Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!
När man kan maxa på träningen igen, sover som en stock, är ej svullen av gråt i ögonen längre, tappar ej hår när man duschar, fått tillbaka aptiten och även loosat 2 kg i stressvätska..o detta på 5 dagar, hmm då inser man själv att man var i en dålig relation och hjulspår med honom jag träffade innan och att man är glad att man är så stark att man kan säga ifrån, för det är så här jag ska må!
Har skrivit ett långt mantra hur jag mått o vad jag tycker om honom just nu i min iphone så varje gång tankarna vandrar in i mitt huvud så läser jag det o tänker om igen.
Inte redo o träffa någon annan just nu men jag tycker inte livet är hopplöst heller.
Visst de tre första månaderna var underbara men sista nej.. man kan vara efterklok men ng som bara tar o tar o tar o ej ger ng tillbaka, som ej orkar ha sex, ej orka visa känslor , ej kan ta iniativ som är tröttt hela tiden o bara vill softa hemma o glo på tv, som blir arg för minsta lilla.. som tar mitt stöd för givet , som tyckt det vart bekvämt o ha mig för han har inga andra omkring sig som stöttar honom , som lever ett jäkla fasadliv.. o så sprack bubblan så vet han o hans ex inte hur de ska hantera allt o sina barn.. o tycker man om ng o inser att personen ( jag ) är lessen hela tiden, säger man inte till själv då , även om man mår kasst? tydligen inte.. synd bara att snälla o omtänksamma människor blir drabbade..
Denna vecka så fasas han ut helt och jag ska bara vara ego o göra mina saker!! om man är så jäkla glad att man har sina vänner, familjen, jobbet, träning o hälsa o lgh o lön.. att en liten ynklig man inte ska förstöra mitt liv! Punkt slut:)
se detta som en lärdom bara nu vet du vad du absolut inte vill ha...... Nästa gång ser du till att hitta ngn med livsenergi, ett förhållande handlar ju om att ge och ta...