Så trött på dejting-träsket (här kan vi ösa lite skit på nätdejting)

En kille som är helt ny på dejtingsidan - intressant i både ålder och bostadsort - skrev till mig och tyckte att jag hade en härlig presentation (har mkt humor i den) och att jag var jättesöt.

Gick in på hans sida, stod väldigt lite där, mest att han sökte nåt seriöst. Skulle då skriva i hans gästbok och där såg jag vad han skrivit till nån annan om vad han gillar inom sex... Var ju meningen att det skulle stå på hennes sida, men hade hamnat i hans egna (för övrigt en tant, 20 år äldre än mig och 25 år äldre än honom)
Skrev ett inlägg i hans gästbok och tackade för hans vänliga ord, och att han minsann hade en riktigt spännande gästbok - men att jag söker nåt seriöst.

Fcik ett låååååångt meddelande nu på morgonen där han helt förtvivlat inte förstår hur detta kommit in på hans egen gästbok och han inte heller var ute efter enbart sex. Gick in på hans sida, där han nu skrivit lite mer om sig själv och på slutet står det: "Please x, det blev så fel. Hör av dig igen. Please"

Ha ha, så fel det kan bli va?

Klart jag skriver till honom ige. Nybörjare som han är ;) Och vem gillar inte sex?

Man SKA lyssna på sin magkänsla. Killen som strulat till det med gästboken, som beskrivit vad han gillar inom sex kunde inte ge sjutton i att fortsätta surra om det. Visserligen blandade han ut det med "normala" frågor, jag markerade dock direkt att det var väldigt fel inledning av honom om han var ute efter nåt seriöst. Men tror ni han fattade den vinken? Eller vink och vink, jag var grymt rak. Så nu är han avpoletterad.

Skrattar ihjäl mig. Taget från en presentation, kille 40 år:

Vill du/ni har hjälp med hushållet?
*Städning
*Matlagning
*Reprationer
*Data hjälp
*Målning
*Gräsklippning

Jag kan göra detta åt tjejer/Kvinnor/par med eller utan kläder!
Sätt på mig sedan om ni är nöjd med jobbet!!

Hade en intressant konversation. Söker en kille i åldern ca 32-42. En kille, 48 år skrev till mig. Inte så fager.  Dessutom bodde han 120 mil bort. Men jag svarade artigt att han nog bodde för långt bort. Men det var inga problem, han var flyttbar, svarade han.

Dock hade det i hans presentation stått att han var pappa till 2 barn. Så jag var tvungen att bara fråga om han kunde tänka sig att flytta från barnen och jo, det kunde han. Tänkte för mig själv att de var vuxna och utflugna, men nejdå... Han hade två barn, 2 och 11 år, men han träffade dem aldrig så han kunde lika gärna flytta 120 mil från dem. Han gillade inte att ha med deras mamma att göra.

Eeeh... "Nä tack. Tycker din inställning kring barnen säger en hel del om dig och önskar dig lycka till"

Jäklar vad förbannad han blev!

Nä nu har jag årets depp. Finns inte NÅN att surra med, inte NÅN att dejta. Kommer dö singel