kommer ihåg att jag satt och grät på natten innan de kom och bara tänkte "kooooom uuuuuuuuut!!!" Men sen bestämde jag mig för att ,"nä, de kommer ut när de är redo, det finns inget jag kan göra". Då var kl kanske 1.50 och jag gick och lade mig. Kl 2 hörde jag ett "klick" och jag flög upp ur sängen och vattnet forsade. Ringde in , fick tid dagen efter, la på, värkarna startade, ringde när det var 4 min mellan och skulle komma in. Kl 4.45 var vi inne, öppen 4 cm. Bad om epidural Kl 6.30 var jag helt öppen så ingen epidural för mig! Hade lustgasen när jag öppnade mig för värkarna var fruktansvärt intensiva, ville stå upp mot gåstolen eller hänga på sängkanten.
Jag kräktes pga att jag fick en fruktansvärd halsbränna.
Så 6.30 skulle jag börja krysta, men kände inga krystvärkar. De fick säga till mig att krysta, jag somnade emellan och försökte få dem att förstå att jag ville sova nu!
4 timmar låg jag och krystade, hade värkstimulerande dropp, men kände inte av det. Så den där känslan att "nu kommer han, nu måste jag krysta" kände aldrig jag. Efter 4 timmars krystande var jag rätt trött och då säger en av läkarna "nu är han snart här, inom tio minuter är du färdig". Det är jag väl för fan inte, jag ska ju ha ut en till, väser jag!
Jag älskade vår barnmorska och läkarna som var med var så lugna och trygga. Det som var det bra och viktigt var att de gjorde min man till en del av teamet, uppmuntrade honom att hjälpa till etc.
Jag hade en suverän förlossning trots lång krystningsfas. Ja jisses vilken underbar, häftig, omvälvande och fantastisk upplevelse!!!
Vill bara tillägga att Adrian föddes 10.38 och Luca 11.01 så från det att vattnet gick till båda var ute tog det 9 timmar. Helt okej!
Är lite avundsjuk på er som har det framför er och som är gravida.
Najje, imponerande att du födde tvillingar vaginalt. De jag vet har snittats.
Gloxi: de vill så långt det går att man ska föda vaginalt. Men hade de legat på tvären eller ettan med huvudet upp så hade det ju inte varit några alternativ. Jag är glad att jag fick föda vaginalt, tror det är jobbigare att ta hand om två bebisar när man är snittad. Men allt går ju
Ja jag är också lite avis på de som har förlossningen framför sig!
Jag upplevde inte heller min som en skräckupplevelse, men jag hade också svårt med krystningen då jag inte kände några värkar och för mig tog krystningen en timme och jag kände att de forcerade fram det då de trycke på magen trots bra hjärtljud.
Najje: också impad över att du fixade två vaginalt, men skönt att slippa snitt och restriktionerna därefter.